K Josua Mjöberg

Född:1876-09-11 – Tostareds församling, Älvsborgs län
Död:1971-05-26 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Kommunalpolitiker, Litteraturhistoriker, Skolrektor


Band 25 (1985-1987), sida 533.

Meriter

1 Mjöberg, Karl Josua, f 11 sept 1876 i Tostared, Älvsb, d 26 maj 1971 i Lund, Domk. Föräldrar: komministern Lars Johan M o Gustava Salomonsson. Mogenhetsex vid h latinlärov i Gbg 12 juni 95, inskr vid GH 5 sept 95, FK 9 juni 99, amanuens vid konsthist saml:arna 00–04, FL 7 sept 04, allt vid GH, medarb i SAOB 1 okt 04-1 juli 07, inskr vid LU 20 okt 05, lär vid privata h lärarinnesem i Lund ht 06–vt 13, vik lär vid Lunds privata elementarskola ht 07–vt 08, ord lär där ht 08-vt 13, disp vid GH 12 sept 11, FD där 18 sept 11, doc i stilistik vid LU 27 nov 11–17 juni 13, led av Modersmålslärarnas fören:s (MLF) arbetsutsk 12, sekr i fören 28–34 o 40–46, rektor vid Gbgs h samskola 1 juli 13–18, lektor i modersmålet vid h latinlärov i Gbg 21 aug 14, lär vid Kjellbergska h lärarinnesem ht 14–vt 18, doc i sv stilistik vid GH 5 juni 17–3 juni 18, rektor vid h a l i Lund 12 april (tilltr 1 juli) 18-42, led av stadsfullm där 23–30 o 35–38, lektor i modersmålet vid hal där 24 sept 31–1 juli 42, v ordf i styr för C W K Gleerups bokförlag 34-48, i Fören Norden 43-47.

G 12 aug 1906 i Breared, Hall, m Astrid Charlotta Josefson, f 7 dec 1881 i Lyse, Göt, d 28 juli 1951 i Lund, Domk, dtr till kh Carl August J o Debora (Doris) Aurora Dahl.

Biografi

Josua M tillhörde en västsv prästsläkt med påfallande långa generationer. Prosten Carl i Slättåkra var född under frihetstiden, hans sonson M slutade sina dagar mer än 200 år senare. Säkert bidrog detta levande släktdjup till att M kände sig som en sen samtida till de klassiska gestalterna i sv bildningshistoria, till Dalin och Tegnér, till Runeberg och Rydberg. Av alla dessa var han livligt och personligt upptagen, både i sin forskning och sin undervisning.

M:s utbildning försiggick väsentligen i Gbg, där han 1895 blev student efter att ha skrivit sin examensuppsats om Dexippos. Rydberg, som genom Karl Warburgs förmedling fick kännedom om detta lärdomsprov, förberedde en kontakt med 19-åringen men avled innan den kommit till stånd. Även utan en sådan formlig handpåläggning gestaltade sig M:s mänskosyn och uppfostringsideal som ett fullföljande av Rydbergs.

Sina akademiska studier inledde M med en grundlig skolning i de klassiska språken; ännu som rektor förbehöll han sig alltid någon grupp att undervisa i grekiska. Av de levande kulturspråken behärskade han överlägset väl franskan och tyskan. För Dantes skull men också för Manzonis och andra 1800-talsförfattares odlade han ivrigt italienskan, och enligt uppgift skall han under en period ha studerat ungerska för att vara i stånd att läsa Petöfi i original.

Sin sv-språkliga utbildning kompletterade M under några år med redaktionspraktik vid SAOB i Lund. I denna stad inhämtade han samtidigt sina första lärarerfarenheter i olika skolformer. Redan under studentåren i Gbg hade han deltagit i det frivilliga bildningsarbetet med föreläsningsresor som sträckte sig ända till översta Norrland; bevarade dagböcker visar honom i animerad kontakt med sina åhörare.

