Meriter

Molander, Mats Erik, f 12 april 1912 i Gbg, Vasa, d 13 jan 1969 i Sthlm, Osc. Föräldrar: förste konsertmästaren Erik Gustaf M o Ester Kristina Matsson. Studentex vid h a l i Lidingö 4 juni 30, inskr vid KTH 1 sept 31, avgångsex från dess fackavd för arkitektur 4 juni 36, praktik hos arkitekterna N Ahrbom o H Zimdahl, Sthlm, 37–39, hos S Wallander (HSB), Sthlm, 40, hos S Ullen, Karlskrona, 41, anställd hos 1940 års civila byggn:utredn 42, förest för Centrala sjukhusarkivet 43, led av 1945 års vårdhemssakk febr 45–juli 47, byrådir vid Centrala sjukvårdsberedn (CSB) 46, led av internationella sjukhusfederationens arbetsutsk 47–59, av komm ang sinnessjukvårdens utbyggande maj 50–juli 59, byråchef vid Centrala sjukvårdsberedn 55, ordf i Sv arkitektfören 55–58, led av organisationskomm för med högsk i Umeå nov 57–dec 59, chef för Kooperativa förb:s (KF) arkitekt- o ingenjörskontor 59, led av mentalsjukvårdsberedn:s byggnads- o utrustn:delegation juni–dec 59, av statens råd för byggn: forskn från 60, av CSB-utredn mars 60–juli 62, VD för KF:s arkitekt- o ingenjörskontor ab från 65, ordfi Sv arkitekters riksförb 66–68. Arkitekt, tecknare.

G 21 dec 1936 i Sthlm, Jak, m Marianne Märta Ljungdahl, f 25 nov 1914 i Lidingö, dtr till FD Gustaf Samuel L o Berta Hedvig Mathilda Göthlin.

Biografi

Efter examen från KTH praktiserade M på Ahrboms och Zimdahls arkitektkontor, där han arbetade med skolbyggnadsprojekt, hos Wallander med bostäder och hos Ullen med administrativa frågor. Han anställdes därefter hos 1940 års civila byggnadsutredning, där han deltog i utredningar beträffande olika slags sjukvårdsanläggningar. Dessa utredningar lades till grund for förslag till föreskrifter med syfte att minska anläggningskostnaderna.

1943 blev M föreståndare för Centrala sjukhusarkivet. Här samlades ritningar till sjukhus in och utrymmena analyserades. När sjukhusarkivet uppgick i den nybildade Centrala sjukvårdsberedningen, blev M byrådirektör där och efter en omorganisation byråchef. Sjukvårdsberedningen sysslade såväl med granskning av sjukhusbyggnadsprojekt som med utredningar och rådgivning i planläggnings- och driftsfrågor. Som specialist anlitades M i flera utredningar angående sjukvården i landet. Hans erfarenheter och kunnande medförde också att han utnyttjades som prisdomare i flera arkitekttävlingar.

1959 kallades M att efter Eskil Sundahl bli chef för KF:s arkitekt- och ingenjörskontor. Detta utvecklades vid denna tid till ett av landet största projekteringskontor med uppdrag från den då expanderande kooperationen att planera butiker, varuhus, lagerbyggnader och fabriker. I detta sammanhang ställdes han inför problemet hur nya köpcentra skulle anpassas till gamla stadskärnor. 1965 ombildades kontoret till ab och i samband med detta blev M VD.

Sin byråkratiska tillvaro kombinerade M med tecknarens. Han hade en otrolig förmåga att uppfatta det humoristiska i alla tänkbara situationer. Från 1932 medarbetade han under signaturen mem i Blandaren och var tidskriftens redaktör 1934. De år han deltog i arbetet räknas till Blandarens bästa årgångar. Han medverkade i AB från 1935 till in på 50-talet varje vecka med skämtteckningar som kommenterade aktuella händelser för varje dag. Händelserna var givna och texten blev i förhållande till bidragen i Blandaren betydelsefullare än teckningarna. Från 1938 medverkade han på likartat sätt i Röster i radio med satiriska och oskuldsfulla inlägg om de kommande radioprogrammen.

