Olof R Melin

Född:1834-08-20 – Kristine församling, Västra Götalands län
Död:1925-05-21 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Affärsman, Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Skeppsredare


Band 25 (1985-1987), sida 378.

Meriter

1 Melin, Olof Richard, f 20 aug i Gbg, Kristine, d 21 maj 1925 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: grosshandl Johan (Janne) Richard M o Mathilda Christina Melin. Handelspraktik i C F Wærns handelsfirma i Gbg, bokhållare i JA o A Lefflers skeppsmäkleri 5257, deläg i skeppsmäklerifirman August Leffler & co 5788, led av styr för Gbgs utskänkmab 7199, av dir för sjömanshuset i Gbg 7194, en av grundarna, huvudredare o led av styr för Ängfartygsab Thule 72, VD där 8006, led av styr för Sveriges ångfartygs assuransfören 7503, av Gbgs stadsfullm 7704 (led av beredn för Gbgs hamnavgiftstaxa 8081-, av budgetberedn 8903), av AK 8299 (led av tillf utsk 85, av bankoutsk 87B, 9192 o 94, av särsk utsk 91, av deputation ang unionsfrågan 95), av FK 0007 (led av särsk utsk nr 2 01), av styr för Gbgs isbrytare 8385 o 88-95, v ordf där 9394, inneh av handelsfirman Olof Melin 8891, led av styr för Skandinaviska kreditab 8907, v ordf där 9900, led av styr för Navigationsskolan i Gbg 9096, deläg i firma Olof Melin & son 9105, led av komm ang ny taxa för personbefordring. på statens järnvägar janokt 98, av handels- o sjöfartskomm juli 98dec 00, av komm ang ändringar i trafiktaxan för Trollhätte kanal nov 00-maj 01. LVVS 01.

G 25 okt 1860 i Gbg, Domk, m Beata Carolina Augusta Werling, f 25 maj 1838 i N Råda, Värml, d 14 juni 1921 i Sthlm, Engelbr, dtr till bruksförvaltaren Johan Henrik W o Lovisa Augusta Dahlgren.

Biografi

Genom inträdet vid 18 års ålder i en av Gbgs största skeppsmäklarfirmor inriktades Olof M:s intresse tidigt på sjöfarten, en näringsgren som skulle komma att expandera mycket kraftigt under de närmaste årtiondena. Detta gällde särskilt utbyggnaden av handelsflottan med ångfartyg, där August Leffler & co hörde till föregångarna med sin redan på 1850-talet startade ångbåtslinje GbgHamburg. Mot slutet av 1860-talet blev de nya möjligheter som öppnade sig för en utvidgad fraktfart med ångfartyg mer allmänt uppenbara. Till de ångfartygsbolag som då bildades hörde det av A Leffler (bd 22, s 424) och M 1870 grundade Ångfartygs-ab Thule, som 1872 tog upp linjefart på London i hård konkurrens med J W Wilsons sedan 1865 drivna rederirörelse på samma route. Under de första åren förestods Thule av Leffler, men 1880 utsågs M till VD, en ställning som han innehade under de följande 25 åren. Under M:s ledning genomfördes 1882 en fusion mellan Thule och Wilsons GöteborgLondonbolag, varvid Thules aktiekapital fördubblades (till 2,3 milj kr).

Den snabba tillväxten i Gbgs sjöfart medförde ett ökat behov av sjöförsäkringsforetag på ort och ställe. På detta område intog M, jämte Leffler, en framskjuten plats som initiativtagare 1872 till såväl Sjöförsäkringsab Ocean som Sveriges ångfartygs assuransförening, i vilken senares styrelse M var ledamot under en lång följd av år.

1884 lämnade M August Leffler & co men utträdde som delägare först 1888. Med det därvid frigjorda kapitalet startade M så en handelsfirma i eget namn, from 1891 OM & son.

Såväl inom stadsfullmäktige som riksdagens båda kamrar togs M:s ingående sakkunskap ifråga om sjöfart, handel och kommunikationer ofta i anspråk. Han sökte alltid att tillvarata Gbgs speciella intressen och förbättra utgångsläget för stadens utveckling som ledande handels- och sjöfartsstad i konkurrens med bl a Kristiania och Khvn. Av stor betydelse för sjöfartens finansiering blev det arbete han utförde tillsammans med G Wallenberg och Axel Johnson (bd 20) i 1898 års handels- och sjöfartskommitté, som resulterade i att riksdagen införde ett inteckningsinstitut för fartyg och en statlig lånefond för rederinäringen.

M var frihandelsanhängare och efter frihandelsfrågans fall en förespråkare för lagstiftning om frilager i väntan på en frihamn i Gbg. M:s hållning i tullfrågan var emellertid inte enbart betingad av hänsyn till Gbgs utrikeshandel utan bottnade i ett mer principiellt ställningstagande.

I den deputation som utsågs 1895 för att överlägga med konungen i unionsfrågan, sedan protektionisterna i riksdagen åstadkommit en uppsägelse av mellanrikslagen, gick M liksom övriga utskottsledamöter in för upptagande av underhandlingar med Norge.

Med hänsyn till partigruppering tillhörde M i AK den försvarsvänliga falangen av den 1888 bildade frihandelsvänliga "centern" intill dess sprängning 1894, varefter han tillsammans med en annan göteborgsrepresentant, Chalmersprofessorn August Wijkander, och ett tjugotal andra moderatliberaler 1895 konstituerade sig i Frihandelsvänliga centern, som bl a gick in för en sänkning av census för valbarhet till AK, sänkning av tullarna och upprätthållande av unionen med Norge. Efter 1897 förde partiet en tynande tillvaro. Sedan M 1900 efterträtt sin gamle vän C F Wærn i FK, anslöt han sig där till det moderata partiet, som utgjorde kammarens minoritetsparti.

M drog sig tillbaka från affärslivet och de flesta av sina göteborgsengagemang 1906 och bosatte sig i Djursholm, där han under ytterligare ett år ägnade sig åt riksdagsarbetet.

Såväl i sin yrkesmässiga verksamhet som i de många uppdrag som anförtroddes honom utmärkte sig M som dugande och omdömesgill, och han åtnjöt stort anseende både inom affärsvärlden och i det politiska livet.

Författare

Elsa-Britta Grage



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i Wasrnska släktens arkiv, Balders-näs, i August Wijkanders arkiv, GLA, samt i GUB (till H Hedlund o SA Hedlund).

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: A Attman, Gbg 1863-1913 (Gbgs stadsfullm 1863-1962, 1:1, 1963); BachCl; S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); J Edström, August Wijkander (1961); E L Ekman, Olof Werling M (1971); GRA Fredberg, Från vår merkantila o industriela verld, 1 (1897); O Gasslander, Bank o industriellt genombrott, 2 (1959); Gbgs stadsfullm; C Skottsberg, Minnestal i VVS... (VVSH 4:32:6, 1927); E Thermaenius, Riksdagspartierna (Sveriges riksdag, 17, 1935).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof R Melin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9273, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2019-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9273
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof R Melin, urn:sbl:9273, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2019-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se