Avhandlingen Stilstudier i Tegnérs ungdomsdiktning 1911 var sålunda en mogen mans verk, ett solitt specimen inom den litterära stilistiken, en i Sverige ny forskningsgren, för M mycket naturlig med hans dubbla rotsystem i filologisk och estetisk tradition. Varje avsnitt av undersökningen inleds med en fyllig exemplifikation av den gustavianska poetikens krav, från vilka Tegnér utgick i det ena avseendet efter det andra, och M:s bok blev därmed en exemplarisk översikt över den fransk-klassiska smakens principer. Tegnérs gradvisa frigörelse från dessa uppvisas särskilt evident inom kompositionen, där den mer additiva uppställningen till sist viker för det inspirerade helhetsgreppet t ex i Krigssången. En höjdpunkt i M:s framställning är behandlingen av rimmet. Då det gäller bl a frekvensen av olika ordklasser och av olika vokaler i gustavianernas respektive Tegnérs rimbruk tar M statistiken till hjälp. Tegnérs olika grepp för att vinna friskhet åt rimmet demonstreras framgångsrikt, bl a hans favorisering av "olikställda" ord. Denna av M lanserade viktiga term innebär att rimorden intar olika plats i det grammatiska systemet (fort–ort, vänder–stränder). – Avhandlingen "kan med skäl sägas inleda den nyare Tegnérforskningen" (Werin), och den har givit stilforskningen överlag betydelsefulla impulser.

M disputerade i Gbg för Otto Sylwan, med vilken en livsvarig vänskap kom att utvecklas. Han blev docent i stilistik, men å ena sidan osäkerheten i de akademiska framtidsutsikterna och å andra sidan ett starkt pedagogiskt intresse ledde honom över på läroverksbanan. Snart var han både lektor vid sin egen gamla skola, Hvitfeldtska läroverket, och rektor vid Samskolan. I fortsättningen ställde han beslutsamt den väsentliga delen av sin ovanligt stora arbetskraft i skolans tjänst. Dock bevarade han sin kärlek till de stilvetenskapliga frågorna. Två innehållsrika uppsatsvolymer bär programmet redan i titeln: Studier i språkets konst (1939) samt Verskonst och ordkonst (1961).

M:s största pedagogiska insats knyter sig till förnyelsen av framför allt gymnasiets modersmålsundervisning, vilken länge varit eftersatt med ett lågt timantal och ofta ombesörjd av ej behöriga eller blott bristfälligt kompetenta lärare. Ett betydelsefullt forum for reformkraven skapades 1912 i samband med ett filolog- och historikermöte i Gbg. Den unge nordisten Hilding Celander (bd 8) föreslog med stöd av M och efter dansk förebild att en Modersmålslärarnas förening skulle bildas. Idén väckte omedelbart genklang, och den nya sammanslutningen fick snabbt en mängd medlemmar; på en rad håll tillkom lokalföreningar. Som ordförande inträdde Otto Sylwan. För att ge tillfälle till fortbildning och utbyte av pedagogiska erfarenheter anordnade föreningen gång efter annan sommarkurser med deltagande och medverkan också från grannländerna. När statsbidragen sinade, fick man stöd från Föreningen Norden; där skulle M senare bli en mycket verksam styrelsemedlem. Kursverksamheten fick en filial i Finland med uppskattade insatser både av Celander och M.

Då M efterträdde Celander såsom sekreterare i MLF, hade han redan i mer än ett decennium svarat för skriftverksamheten. Föreningens årsbok blev efterhand ett viktigt organ för den pedagogiska debatten, men en ännu större roll kom skriftserien att spela. En aldrig fördunklad ledstjärna för reformsträvandena var nämligen att den läroboksstyrda undervisningen med tyngdpunkten på det biografisk-historiska minnesstoffet skulle komma i andra hand, medan elevernas eget umgänge med dikten själv skulle vara huvudsak. Därmed uppkom och växte behovet av nya, ändamålsenliga textupplagor, och det var här skriftserien hade sin uppgift med M själv som den flitigaste i utgivarnas stora skara. En ytterst krävande mission åtog han sig då han utarbetade en läsebok för den högre skolan, upptagande det centrala, framför allt lyriska stoffet från Bellman tom nittitalisterna; senare förlängdes perspektivet bakåt. Texternas tillgänglighet underlättades här liksom i skriftserien av rikhaltiga ord- och sakupplysningar samt annan vägledning. M författade också en litteraturhistorisk lärobok som blev flitigt använd. Den är medvetet ganska summarisk och avfattad i en påtagligt oretorisk språkform med utrymme också för drastiska vändningar.