Genom Vidar Forsberg knöts M 1954 till Perspektiv, där han illustrerade ledaren med en finurlig figur och text som i ovan nämnda tidningar. Dessutom medarbetade han i Söndagsnisse-Strix och Joker. Arbetsbördan blev honom för stor. 1956 fick han ge upp sina veckoserier i AB och 1961 i Röster i radio.

Som humorist riktade sig M med sin försynta elakhet aldrig mot person. Det är företeelser han ironiserar över, som byråkratins ogenomtränglighet, prästerskapets storvulenhet och pressens benägenhet att finna rubrikmässiga slagord.

Författare

Sten Lindegren

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Byggnadsplanerandets kris (Tiden, årg 34, 1942, Sthlm, s 143-148). - Mem, Gubbar 1944. Sthlm 1944.'4:o. (31) s. [Pseud.] – Mem, Radiogubbar. Sthlm 1959. (61) s. [Pseud.] – I tidernas morgon [filmrecension] (Perspektiv, tidskr for kulturdebatt, årg 15, 1964, Sthlm, 4:o, s 71). – Kultur och sånt, mem i tio års Perspektiv. [Sthlm, tr] Borås 1966. 127 s. [Även pseud; tills med R Oldberg.] – Memar, stollar och lehåner. Streckgubbar i Röster i radio-tv. Sthlm (tr Kristianstad) 1984. (64) s. [Föret; tills med S Linden o Lars Erik Håkansson.] – Bidrag i bla Sveriges landstings tidskrift 1945, 1949, 1952, 1956, o Byggmästaren 1943, 1947, 1950, Sthlm, 4:o; teckningar med text även i bla "Biandaren" (Vårblandaren/ Gåsblandaren) från 1932, Aftonbladet 1935-56, Rösteri radio(-tv) 1938-61,Julfacklan 1939, Perspektiv 1954–64, Söndagsnisse-Strix, Joker, Folket i bild, Vi, Konstvärlden o All världens berättare, allt Sthlm.

Redigerat: Vårblandaren 1934 o Gåsblandaren 1934, Sthlm, fol, 48, 52 s [anon, tills med H G NauckhofTo H Neumuller]; Biandaren 1863–1943, Red B & mem, Sthlm 1943 [omsl], 159 s, 8 pl [pseud, tills med B Hertzman–Ericson], [ny uppl] 1945; i redaktionskomm för Biandarens jubileums-utg Urminnesblandaren ..., Sthlm 1963, fol, (236) s, 8 bl bilagor.

Källor och litteratur

Källor o litt: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv DIABB: 5, nr 4293, RA.

Bonniers lexikon, 10 (1966); H Enström, Välfärd är inte (lärd (Vi 1959, nr 6); dens, Bygga lågt o på bredden (ibid 1962, nr 14); G Gräslund, MEM död (SvD 15 jan 1969); H S:son Leijonhufvud, KFAI-organisation o verksamhet (KFF-bladet 1965, nr 2); Lexikon för konst, 2 (1958); E L[iljegren], MEM (SKL 4, 1961) o där anf litt; [S Möllerström,] Byrådirektören MEM, av Erland (OBS! 1947, nr 12); R Oldberg, Memrikens hist (M E Molander o R Oldberg, Kultur o sånt, 1966); P-O Olsson, MEM död (DN 15 jan 1969); Sv arkitekters riksförb:s matr 1937–43; Väd 1969; Väv. Stor-Sthlm, 2 uppl (1962).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mats Erik Molander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9416, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lindegren), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9416
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mats Erik Molander, urn:sbl:9416, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lindegren), hämtad 2024-04-26.