Gerda T Meyerson

Född:1866-02-01 – Stockholms mosaiska församling, Stockholms län
Död:1929-07-18 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Skriftställare, Filantrop


Band 25 (1985-1987), sida 481.

Meriter

2 Meyerson, Gerda Teresia, tvillingsyster till M 1, fl febr 1866 i Sthlm, Mosaiska, d 18 juli 1929 där, Hedv El. Studier vid Åhlinska skolan i Sthlm, språk- o konststudier i Dresden, sociala studier i Tyskland, Holland o Schweiz, bildade Fören Hem för arbeterskor 98, sekr där 10, initiativtagare till Centralförb för socialt arbete (CSA) 03, led av styr där 0321, sekr där 0306, led av styr för Birkagårdens Kindergarten 13, av Vita bandets centralstyr 1320, initiativtagare till Sv fören för dövas väl 21, sekr där från 21. Skriftställare. Iqml 16. Ogift.

Biografi

Tvillingsystrarna Agda (M 1) och Gerda M kom från en förmögen judisk köpmannafamilj och fick en traditionell flickuppfostran men skaffade sig egna aktiva yrkesliv. Båda var begåvade, blev goda skribenter och hade organisationstalang och intresse för medmänniskors problem. Medan Agda var verksam inom en etablerad yrkeskår kom M:s tillvaro att bli mer splittrad. Efter en scharlakansfeber blev M klen för hela uppväxten. "I avseende på det yttre hade naturen varit njugg mot Gerda. Hon var liten till växten, hennes hörsel var ytterst svagt utvecklad, och hon var något vindögd; gången var hastig och knyckig". Hon skrev tillfällesvers som var mycket uppskattad men "hon föredrog dock sina verser mindre väl" (Hirsch).

En novemberdag 1894 besökte M en nyuppförd fabrik på Kungsholmen och kom för första gången i kontakt med arbeterskor: Många var illa klädda och såg klena, bleka och trumpna ut. M fick då idén att ordna aftonsamkväm och kom därigenom att bli bekant med många av arbeterskorna. Hon förstod snart att det inte var sysselsättning på fritiden de främst behövde utan bättre levnadsförhållanden. För att skaffa bättre bostäder bildades Föreningen Hem för arbeterskor, där M blev den drivande kraften. 1898 hade hon låtit iordningställa ett hem med tio lägenheter, men verksamheten utökades och slutligen disponerade föreningen ett 100-tal lägenheter. De utgjordes av möblerade och fullständigt utrustade rum för en, två eller tre personer. De boende hade tillgång till gemensamt kök och alla hade eget skafferi. För varje hem fanns en föreståndarinna, som bl a hade hand om de gemensamma utrymmena, och till vilken sena hemkomster skulle anmälas. De boende städade sina rum och hjälptes åt att sköta köket. Vidare fanns samlingsrum med böcker, tidningar, symaskin och piano. M ordnade ofta samkväm med sång, musik och föredrag, vid högtider extra festligheter. Meningen var att hyresgästerna skulle känna sig oberoende och att det inte skulle vara något inrättningsaktigt över hemmen. På sitt eget sommarställe på Värmdö tog M för en billig penning emot inackorderingar under semestern. Gäster kunde också komma ut på söndagarna och fa middag å 50 öre.

M satsade mycket pengar på arbeterskehemmen och hon inrättade en särskild fond för dem som inte kunde betala hyran. Aret innan hon dog sammanfördes de skilda hemmens verksamhet till det nyuppförda bostadshuset Nygård, Gyllenborgsgatan 20 på Kungsholmen. 1917 gav M ut Arbeterskornas värld, där hon berättade om sitt mångåriga arbete bland kvinnor i industrin och meddelade resultat från färska undersökningar om deras sociala förhållanden och vad som vuxit fram av nya reformer.

1902 tog M ett initiativ som kom att få stor betydelse för den sv socialvårdens uppbyggnad. Tillsammans med några vänner och efter diskussioner med socialt verksamma personer beslöt hon starta ett socialt upplysningscentrum av den typ som fanns i Tyskland. Snabbt utskickades inbjudan till en rad organisationer att medverka. Några månader senare konstituerades Centralförbundet för socialt arbete (CSA) med E Beckman som ordförande, A Montelius som v ordförande och M som sekreterare. Lokal fick CSA snart tillsammans med redaktionen för Social tidskrift; denna utgavs av den energiske H v Koch (bd 21), som senare tog ledningen även inom CSA.