Inte minst tack vare det mjöbergska litteratururvalets stora förtjänster förvärvade de talrika gymnasistårgångar som begagnade det ett rikare och mer levande begrepp om sv dikt genom tiderna än några ungdomskullar vare sig förr eller senare. Medverkande faktorer var den kvalitativa höjningen av svensklärarutbildningen liksom svenskämnets under en period relativt stora utrymme på skolschemat. Också dessa landvinningar stod i direkt eller indirekt samband med den vitalisering av undervisningen och dess resurser till vilken M intensivt och uthålligt bidrog.

Som skolchef var M en framstående representant för en nu försvunnen rektorstyp vars självskrivna auktoritet vilade på föreningen av hög vetenskaplig kompetens, egen, oavlåtligt vidmakthållen pedagogisk erfarenhet, prövad också i framgångsrik läroboksutgivning, samt en stark personlighet, som inte väjde för att ställa stränga moraliska krav både på sig själv och på dem han var satt att leda. Han var som lärare och rektor fordrande men också förtroendefull. En god del av ansvaret för skolans disciplin och inre sociala funktioner överlät han till eleverna själva, representerade av en ordningsmannanämnd; han hör därmed till vägröjarna för nyare skoldemokrati.

Skolans lärare och även de unga lärarkandidater, som utbildades vid Katedralskolan i dess egenskap av provårsläroverk, bistod han i alla kritiska lägen och inneslöt dem i en generös familjevänskap. Härvid som alltid annars stod hans varmhjärtade, kloka och fint bildade maka vid hans sida. Om kollegiets tillgivenhet och uppskattning liksom om dess egna vetenskapliga standard vittnar en innehållsrik festskrift som han mottog på sin 50-årsdag. Sin skolas intressen förfäktade M under två perioder i Lunds stadsfullmäktige och fick på det viset bl a genomgripande ombyggnader till stånd. Bland övriga offentliga uppdrag som han tog på sig kan nämnas att han då Gleerups bokförlag iråkat en, även moraliskt, bekymmersam situation trädde in som vice ordförande i dess styrelse och lyckades återställa det skamfilade förtroendet för firman.

M blev ensam och mycket gammal, men han bevarade sitt nytra intresse för dagens frågor och släppte heller inte umgänget med klassikerna. Man kunde möta den vandrande 90-åringen som gick och läste Svea eller Dödens ängel för sig själv, utantill, icke utan stolthet över sitt starka och rymliga minne, där den stora sv dikten tystnade först med honom själv.

