Per Meurling

Född:1906-10-21 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1984-03-24 – Brännkyrka församling, Stockholms län

Författare, Publicist


Band 25 (1985-1987), sida 449.

Meriter

2 Meurling, Per, f 21 okt 1906 i Uppsala, Domk, d 24 mars 1984 i Sthlm, Brännk. Föräldrar: kh Erik M o Marianne Wågman. Studentex vid h a l i Linköping 28 maj 26, inskr vid LU 22 febr 27, FK där 15 sept 28, FL vid LU 30 maj 33, inskr vid StH vt 49, disp där 24 maj 49, FD där 30 maj 49, medarb i AB o MT. Publicist.

G 1) 13 dec 1929(35) i Gladsax, Krist, m Olga Viktoria Rosengren, f 10 aug 1906 där, d 28 juli 1977 i Eslöv, dtr till bagaren Anders Andersson R o Emma Persson samt omg Edestad; 2) 24 febr 1936(45) i Sthlm, Kungsh, m konstnären Maria Magda Lena Aperia, f 20 mars 1903 i Hfors, dtr till dir Marx (Max) A o Rebecka Hammarman samt förut g m förf Bo Johannes Edfelt; 3) 6 dec 1952(61) i Sthlm, Enskede, m Gun Margareta Åkerberg, f 26 sept 1916 i Uppsala (enl fb för Motala landsförs), dtr till avdelningschef Knut Åke Å o Greta Cecilia Montelius samt förut g Floden o Samuelsson; sb m Barbro Charlotta Folkesdtr Asplund, f 26 mars 1932 i Sthlm, Brännk, dtr till kapten Folke A o Berta Mathilda Magnusson.

Biografi

M var en utpräglad studiebegåvning. Han avlade fil kand:examen efter tre terminer vid LU med religionshistoria som huvudämne. Som skriftställare debuterade han 1928 i tidskriften Lundagård, där han till en början skrev litteraturkritik med ren estetisk inriktning. Vid 30-talets början spetsades dock hans litteraturrecensioner med inslag av samhällskritik, och 1934 gjorde han i Lundagård ett inlägg i debatten om Agnes v Krusenstjernas diktning med artikeln Tystnaden omkring Porten vid Johannes och Älskande par. Han försvarade författarinnans uppgörelse i romanens form med den samhällsklass som hon själv tillhörde och hennes frispråkighet i skildringen av det sexuella förfallet i dessa kretsar.

Uppväxt i en extremt konservativ kulturmiljö och nedtryckt av en sträng fadersauktoritet frigjorde M sig så småningom från båda och närmade sig socialismen. Han accepterade aldrig kapitalismen, som han såg som ett system av ekonomiskt och ideologiskt förtryck. Under påverkan av studiekamrater som Per Nyström, Sven Hartman, Tage Erlander och andra engagerade han sig alltmer i kulturdebatten, varvid han intog en demokratisk och socialistisk ståndpunkt. 1931 blev han medlem av Clartés lokalredaktion.

M:s intresse för arbetarklassens läge under krisåren på 30-talet ledde till att han började hålla föredrag och leda studiecirklar i marxism och med tiden blev vår kanske främste kännare av denna. Efter nazismens maktövertagande i Tyskland förenades denna verksamhet med en målmedveten antifascistisk kamp. Under det spanska inbördeskrigets år deltog M aktivt i kampen till stöd för Spaniens folk. Hans yngre bror Olle stupade som spanienfrivillig. 1933 startades den marxistiskt orienterade tidskriften Ateneum av en oppositionell utbrytargrupp ur Lundagårds redaktion, och till denna slöt sig jämte Stellan Arvidsson, Allan Hagsten, Per Nyström och Harald Rue även M.

Man har betecknat M som kommunist. Hans inställning kan emellertid närmast definieras som en socialistisk humanism, inspirerad av den klassiska bildning, som rådde i hans uppväxtmiljö, och av den folkfrontsideologi, som inför hotet från fascismen lanserats av radikala socialister som ett försök att ena de stridande riktningarna inom arbetarrörelsen på grundval av en socialistisk och humanistisk världsåskådning. Motsättningarna mellan socialism och kapitalism respektive diktatur och demokrati hade under mellankrigstiden tillspetsats.

