Mitander, släkt



Band 25 (1985-1987), sida 525.

Biografi

Mitander, släkt, enligt obestyrkt (jfr O Dahls brevsvar) uppgift (Carlson; Skara hm) härstammande från Nils Larsson (d omkr 1689, enligt obestyrkt uppg i Skara hm 103 år gammal) i Storegården i Blidsberg, Älvsb, som var riksdagsman 1638, 1640, 1643, 1644, 1649, 1650, 1652, och 1655 och bondeståndets talman 1649 och 1652. Han nämnes som "den gamle röskäggota vässgöten, som är van att språka för" bönderna (Ekeblad). 1649 fick han k donationsbrev på skatterättigheten av sitt arv-och-egethemman som därför i slutet av 1710-talet började bokföras som skattehemman i jordeböckerna. Som nämndeman uppträder han 1639–78, från 1656 som häradsdomare.

Han skall ha varit far till kh Laurentius M (1644–1708) i Slöta, Skar; det latinska ordet "mitis" betyder blid, varför släktnamnet torde återgå på det ovannämnda sockennamnet Blidsberg. Hans son kh Nils M (1677– 1741) i Valstad, Skar, var far till rådmannen Jonas M (1722–91) i Filipstad. Dennes son bruksägaren och riksdagsmannen Nils M (se nedan) var far till Jonas (John) Eric M (1799–1861). John M var delägare 182551 i Kalhyttan med Storbrons masugn i Färnebo, Värml, och 1831–38 i Stöpsjöhyttan i samma socken samt ägde 1835–58 Övre och Nedre Fredros bruk med Treskogs manufakturverk i Gunnarskog, Värml, och 1835–49 Rexeds bruk i samma socken. Där anlade han 1841 bruket Mitandersfors, vars tillkomst föranledde, att Bogens kapellförsamling 1849 utbröts ur Gunnarskog, varvid han donerade ett hemman till boställe åt predikanten där (Gagner). Omkring en mil på andra sidan norska gränsen anlade M 1848 (Gagner) i Vingers (nu Austmarka) socken det efter hans hustrus förnamn uppkallade bruket Bedafors (nu Sikåen eller Solberg), som han 1854 sålde till en norrman i samband med att han kom på obestånd.

Hans yngre bror Nils Philip M (1804-62) blev i enlighet med faderns testamente sterbhusets disponent för godset Alkvettern i Bjurtjärn, Ör (nu Värml), men synes ha avsatts 1857. Philip M var morfar till överste Gustaf Reinhold Geijer (bd 17, s 4) och far till Nils Wilhelm M (1833–1903), som i engelsk tjänst anlade ett järnverk i Indien 1860–64. Han studerade senare kanongjuterier i Tyskland, Belgien, Frankrike, England och Skottland på Finspångs bruks ägare Carl Ekmans (bd 13) bekostnad 1866-67, anlade Finspångs nya gjuteri 1867 och var reseombud i Amerika för sthlmsfirman Höglund (bd 19, s 677) 1868–74. De sista åren av sitt liv var Nils M disponent för Visnums-Kils andelsmejeri, Värml. Hans bror extra provinsialläkaren i Föllinge, Jämtl, med lic Emil Elias Kristian M (1854–1905) tog initiativet till bildandet av Sv läkarnes nykterhetsförening, vars ordförande han var 1902–04. Emil M skrev bl a Praktisk läkarebok för sv hem (3 vol 1899–1907, nya uppl 1901–25) och Studier i alkoholfrågan (1914).