Författare

Staffan Björck



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s arkiv i LUB. Brev från M i GUB (bl a 25 st till F Ström), KB (bla 11 st tillj Landquist o 18 st till K Warburg), RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Selma Lagerlöfs bildspråk (Ver sacrum, skrift utg af Göteborgs studentfören, Gbg 1902, fol, s 48-64). – H. C. Andersens förbindelser med Sverige (GHT 1/4 1905; sign J. Mbg). – Visan om älskaren vid gluggen (Svenska landsmål ock svenskt folkliv, Tidskr ..., 8 [omsl: h. 99 = 1908:1], Sthlm 1908, s 65-76). - Stilstudier i Tegnérs ungdomsdiktning. Akad avh. Gbg 1911. 281 s. [GHA, bd 18, 1912, 1.] – Några germanismer från tiden omkring 1800 (Festskrift till K. F. Söderwall ... 1 jan 1912, Lund 1911, 4:o, s 261-273). – Till Euphrosynes biografi (Studier tillägnade Karl Warburg Sthlm 1912, s 115-124). – Litteraturläsningen i modersmålet på gymnasiet (Tjugonde svenska läroverksläraremötet i Norrköping d 14–17 aug 1912 o dess Förhandlingar Norrköping 1913, s 242–245; diskussionsinledn). – Stilistikfejden i Italien (Förhandlingar vid svenska filolog- o historikermötet i Göteborg d 19–21 aug 1912, Gbg 1913, s 184-187; referat). – Leo-nardo da Vincis språkstudier (Finn. Utg af Lukas-gillet i Lund, Lund 1913, 4:o, s 49–52). – Något om nutida svensk rimkonst (Svenska studier tillägnade Gustaf Cederschiöld ..., Lund 1914, s 242–256). – Förklaringar (Skrifter utg av Modersmåls-lärarnes förening, [4.] A Strindberg, Tre noveller ur Svenska öden och äventyr, Sthlm 1915, s 113–117; 2.-4. uppl 1920, 1924, 1928, 5. uppl 1933 (ibid, 4 [omsl]), 2.-9. tr 1936, 1940, 1943, 1945, 1949, 1951, 1953, 1955, 10. —[15.] tr 1959 ... okända, [16. tr] 1981 (ibid, 4)). - Tidskrav på gymnasiets modersmålsundervisning (Göteborgs högre samskola 1914–1915 ..., Arsredogörelse, Gbg 1915, s 3–11). – Talspråk och skriftspråk i modersmålsundervisningen (ibid ... 1915–1916, tr 1916, s3–8). – Modersmålets timplan på gymnasiet [inledningsföredr] (Tjugoförsta sv läroverks-läraremötet i Jönköping d 15—18 aug 1915 o dess Förhandl.. .Jönköping 1916, s 190-194). – Uppsatsskrivningen på gymnasiet. Inledningsföredr (Skrifter utg ..., [8.] Modersmålsundervisning. Fem föredr ... utg av O Ottelin o N Hagström, Sthlm 1917, s 107-133). - Anders Hilding Andersson (SBL, bd 1, Sthlm 19[17-]19, 4:o, s 7601). – Viktor Rydbergs Vapensmeden - människor o tankar. Lund 1921. 40 s. (Skrifter utg ... [12].) 2. uppl 1922, 43 s. 3. oförändr uppl 1927. 4. översedda uppl 1939. 45 s. (Ibid 12 [omsl].) – Kort svensk litteraturhistoria för ungdomsskolor. Lund 1921. 63 s. (Tills med A. Wahlgren.) 2. uppl, utvidg o illustr, 1922. 81 s. 3. oförändr uppl 1926. 4. uppl 1932. 82 s. 5.-6. oförändr uppl 1933, 1934. 7., utvidg uppl 1938. 103 s. 8., översedda uppl 1940. 9. uppl 1943. 105 s. Ny tr 1946, 3. tr 1952. 10. utvidg uppl 1957. 120 s. – Skolkommissionens anda (Forum, tidskr för politik, litteratur o allm frågor, årg 9, 1922, Sthlm, s 625-630). – Kring symbolbegreppet (Studier tillägnade Otto Sylwan ..., Gbg 1924. 4:o, s 153-162). – Svensk litteraturhistoria för den högre undervisningen. Lund 1927. 237 s. 2. utvidg uppl 1929. 256 s. 3. d:o 1931. 260 s. 4., oförändr uppl 1933. 5., utvidg uppl 1935. 261 s. 6. d:o 1937. 263 s. 7., översedda uppl 1941. 8., utvidg uppl 1946. 