Under slutet av 30-talet var M under en kort tid medlem av kommunistiska partiet och bekämpade också inom Antifascistisk samling fascismen på alla frontavsnitt. Han menade i samband med den nonaggressionspakt, som Sovjetunionen ingick med Tyskland 1939, och som byggde på den av M delade sovjetryska föreställningen att västmakterna försökte länka den tyska aggressionen mot öster, att den antifascistiska kampen borde föras enligt den sovjetryska linjen. 1943 dömdes M av Högsta Domstolen för "olovlig underrättelseverksamhet, dock icke riktad mot Sverige", men benådades redan 1945. Denna episod har M själv utförligt behandlat i boken Tack för sist, rättvisa!

Efter kriget förändrades M:s syn på kommunismen både som politiskt system och ideologi. Detta innebar icke att han övergav sin materialistiska historieuppfattning det var just utifrån den han angrep kommunismen ute och hemma i boken Kommunismen i Sverige.

Omvärderingen var ett resultat av hans "personliga utveckling" och den "obarmhärtiga desillusionering" som han tvingats erfara sedan han anslutit sig till riktningen.

M:s kulturkritik vann sin styrka ur hans mångsidiga intressen som forskare och vetenskapsman. I likhet med den franska upplysningens stora kritiker försökte han läsa allt som gavs ut inom de stora ämnesområden som intresserade honom, både klassiker och nyare författare. Han aktade högt Voltaire, Helvétius och Holbach men främst satte han Diderot; på nattduksbordet vid hans dödsbädd låg en nyutkommen bok om denne. Han delade Diderots vittomfattande intresse för olika vetenskaper och konstformer. Det som fascinerade honom i Marx' och Engels' tänkande var just samma universella intresseriktning.

1949 disputerade M på avhandlingen De fyra väderstrecken. Som doktorsavhandling var den ovanlig: det hade lyckats M att förena strikt vetenskaplighet med lättillgänglig och fängslande framställningsform. Dessutom är den ett intressant bidrag till utformandet av en materialistisk-dialektisk religionsteori. M ville, visa hur religionens uppkomst härrörde ur de äldsta sociala skillnaderna mellan människorna. I de äldsta samhällena rådde menade M ännu ingen social olikhet, men så snart dessa delades upp i två delar av vilka den ena ansågs överlägsen, uppstod idén att denna representerade ljusets makter, medan den andra företrädde mörkrets onda välde. På detta sätt kom tillvaron att uppfattas som en kamp mellan det goda och det onda, mellan gudar och demoner varvid de båda parterna tillskrev sig olika fysiska egenskaper såsom olika hudfärg och hår, kroppsliga egenskaper som alltigenom var mytologiska. Delade sig samhället ytterligare uppkom ett fyrdelat kastsamhälle, där de fyra kasterna i samhället representerade naturens fyra olika sidor, de fyra väderstrecken. Det är uppenbart att M försökte utnyttja ett marxistiskt inspirerat klasskampsmönster för att förstå de sociala processer som låg bakom etablerandet av samhällets religiösa överbyggnad.

M verkade i ett Sverige som övergick från ett monarkiskt, byråkratiskt organiserat agrarsamhälle till ett demokratiskt, parlamentariskt industrisamhälle. I denna transformation arbetade M som satirisk brandfackla och kulturkritisk skriftställare. Omvandlingsprocessen uppvisade enligt M många positiva drag. Men risk fanns att den materiella välfärden ledde till andefattigdom och kälkborgerliga livsmönster, förstärkta av att landet till skillnad från de kontinentala staterna förskonats från de spänningar och konflikter som manifesterats i revolutioner och världskrig. M utvecklade med stor lärdom, kritisk observationsförmåga och spirituell formuleringskonst en litterär satir av i vårt land sällsynt kvalitet, inriktad på att avslöja det sv välfärdssamhällets "folkhemsmyter".