Aktuell i den internationella diskussionen var frågan om de hemarbetandes arbetsförhållanden, som belysts bl a genom en stor utställning i Berlin. CSA gav M i uppdrag att göra en sv utredning och en utställning liknande den i Berlin. Till grund för undersökningen låg svaren på ett frågeformulär som CSA satt upp. Resultatet vittnade bl a om låga arbetslöner, lång arbetstid, ojämn tillgång på arbete, mörka och trånga bostäder, där luften blev bemängd med damm, och om barn som tvingades använda nästan all sin fritid till industriellt hemarbete.

Sedan hemarbetsundersökningen var gjord, tycks CSA inte haft mycket användning för M. Hon anlitades någon gång för föredrag, artiklar eller någon mindre undersökning. Byråföreståndarinna blev E Broomé (bd 6) och redan 1906 efterträddes M som sekreterare av E Palmstierna. Han nämnde henne som "den Djursholmskristna judinnan med en varm själ i ett bräckligt och föga tilltalande skal" med hänsyftning på flera av M:s problem bl a det religiösa. M hade kommit i kontakt med en religiöst och socialt engagerad grupp kring N Beskow (bd 4). Hon hade inte gett sina hem för arbeterskor någon religiös prägel men blev en varmt troende kristen och oroade sig för att arbeterskorna inte mötte religionen. I Världens ljus (1908) prisade hon lyckan att ha kommit fram till den kristna tron, som hon ansåg skänkte större innerlighet och intensitet än den judiska religionen.

Under några år på 1910-talet hjälpte M till inom Vita bandet, en kvinnoorganisation som arbetade för nykterhet, religion och sociala reformer; hon var bl a med i dess styrelse och i redaktionen för dess tidning.

1920 fick M uppslaget till en ny verksamhet där hon blev pionjär: arbetet för de döva. M for till Khvn och studerade arbetet vid en skola för lomhörda. Hon hade kontakt med inflytelserika läkare, lärare och socialt arbetande och väckte deras intresse. I sept 1920 publicerade hon ett upprop i pressen och i febr följande år bildades Svenska föreningen för dövas väl med M som sekreterare. Genom sin erfarenhet av socialt arbete, sin energi och sin förmåga att uttrycka sig klart och medryckande gjorde M stora insatser inom föreningen. Öronläkarna aktiverades och många hörselskador kunde förebyggas eller lindras. Skolan uppmanades att ge barn med dålig hörsel speciell undervisning och kurser i labiologi (avläsning från munnen) ordnades; hörselförbättrande apparater spreds. M startade en syateljé och lappcentral för att ge arbete åt döva kvinnor. Lokalavdelningar bildades. M reste ofta ut och agiterade för verksamheten. Pengar insamlades på olika sätt, bl a vid en fest i Blå hallen i Sthlm 1926; föreningen fick även statsbidrag. M testamenterade själv 20000 kr till De dövas väl.

I en släktkrönika 1929 presenterade sig M som "skriftställarinna". M:s skrifter i sociala frågor och hennes praktiska sociala insatser framstår som verkligt betydelsefulla. Hon tog initiativ till verksamheter som snabbt växte ut och engagerade många och hon deltog skickligt och energiskt i det praktiska arbetet för att förverkliga idéerna.