Philip M:s efterträdare som disponent vid Alkvettern blev hans systerson Johan Christian Nikolaus (Nils) Sundin (1826-98), under vars tid det 1864 ombildades till aktiebolag. Efter Nils Sundin fungerade som disponent hans brorson Clas Nils Ludvig Sundin (1864–1936), men 1911 såldes Alkvettern ur släkten. – Jakob Mauritz Planting-Gyllenbåga (1806–77), som var gift med en systerdotter till John och Philip M, övertog deras fars stora affär i Filipstad, som han drev under firmanamnet Nils M & komp till dess konkurs 1868.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Bromanderska saml, vol 46, Föreningen Värmlandsarkiv, Karlstad; S Hegardt, Alkvettern (1946); [C F Lindahl,] Sv millionärer, af Lazarus, 6 (1901). – Nils Larsson: Fil kand Olga Dahls brevsvar 12-14 okt 1985, SBL; RR 1649 mars, f438, Alvsborgs läns jordebok 1689, f 157 v, RA; Redvägs hds renov dombok 7 okt 1639, Göta hovrätts arkiv, Jönköping (mikrofilm JR 233, Stadsbibi, Borås); Redvägs hds domböcker 19–20 jan 1655, 3 mars, 16 juni o 19 sept 1656, 21–22 febr 1678, mars 1686 o 14 okt 1692, Privatarkiv A 5 (kh B Carlsons i Slöta ms till hm), vol 2, p 333, GLA; N Ahnlund, Ståndsriksdagens utdaning 1592–1672 (Sveriges riksdag, 3, 1933), s 282, 508; J Ekeblads bref, 1 (1911), s 176 f; G Holmgren, Per Eriksson i Edinge (UFT 47:2, 1949), s 195; L Mårtensson, Förteckning över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1600-1697 (1950). - Laurentius M: B V:son Lundqvist, Falköpings hist, 2–3 (1946); Skara hm. – Nils M (i 1741): Lundqvist, a a; dens, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 1 (1928-46); Skara hm. – Jonas M: B V:son Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 2 (1947–69). – Jonas (John) Eric M: Civildep:s arkiv E 1:18: 7 dec 1841, Bergskolhs arkiv B 11:272, nr 9, o 291, nr 296, B 111:118, E 1:47 o E IV:435, RA; Färnebo häradsrätts arkiv A II a:2: 2 nov 1825, §44-45, A II a:4: 3 mars 1831, §29, o 19 okt 1832, §36, A II a:6: 19 okt 1837, §30, 32 o 33, samt 8 nov 1838, § 67, o A II a:l 1: 7 mars 1851, § 60, Jösse häradsrätts arkiv A II a: 25: 20 sept 1836, § 35 1/2, A II a: 33: 30 dec 1844, § 38, A II a: 37: 19 dec 1-849, § 204, o A II a:42:27 sept 1858, § 179, GLA; R Adamson, Den sv järnhanteringens finansieringsförhållanden (1963); J Furuskog, De värmländska järnbruken (1924), s 430 f; L P Gagner, Strödda skrifter uti andeliga ämnen, 2 (1861), s 35 ff; Å Hasselblad, Bergslagsliv i flydda tider (1927), s 39, 42; Hegardt, a a; Hist-geogr o stat lexikon öfver Sverige, 5 (1864), s 88; B Kirkeby, S0r-Odal bygdebok, 1 (1971), s 234; E Lillievold, Vinger og Eidskog (1965), s 322 o 331 f; dens, Vinger bygdebok, 3 (1977), s 492; Ortnamnen i Värml, 6 (1942), s 21. – Nils Philip M: L Dahlgren, Marie Charlottes dagbok (1931); L Geijer, Släkten Geijer (1953); Hasselblad, a a, s 39, 42; A Larsson, Förteckning öfver Värmlands nations medlemmar från 1595 till 1877 (E H Lind, Värmlands nations hist, 1877), s 59; G Lindberg, Karlskoga bergslag (1897); AG Petersson, Alkvetterns säteri i Bjurkärn (1930), s 32 f; G v Schoultz, Alkvettern (Slott o herresäten i Sverige. Västergötland, Dalsland, Värmland, 2 (1968). – Nits Wilhelm Af: TU 7:77, KB; Broman-derska saml, vol 46, Föreningen Värmlandsarkiv, Karlstad; Dahlgren, a a; G Indebetou, Bergshögskolans elever under dess första fOO-årsperiod (1919); Larsson, a a; Lindberg, a a; Petersson, a a, s 33 f. – Emil Elias Kristian M: TU 7:77, KB; J Bergman, Den sv Nykterhetsrörelsens hist (3. uppl, 1913): Larsson, a a; Petersson, a a, s 35; SjVerml; W Skarstedt, Nykterhetsrörelsens banerförare (1903); SLH 3:2–3, 4:3; SPG. – Sundinarna: Hegardt o v Schoultz, a a:n. – Jakob Mauritz Planting-Gyllenbåga: Lindahl, a a, s 260.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mitander, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9362, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-03-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9362
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mitander, släkt, urn:sbl:9362, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-03-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se