Författare

Gunnar Gunnarson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka brev från M i KB, LUB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kärlekskonsten hos de exotiska folken (Populär tidskrift för sexuell upplysning och hälsolära, 1935, Sthlm, s 271–279). – Marxism och humanism. Sthlm 1936. 151 s. – Till tänkandets förhistoria. En studie över tankelivets utveckling och sociala bundenhet. Sthlm 1936. 64 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, n:r 381.) – Familjens omdaning (Kulturfront, [1,] Red: H P Matthis, A Amelin, Sthlm 1936, s 95–100). – Den blodiga arenan. En bok om det spanska kriget. Sthlm 1937. 199 s, 14 pl-bl). – Österrike och Spanien. [Omsl.] Sthlm 1938. 47 s. ([Omsl:] Kulturfronts skriftserie, n:r 1*.) Övers: Espanja ja Itävalta, Hfors 1938, 52 s. – Från franska till ryska revolutionen. Sthlm 1939. 210 s. – Kultur och politik. Sthlm 1942. 159 s. –Tack för sist, rättvisa! Sthlm 1945. 169 s. – Geijer och marxismen. Sthlm 1947. 41 s. (Kultur och politik [omsl].) – De fyra väderstrecken. [Avhandlingstit:] En jämförande religionshistorisk undersökning. Akad avh. Sthlm 1949. 176 s. – Kommunismen i Sverige. Sthlm 1950. 229 s. – Spionage och sabotage i Sverige. Sthlm (tr Kristianstad) 1952. 4:o. 443 s. – Shakespeare. Sthlm 1952. 253 s, 7 pl-bl. [Ny utg] Sthlm, även deluppl Hfors (tr Halmstad), 1964. 254 s, 4 pl-bl. – Tage Erlander. Sthlm 1953. 162 s. – Den gåtfulle markis de Sade. Sthlm 1956. 203 s. – Lund mellan världskrigen (Under Lundagårds kronor, minnen upptecknade av gamla studenter, saml 4, Lund 1957, s 317–340). – Fyndet som ger nya Jesusord ... (Vecko-journalen, årg 50, 1959, Sthlm, 4:o, nr 51/52, s 44 f, 66 f). – Shoppingcentra i Sverige (Svensk handel, 1960, Sthlm, 4:o, nr 6, s 15–18). – Kärlek i giljotinens skugga. Sthlm 1962. 188 s. [Tidens bokklubb.] – Prosten Erik Meurling i Kristdala (Linköpings stiftsbok, årg 57, 1962–1963, Linköping 1962, s 128–140). – Kärlek och död hos Peder Sjögren (OoB, årg 71, 1962, Sthlm, s 220–225). – Varför var Marilyn så olycklig? [om M Monroe] (Idun, årg 75, 1962, Sthlm, 4:o, nr 35, s 34 f, 39, 45). – Kärlekens många armar. Erotiska berättelser från Indien. [Sthlm, tr] Karlskrona 1964. 164 s. – Venus i trädgården. Erotiska berättelser från antikens Grekland och Rom. [Sthlm, tr] Karlskrona 1964. 176 s. – Vi talar om en fyrahundraåring [Shakespeare] (Beklädnadsfolket, årg 20, 1964, Sthlm, 4:o, nr 2, s 16). – John G. Blaire [omsl]: Fanny Hills dotter. Sthlm 1966. 128 s. [Pseud.] Övers: Fanny Hilfs Tochter, Sthlm (tr Vänersborg) 1968, 128 s. – Sexuellt gensvar. Sthlm (tr Vänersborg) 1967. 155 s. – Jesus' äventyr. Nya testamentet berättat för ungdom. [Sundbyberg, tr] Sthlm 1967. 116 s. – Munchhausens erotiska äventyr. Sthlm (tr Borås) 1967. 159 s. (En fickis från Hson [omsl].) [Ny uppl 1974.] 150 s. (Curth Hson väljer sex, bok 1, Sthlm 1974 [:1].) Övers: Den erotiske Münchhausen, Khvn (tr Borås) 1967, 157 s (En lommis fra Hson); Münchhausens erotische Abenteuer, Mimenen 1977, 123 s (Exquisit-Bucher, Nr. 35), 2. Aufl Hamburg 1978 (Exquisit modern, Nr. 135), 3.