275 s. 9. d:o 1949. 281 s. 10. omarb o utvidg uppl: ... för det högre skolstadiet. 1956. 299 s. 11. uppl 1959. 297 s. 12., omarb o utvidg uppl: ... med notiser om broderländernas litt. 1963. 355 s. [Annan utg:] ... undervisningen. Omarb för sv skolor i Finland av M Hagelstam. Hfors 1928. 184 s. 2.-4. utvidg uppl 1932, 1938, 1943. 183 s. 5. uppl 1949. 173 s. 6. uppl [även: Omtr] 1959. 175 s. [Ny tr, d:o] 1963. [Ny tr] 1966. 172 s. – Skolan och folkopinionen (Det tolfte nordiska skolmötet i Helsingfors d 4–6 aug 1925 [även finsk tit], Hfors 1927, s 717–723). – Litteraturstudiets metodik. Föredr vid de finska modersmålslärarnas kurser i Helsingfors d 10 jan 1927 (Tidskrift utg av Pedagogiska föreningen i Finland, [årg] 64, 1927, Hfors, s 26-37). - Celander, Karl Hilding (SBL, 8, 19[27-]29, s 200-203). - Komminister Lars Johan Mjöberg och hans hem (Minnen från gamla svenska prästhem, 5. Från gamla prästhem i Göteborgs stift, Minnen saml o utg av A Block, Lund 1929, s 154-166). - Viktor Rydberg som uppfostrare. Föredr hållet i Lunds pedag sällsk ... (Svensk läraretidning, årg 48, 1929, Sthlm, 4:o, s 286-288, 309 f). - Det enskilda arbetet i modersmålet. Föredr (Tjugofemte sv läroverksläraremötet i Göteborg 14–17 aug 1929 o dess Förhandl Gbg 1930, s 257-267). – Den nya svenska läroverksorganisationen (Gymnasieskolernes Lasrerfor-ening. Beretning om Mjzidet i Oktober 1930, Khvn 1930, s 6-30 o svar på frågor s 32-40). -Uppsatsövningens mål. Några reflexioner (Tidskrift för svenska folkhögskolan, årg 13, 1932, Lund, s 193-199). - Det "enskilda arbetet" i gymnasiet (Korrespondens, årg 32, 1933, Malmö, 4:o, s 14-16; även sep, 1934, 8:o, 4 s). - Om tilltalsordet i svenskan (Realskolans läsebok, d 3. [Utg] Av N Hänninger ..., Sthlm 1934, s 326-333, 2.-8. tr 1936, 1938, 1940, 1943, 1945, 1947, 1949; 9.-12. tr 1951, 1952, 1955, 1957, s 317-324). -Inledning (Skrifter utg ..., n:r 47 [omsl]. A Strindberg, Paria, Sthlm 1936, s 3–8). – Studier i språkets konst. Lund 1939. 211 s. - Inledning (Skrifter utg ..., 54. Platon, Sokrates' försvarstal, övers av C Lindskog, Sthlm 1941, s 3–7). – Några kärnord i Tegnérs språk. Lund 1946. 38 s. (LUA, N.F., avd. 1, bd 42, nr 2.) — Uppsatsens plan. Vinkar, rön o råd samt resonerande planläggn av 20 uppsatser. Lund 1948. 96 s. (Skrifter utg ..., 71.) 2. uppl 1949. 2. tr 1957. – Från mina studentår. 1–4 (Göthe-borgske spionen. Organ för Göteborgs högskolas studentkår, årg 17, 1952, Götheborg, 4:o, n:o 3, s 2-4, o 4, s 2-4, årg 18, 1953, n:o 1 , s 4-6, o 2, s 2–4). – Tegnérs kvickhet (Tegnérstudier. Utg av Tegnérsamfundet ..., Lund 1954, s 7–34). – Om Runebergs etiska livssyn. Föredr i Svensk-finska fören i Göteborg d 5 febr 1957. Uddevalla 1957. 31 s. – Verskonst och ordkonst. Litt studier. [Lund, tr] Malmö 1961. 213 s. – C:a 150 art i Ordbok ... utg af Sv akademien, Lund; bidrag i bl a Språk och stil 1901, 1907-08, 1910, 1913 o forts Nysvenska studier 1923-24, 1928, 1935, 1951, Upps 1901–53, Arkiv för nordisk filologi [1904/05], [1923/24], Lund [1904], 1924 (recensioner), Pedagogisk tidskrift 1912-13, 1924, 1933, [Sthlm, tr] Upps, Årsskrift för Modersmålslärarnas förening 1928— 29, 1931, 1933, 1935, 1952-53, 1960, Lund samt GHT, SDS o Lunds dagblad; vissa titlar se GHM 1916-41, Gbg 1942, s 139 f, o Lärarmatrikeln 1934, Malmö, s 334 f.