Författare

Brita Åkerman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s ms Kära släkten. Minnen upptecknade for Axel Hirsch till hans 50-årsdag ... 1929, hos förf Per Wästberg, Sthlm. Brev från M i KB, SSA o UUB (bl a en stor saml till N Beskow).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: I jullofvet. Berättelser for barn. Sthlm 1889. 116 s. – Flickor emellan. Berättelse för ungdom. Sthlm 1890. 181 s. – Port-Stina. Berättelse. Sthlm 1893. 183 s. – Några ögonblicksfotografier från arbeterskornas värld (Dagny, tidskr för sociala o litterära intressen utg af Fredrika-Bremer--förbundet, 1897, Sthlm, s 56–64). – Stockholms arbeterskors löne- och lefnadsförhållanden. Några anteckningar. [Rubr.] Sthlm (tr Upsala) [1902]. 23 s. (Läsning för hemmet, valda skrifter ... utg af E Kjellberg o N Beskow, 1902[:9].) - Bland kullor och masar. Sommarbild från Leksand (Idun, årg 15, 1902, Sthlm, fol, s 478-480). - Svenska hemarbetsförhållanden. En undersökning utförd som grund för Centralförbundets för socialt arbete hemarbetsutställning i Stockholm oktober 1907, under fleras medverkan utarb. Sthlm 1907. 103 s. (Centralförbundet för socialt arbete [omsl].) – Svenska hemarbetsförhållanden. C.S.Ars undersökning och utställning ([GM, M Marcus m fl,] I hemarbetsfrågan [omsl], Sthlm 1907, s 1–4; ur Social tidskrift så). – Våra arbeterskors ställning och medlen att förbättra den. [Rubr.] Sthlm 1907. 3 s. (Grundlinjer n:r 5. Folkbildningsförbundets föreläsningsbyrå, Stockholm.) – Världens ljus. Tankar om Jesus och hans lära. Brev till en judisk väninna. Sthlm 1908. 31 s. – Kvinnorna i industrin. Anteckningar. Sthlm 1909. 46 s. (Centralförbundet för socialt arbete. Skriftserie n:o 17.) – Ungdom och kärlek. Ett ord till arbetsklassens unga kvinnor. [Rubr.] Sthlm 1910. 22 s. [Anon.] – Arbeterskornas värld. Studier och erfarenheter. Sthlm 1917. 172 s. – Kvinnan i frivilligt socialt arbete (A Söderblom, L Wahlström, A Thorsten-son ..., Kvinnan och samhället, Sthlm 1920, s 49–63; 2. uppl så). – Den nya klassen. En liten nyårspjäs (Barnbiblioteket Saga, 92. Barnteatern, saml 2. A M Roos, E Bohlin, G Meyerson ... m fl, Sagospel, tablåer och lekar, Sthlm 1923, s 205–223; 2.-3. uppl 1928, 1937, s 205-222; 4. uppl 1952, s 161–176). – Bara flickor. Dramatisk bagatell i tre akter. Sthlm 1924. 93 s. – Prinsessan och svinaherden. Lustspel i fyra akter efter gamla sagor (Barnbiblioteket Saga, 124. Barnteatern, saml 7. G Meyerson, J Svedelius, E Beskow ...mfl, Sagospel och pjäser för barn, Sthlm 1927, s 3–59; 2. uppl 1933, 3. uppl 1950, s 3–55). – De första åren (Centralförbundet för socialt arbete 1903-1928. Minnesskrift, Sthlm 1928, s 44–48). – En julgäst. Drama i prolog och 2 tablåer efter Selma Lagerlöfs berättelse (Ungdomens bibliotek, Utg av Svensk läraretidnings förlag, 13. Ungdomsteatern [: 1]. A Wahlenberg, Harald Johnsson, A Nordlund ... m fl, Dramatik för de unga, [saml 1,] Sthlm 1930, s 141–166). – En premiär. Teaterstycke i 3 akter (ibid, 33. Ungdomsteatern, 4. L. Gottfr. Sjöholm, Einar F. Månsson, G Meyerson ...mfl, Dramatik för de unga, 4, Sthlm 1942, s 123–169). – Bidrag i bl a Social tidskrift 1904, 1906–10 o 1912–14 samt SvD.

Redigerat: Meddelanden från Centralförbundet för socialt arbete. Sthlm 1904. 31 s. ["För redaktionen"; styrelsens berättelse om konstituerande sammanträde m m.] – Meddelanden från Svenska föreningen för dövas väl. 1925 (julnr) – 1928. [Föret; tills med A Tamm.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Art:ar om M i Tidn för dövstumma 1920, nr 12 o 1922, nr 12; Centralförb för socialt arbete 19031928. Minnesskr (1928); E Elgham, Historik över Vita bandets i Sverige 60-åriga verksamhet 19011961 (1965); A Hirsch, Levande o bortgångna (1943); R Liedgren, Så bodde vi (1961); H-E Olson, Från hemgård till ungdomsgård (1982); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); A Prawitz, Några minnen från Sv förems för dövas väl första 10-årsperiod (1931); O Sjöholm, Samvetets politik. Natanael Beskow o hans omvärld intill 1921 (1972); Sv kvinnor i offentlig verksamhet (1924).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gerda T Meyerson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9335, Svenskt biografiskt lexikon (art av Brita Åkerman), hämtad 2019-06-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9335
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gerda T Meyerson, urn:sbl:9335, Svenskt biografiskt lexikon (art av Brita Åkerman), hämtad 2019-06-27.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se