-4. Aufl Mimenen 1979, 1980. – Gullivers resa till Sexland. Sthlm 1968. 157 s. (Ibid.) [Ny uppl 1974.] 154 s. (Curth Hson väljer sex, 1 [:3].) Övers: Gullivers sexuelle Abenteuer, Hamburg 1971, 147 s (Tabu [22]), Gullivers Abenteuer, [München, tr] Ulm 1980, 126 s (Ein Playboy Taschenbuch; Playboy Erotik). – Myten om landmakten (Nautisk tidskrift, 1969, Sthlm, nr 9, s 386-390). – Så talade Marx -egentligen – (Industria, årg 65, 1969, Sthlm, 4:o, nr 9, s 58–60). – Marxistisk-kristen dialog (Vår kyrka, årg 108, 1969, Sthlm, 4:o, nr 35, s 9, 16). – Utmaningen till en värld utan nåd (ibid, nr 41, s 14, 21). – Politik som religionssurrogat (ibid, 109, 1970, nr 4, s 8 f). – Cora Sandel – den fula ankungen, som blev en svart svan (Böckernas värld, 1970, Sthlm, nr 1, s 51–54). – Till minnet av Charles Dickens (ibid, nr 8, s 101–105). – Fabian Månsson och bondesocialismen. Sthlm (tr Karlskrona) 1972. 157 s. [Tidens samhällsstudier.] – Kärlekspråmen. Sthlm 1972. 160 s. [En fickis från Hson, 77.] [Ny uppl 1975.] 160 s. (Curth Hson väljer sex, 2, Sthlm 1975 [:2].) - Don Quijote och Chaplin (OoB, 82, 1973, s 396-399). - Nils Karleby och socialdemokratin (Lantarbetaren, årg 58, 1973, Sthlm, 4:o, nr 1, s 18 f). – I spåmännens tid (ibid, nr 4, s 12 f). – Rosa Luxemburg och leninismen (Socialistiskt forum, årg 3, 1973, Sthlm, 4:o, nr 3, s 20-22). – Walter Eidlitz och bhaktimystiken (Lyrikvännen, 1976, Sthlm, nr 5, s 27-35). – Pär Lagerkvist och religionen (Clarté, 1982, Sthlm, 4:o, nr 2, s 8–13). – Den lille mannen och hans öde. Chaplins filmer ... (Grafia, organ för Grafiska fackförb, 1982, Sthlm (tr Oskarshamn), 4:o, nr 21/ 22, s 18). – Årets bok: den nya Bibelöversättningen (Tidens kalender, årg 62, 1983, Sthlm (tr Kristianstad) 1982, s 83-86). – Geijer och Marx. [Omsl:] Studier i Erik Gustaf Geijers sociala filosofi. Sthlm (tr Jönköping) 1983. 208 s. Den goda tonens pingviner. Artiklar 1931–46. Urval o inl av J Myrdal. [Sthlm, tr] Lund 1984. 256 s. – Bidrag i bl a: Lundagård 1928-30, 1934, Lund; Ateneum 1933–35, Lund; Frihet, organ för Sverges socialde-mokr ungdomsförb, 1936, 1938; Clarté, tidskr för socialistisk kultur, 1931-32, 1934-37; Fönstret 1930–31, 1935; BLM 1935–36, 1969–70, 1974–75; Folket i bild 1936, 1947, 1958, 1961; Tiden 1936, 1972, 1974–76; Samtid och framtid 1951, 1955–59; Perspektiv 1955-59; Motor 1956, 1958–59, 1970–72; Kommunalarbetaren 1958–62, 1969, 1971, 1973; SIA, Skogsindustriarbetaren, 1958–62, 1971–75; Vi 1959–61, 1963; Metallarbetaren 1961, 1963-65, 1968, 1970-72, 1975-76; Byggnadsarbetaren 1962–65, 1970; Statsanställd 1962-63, 1966, 1970–72, 1974–79, 1981–83; Fönstret, ABF:s tidn, 1976–77, 1979–81, 1983; vanl Sthlm; vidare i Ny dag 1928, 1938–48 (pseud John Garter), SDS 1929–30, Social-demokraten 1935–37, Arbetet 1929-32, GHT 1931–37, Stormklockan 1937–38, Folkviljan 1942–46; titlar se Zaine, nedan a a, s 169–172, o ovan a a 1984, s 251–255.