Utgivit: Atterboms bref till Euphrosync (Samlaren, årg 27, 1906, Upps 1906-07, 4:o, s 23-97; även sep, 75 s). – Svensk läsebok för real- och flickskolors högre klasser jämte litteraturhist översikt. Lund 1910. V, 481 s. 2.-3. uppl 1913, 1917. IV, 491 s. 4.-7. oförändr uppl 1919, 1921, 1922, 1927. 8. d:o 1933, 1934[!]. 9., omarb uppl utg av Jöran M. 1938. VII, 517 s. 10. d:o 1941. VII, 521 s. Ny tr 1945. 3.-4. tr 1948, 1953. VII, 522 s. 11. d:o 1956. VII, 498 s. 2. tr 1960. VII, 500 s. – Göteborgs högre samskola ... Årsredogörelse. 1913/ 14-1917/18. Gbg 1914-18. 65, 95, 70 s, 4:o: 54,45 s. – W Shakespeare, Julius Caesar – i Hagbergs övers – med inl o förklaringar. Lund 1915. XVI, 80 s. (Skrifter utg av Modersmålslärarnes förening [1].) [Nya tr:] 1918, 1920, 1923. 1929. (Ibid, l[omsl].) [Ny tr] 1935. 3.-7. tr 1940, 1945, 1949, 1952, 1956. 2. uppl: ... i C. A. Hagbergs övers, lätt överarb med inl, analytisk överblick o förkl. 1959. 122 s. (Ibid, 1.) [2.-3. tr] 1961, 1963. – Svenskt lynne. Uttalanden av svenskar i urval för skolan. Lund 1917. 70 s. (Ibid [6].) 2. uppl 1920. 69 s. – Svensk litteratur från Bellman till våra dagar i urval för den högre undervisningen. [Omsl: Svensk litt i ...] 1–3 o Förklaringar ... Lund 1917-37. 1. Från Bellman till och med Almqvist. 1917. IV, 401 s. [Nya tr] 1920, 1922. Förklaringar till Svensk ..., 1. 36 s. 2. omarb uppl 1920, 1922[!]. 39 s. 2. Från Fr. Bremer tom Karlfeldt. 1919. V, 440 s. [Nya tr] 1922, 1931, 1934, 1937, 1941. Förklaringar ..., 2. 16 s. 2. uppl 1922. 20 s. 3. uppl 1931, 1934[1] 4. uppl, ny tr 1941. 26 s. 3. Nittonhundratalet. 1937. VI, 137 s. Förklaringar och bibliografi till ..., 3. 10 s. [Uppl utökad med Ur frihetstidens litt, nedan 1922:] Svensk litt från Dalin till ... 1-2 o Förklaringar ... 1930-31..1:1. Från Dalin tom Gyllenborg. 1930. 68 s. [Även utom serien.] [Nya tr:] 1934. 1936, 1940, 1943. 82 s. 2. uppl: ... tom Linné. 1945. 87 s. 2.-4. tr 1947, 1949, 1952. 1:2. Från Bellman tom Almqvist. 1930. IV, 401 s. [Nya tr:] 1934, 1936, 1940, 1943. 2. uppl: ... Bihang: Dansk och norsk diktning. 1945. 406 s. 2.-4. tr 1947, 1949, 1952. Förklaringar ..., l[:l-2]. Från Dalin t. o. m. Almqvist. 1930. 45 s. [Ny tr] 1934. Förkl o bibliogr ... [Ny uppl] 1935. 51 s. [Nya uppl] 1936, 1940. 53 s. 5. uppl 1943. [Ny uppl:] ... Bih: Dansk o norsk diktn. 1945. 58 s. [Nya uppl] 1947, 1949, 1952. 2. Från Fr. Bremer tom Karlfeldt. 1930. IV, 440 s. [Nya tr] 1931, 1934, 1937. [2. uppl:] Från F B tom Hjalmar Gullberg. 1946. 424 s. Ny tr 1948. 3. uppl: Från F B till Harry Martinson. 1952. 449 s. Förklaringar ... 2. ... tom Karlfeldt. 1931. 20 s. [Ny tr] 1934. [Nya uppl] 1936, 1940. 26 s. 4. uppl 1937. Ny tr 1941. Förkl o bibliogr ... Ny tr 1942. 