Redigerat: Lundagård, organ för Lunds studentkår, 1929, Lund, 4:o, 226 s. – Ateneum, 1933–1935:1*, Lund, 93 s, 95, 93, 112, 96 s, 87 s (i redaktionsutsk tills med A Hagsten o P Nyström; red S Hartman). – Ungdomens röst, 1940, Sthlm, 4:o, no 1-4, 32, 31, 32, 31 s. – K Kautsky, Kristendom och socialism. Från klosterkommunismen till Thomas Miinzer. Med inl om urkristendomen o i fri bearb. Sthlm (tr Jönköping) 1973. 201 s. [Tidens samhällsstudier.] – Chile i världens ögon. [Sthlm, tr] Kristianstad 1974. 103 s. – Medl av lokalred i Lund för Clarté 1931.

Översatt: L Lindbaek, Internationella brigaden. Med förord av G Branting. Tillägnad svenska kamrater i XI. och andra internationella brigader ... Sthlm 1939. 180 s. 2. uppl så:... brigaden. Skriven på officiellt uppdrag av XI. brigadens Thälmann-bataljon ... – Upplagd för kärlek – en erotisk antologi – från Tusen och en natt till Maupassant. Red av O BrusendorfF. Förord av S Ahlgren. Sthlm, London (tr Gbg) 1955. 283 s. – C Baudelaire, Madame Bovary [essä] (Samtid och framtid, 1957, Sthlm, 4:o, s 183-186). - Dens, Fyra prosadikter, tolkade (Vi, 1957, Sthlm, 4:o, nr 38, s 22). – Dens, Den generöse spelaren [novell] (Perspektiv, 1957, Sthlm, 4:o, s 292 f). - Dens, Repet. Till Edouard Manet (Kommunalarbetaren, 1957, Sthlm, 4:o, nr 17, s 14 f)- – Dens, Alskarinneporträtt (Metallarbetaren, 1957, Sthlm, 4:o, nr 29/30, s 6, 16 f). – Indiens klassiska kärlekslära, Vat-syayanas Kama Sutra. Overs [från engelskan] o presentation. Sthlm 1965. 4:o. 220 s. – C Dickens, Julaftonen [ur A Christmas carol] (Böckernas värld, 1970, Sthlm, nr 8, s 106-115). – N Goldmann, Den judiska paradoxen ... i samtal med L Abramowicz. Sthlm (tr Södertälje) 1978. 240 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Brev från H Haste 11 nov 1985 i SBL:s arkiv. L Drangel, Den kämpande demokratin (1976); T Forser, P M: kommunist, renegat, socialdemokrat (OoB 1972); G Gunnarson, Marxistisk estetik (1976); B Hultén Kulturtidskrifter på 30-talet (1977); R Matsson, Sv 30-tal (1975); J Myrdal, P M död (DN 26 mars 1984); T Zaine, Radikal 30-tals humanism. En studie i M:s tidiga kultur- o litt:kritik ... (1983), o där anf litt.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per Meurling, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9309, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Gunnarson), hämtad 2019-10-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9309
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per Meurling, urn:sbl:9309, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Gunnarson), hämtad 2019-10-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se