5. uppl 1944. 27 s. [Nya uppl:] ... t.o.m. H Gullberg. 1946, 1948. 29 s. ... t.o.m. H Martinson. 1952. 30 s. [Omarb utg:] Svensk litt med inslag av broderfolkens. I urval för det högre skolstadiet. Helt omarb uppl. 1-3. 1955. l.Från äldre tid till 1700. 153 s. 2.-[3.] tr 1959, 1964. 2. Tiden 1700-1850. 450 s. ["4. omarb uppl",] 2. tr 1958. 451 s. 3. tr 1961. 452 s. 3. Tiden efter 1850. 438 s. 2. uppl 1959. 447 s. [2.-3.] tr 1962, 1965. [Till den förra utg:] Studieuppgifter till Svensk litt. [l]-2. [Omsl.] 1941-51. (Tills med E Källquist.) 1[:1]. Från Bellman t.o.m. Wallin. [Omsl.] 1941. 16 s. 2. uppl: Bell-man-Wallin. 1948. 2. tr 1953. 1:2. Från Tegnér tom Almqvist. [Omsl.] 1946. 24 s. 2.-3. tr: Tegnér-Almqvist. 1949, 1953. 2. Från Fredrika Bremer t. o. m. Hjalmar Gullberg. [Omsl.] 1951. 24 s. [Ny tr.] Fredrika Bremer-Gullberg. 1953. – Redogörelse för Lunds högre allmänna läroverk ... Läsåret 1918/19-1925/26. Lund 1919-26. 4:o. 55, 45, 44, 45, 46, 46, 47, 53 s. - O v Dalin, Sagan om hästen. Utg ånyo. Lund 1920. 32 s. [Nya utg:] Sthlm 1927. 40 s. [Textred o kommentar.] Lund 1960. 31 s. (Skrifter utg ..., 8t.) - C. J. L. Almquist, Samlade skrifter. Första fullst uppl med inledningar, varianter o anm under red av F Böök. D 1–3, 10, 28. Sthlm 1921-38. 1–2. Ungdomsskrifter, 1-2. 1. Diktning före 1820. 1938. VIII, 412 s. 2. Avhandlingar och tal. 1926[-38]. 629 s. 3. Guldfågel i paradis. Rosaura. Amorina. 1921 [–23]. IX, 476 s. 10. Amorina eller historien om de fyra. 1929. 442 s. 28. Smaragdbruden. 1929. 480 s. – Fornsvensk litteratur i urval för skolan. Lund 1922. 68 s. (Tills med S Ek; Skrifter utg .. .[16].) 2. uppl 1924. 73 s. Ny tr 1935. 3. uppl 1936. 74 s. Ny tr 1940. (Ibid 16[omsl].) 4. uppl 1944. 93 s. Ny tr 1948. 3.-4. tr 1950, 1956. – Ur reformations- och stormaktstidens litteratur. Urval för skolan. Lund 1922. 63 s. (Ibid [17].) 2.-3. uppl 1923, 1932. Nya tr 1935, 1936. 4.-5. uppl 1939, 1942. 71 s. (Ibid, 17[omsf|.) Ny tr 1945. 3. tr 1948, 4. tr okänd, 5. tr 1956. - Ur frihetstidens litteratur. Urval för skolan. Lund 1922. 72 s. (Ibid [18].) 2. uppl 1924. 3., utvidg uppl 1935. 89 s. [Ny tr] 1943. 87 s. (Ibid 18[omsl].) 3. tr 1946. – Dikt och hävd. Sv hist dikter i urval för skolan. Sthlm 1923. 135 s. (Tills med T Wenn-ström.) — Sånger ur den äldre Eddan övers av A Åkerblom. Lund 1923. 61 s. [Föret; inledningar o förklaringar tills med Emil Olson.] (Skrifter utg ... [22].) Ny tr 1936. – JL Runeberg, Fänrik Ståls sägner ... Lund (tr Hfors), 1928. 268 s. (Tills med L Hollmérus; ibid [31].) [Även utom serien, liksom följ:] Skoluppl med kommentar ... 1956. 267 s. 2. tr 1958. 272 s. 3.-5. tr 1960, 1963, 1965. 271 s. -Realskolans läsebok. D 3-5. Sthlm 1933-36. (Tills med N Hänninger, E Lilie, E Werner.) 3. 1933. VIII, 352 s. 2. tr 1936. 3.-7. tr 1938, 1940, 1943, 1945, 1947. 350 s. 8. tr 1949. VIII, 349 s. 9.-12. tr 1951, 1952, 1955, 1957. 341 s. 4. 1935. VIII, 358 s. 2.-6. tr 1937, 1940, 1943, 1945, 1948. 7.-8. tr 1951, 1953. VIII, 331 s. 9. tr 1956. VIII, 332 s. 5. 1936. VIII, 371 s. 2.-3. tr 1939, 1943. 4.-7. tr 1946, 1949, 1952, 1955. VIII, 374 s. – Äldre svensk litteratur. Från äldsta tid tom frihetstiden. I urval for den högre undervisn. Lund 1937. 235 s. 2. uppl 1943. 253 s. Ny tr 1948. - J L Runeberg, Julkvällen. Med förklaringar o återblick. Lund 1937. 39 s. (Skrifter utg ... [48].) Ny tr 1940. (Ibid, 48[omsl].) 3.-4. tr 1948, 1956. 2. uppl 1962. 40 s. – V Rydberg, Vapensmeden (Hägringar från reformationstiden). Lund 1947. 216 s, 1 pl. [Föret; med inl o förklaringar.] (Ibid, 68[omsl].) [Ny tr] 1949. 3. tr 1952. 4. tr 1961. 218 s, 1 pl. 5. tr 1965. 219 s, 1 pl. – Shakespeare, Macbeth – i Hagbergs övers - med inl, förklaringar o studieuppg. Lund 1948. 95 s. (Ibid, 69[omsl].) [Ny tr] 1952. 2.[!] tr 1956. 2. uppl: ... övers, lätt moderniserad med ... 1959. 111 s. 3.-4. uppl 1962, 1964. llOs. – Jakob Knudsen, Den gamle Praest ... med inl, förklaringar o ordlista. Lund 1948. XII, 148 s. (Ibid, 70[omsl].) – J L Runeberg, 16 sånger ur Fänrik Ståls sägner ... Urval för skolan med förklaringar o andra anvisn till förståendet. Lund 1960. 152 s. (Ibid, 80.) 2. tr 1964.

Översatt: Gunnlaug Ormstungas saga, Lund 1930, 48 s (Skrifter utg av Modersmålslärarnas förening, 35 [omsl], även: Redogörelse för Lunds högre allmänna läroverk läsåret 1929–1930, Bilaga), [Ny tr] 1938, 3.-5. tr 1943, 1947, 1950, 5.[!] tr 1953, 47 s, 6.-9. tr 1956, 1958, 1961, 1966; Gisle Surssons saga, från fornisländskan, Lund 1945, 67 s (ibid, 65), 2. uppl 1953, 2. tr 1958, [nya tr] 1962, 1965.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 24 sept 1931, nr 46, RA. S Björck, J M död (DN 29 maj 1971); G Ekholm, Katedralskolan i Lund 1085–1985. En jubileumshistorik (1985); GHM 1916–1941 (1942); R Hillman, J M död (SvD 28 maj 1971, även i MLFÅ 1972, s 5ff); F Ström, Min ungdoms strider (1940), s 73, 91, 100, 102 ff; K Tarschys, "Svenska språket och litteraturen" (1955); A Werin i SLT 1971, s 30 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Josua Mjöberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9370, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Björck), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9370
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Josua Mjöberg, urn:sbl:9370, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Björck), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se