C Hjalmar V Molin

Född:1868-02-23 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1954-03-04 – Gryts församling (E-län), Östergötlands län

Arkitekt, Målare, Grafiker


Band 25 (1985-1987), sida 659.

Meriter

2 Molin, Carl Hjalmar Valentin, son till M 1, f 23 febr 1868 i Sthlm, Jak o Joh, d 4 mars 1954 i Gryt, Ög. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 15 maj 88, elev vid KTH 88, avgångsex från dess fackavd för arkitektur 30 april 92, elev vid FrKA:s byggmskola 9295, anställd vid A Lindegrens o F Lilljekvists arkitektkontor 95, medarb till R Östberg, resor i bla Spanien, Turkiet o Grekland 9500, konststudier för A Tallberg skilda perioder, första gången 01. LFrKA 14.

G 1 mars 1904 i Västerås m Gerda Elisabeth Hahr, f 19 nov 1876 där, d 8 nov 1939 i Sthlm (enl db för Gryt), dtr till länsagronomen Adolf Robert August H (bd 17, s 762) o Ragnhild Hilma Theresia Lindström.

Biografi

Hjalmar M studerade arkitektur vid KTH och vid FrKA:s byggnadsskola, där han tilldelades medalj för ett förslag till riksdagshus i renässansstil. Inspirerad av I G Clason begav han sig ut på vidsträckta resor till bl a Spanien, Turkiet och Grekland, där han i teckning och akvarell avbildade arkitektoniska motiv.

Återkommen till Sthlm började M 1901 studera grafiska tekniker, speciellt etsning, för A Tallberg, studier som senare skulle återupptas flera gånger. Som medarbetare vid A Lindegrens (bd 23) och F Lilljekvists (bd 23) arkitektkontor ägnade han sig främst åt restaureringsuppgifter, ett område som vid denna tid debatterades hett i Sverige. V v Heidenstam hade i artikeln Modern barbarism (DN 21 juni 1893) angripit just Lilljekvists och Zettervalls "stilriktiga" restaureringar av Gripsholms slott och Uppsala domkyrka; han propagerade för trohet både mot byggnadens organiskt framvuxna egenart och nationella särart. M tillhörde dock den romantiska, historicerande skola som under inflytande av bl a J Ruskin och C Sitte med emotionella och sociala övertoner riktade intresset speciellt mot medeltidens rikt varierade miljöer. Samma ideal präglade M:s verksamhet som grafiker. Han slöt sig till gruppen av s k arkitekturetsare, vars ledande sv representant var den i England verksamme A H Hägg (bd 19), som också medverkade till att M där 1904 antogs som ledamot av Royal Society of Painter-Etchers and Engravers. Sina motiv fortsatte M att söka främst i Spaniens och Italiens gotiska miljöer, verkliga eller komponerade av element från olika håll. Interiör från katedralen i Barcelona (1904) är en av hans första större interiörer och ger, liksom den s å utförda Dogepalatset i Venedig, Porta della Carta, prov på hans redan mogna stil. Genren har träffande kallats "koloristiskt betonade stämningsetsningar" (Hahr).

M:s blad utmärks av ett rikt och dramatiskt valörspel som lägger förgrunden i mörker, fokuserar mittzonen och tonar ut fjärrzonen. Liksom för Zorn var uppenbarligen Rembrandt en viktig inspirationskälla, men M ansluter sig som Hägg till "barockens ljusföringsprinciper med starka accenter på vissa partier" (Hahr), diagonaler, undersikt, ett rikt bruk av repoussoir och staffagefigurer i historisk kostymering som för en nutida betraktare kanske ter sig som ett "teatraliskt drag, som är till nackdel för de grafiska värdena" (Karling). Ur teknisk synpunkt är bladen mycket avancerade; M blandade linjeetsning på hårdgrund med tonetsning (akvatint), mjukgrundsetsning och insatser i kopparstick för att nå den rika variation av skärpa och valörer som utmärker hans bästa arbeten.

Också på 1910-talet fortsatte M att hämta sina motiv från Spanien och Italien, t ex Kröningsporten och katedralen i Burgos (1917), även om Sankt Göran och draken (1913) ett av hans största blad i kombinerad linje- och tonetsning visar att han kanske inte var okänslig för det heidenstamska kravet på nationell inriktning, ett krav som med syftning just på M hade upprepats av A Gauffin (bd 16) 1911.

En egenhet i M:s verksamhet är att flera av hans sv motiv är att betrakta som propaganda för ännu inte realiserade byggnadsprojekt, utförda som stöd för och kanske på uppdrag av vännen R Östberg. 1907 publicerade M i Sällskapet för grafisk konst etsningen Stockholms rådhus, som återger Östbergs 1904 prisbelönta förslag till rådhus som sedermera omarbetades och först 1911 fastställdes som förslag till stadshus i Sthlm. Denna bild hade "säkerligen sin betydelse som agitationsmedel för en byggnadsfråga av vittfamnande betydelse" (Gauffin). Också av tornets slutgiltiga, smäckra profil och bekrönta tornhuv ett resultat av en stilistisk nyorientering hos Östberg omkring 1917 och, måhända, av ett idéutbyte med M gav han en stämningsmättad vision i bladet Stadshustornet. Ännu i Riksdagshuset, en etsning som ingick i Föreningens för grafisk konst portfölj 1928 och utfördes med tanke på rikdagens 500-årsjubileum 1935, gav M en vision av ett i detta fall aldrig realiserat ombyggnadsförslag av Östberg.

Trots att M, som deltagit i en rad utställningar fr o m 1905 och invalts i FrKA 1914, redan vid Sv konstnärers förenings utställning på Liljevalchs 1917 framstod som "en smula föråldrad" (Karling) i sin konst, fortsatte han att arbeta i samma anda, till synes oberörd av smakens variationer. Östbergs och C Westmans intresse för vasatidens arkitektur återspeglas visserligen i bladen Stockholms gamla slott Tre kronor (1918) och Bohus' fästningsruin (1920), men på 1920-talet stimulerade nya resor till fortsatta skildringar av sydländska motiv. Vid början av 1930-talet sker dock en stilistisk förändring i riktning mot en syntetisk förenkling och ett avstående från pittoreska, historicerande broderier, t ex i Ponte Pietra i Verona (1932).

På sin separatutställning på konstakademin 1934 visade M också prov på sitt måleri i akvarell och oljefärg. Han ställde ut för sista gången på Föreningens för grafisk konst jubileumsutställning på NM 1937 och flyttade 1943 till Säterö i Gryts skärgård, där han verkade till sin död.

Författare

Jonas Gavel



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några studieminnen. 1. Från Portugal / 2. Från Barcelona (TT, årg 30, 1900, Sthlm, 4:o, Afd för byggnadskonst, s 69, pl. 36). Ur skissboken. Spanska portaler (ibid, 31, 1901, Arkitektur och dekorativ konst, s 810, pl. 45). Några reseintryck från Oxford (ibid, 32, 1902, s 86-90, 94, pl. 21, 24). - Kringjohan Peter Molin och hans fontän (Hågkomster och livsintryck, 23. Konstnärsfolk. Personliga minnen av bortgångna sv konstnärer ... under red av E Malmberg, Upps 1942, s 355-376).

Källor och litteratur

Källor o litt: Art i Meddel från fören för grafisk konst 1928, nr 7; A Gauffin, Grafiska sällsk:s retrospektiva utställn dec 1911jan 1912 (dens, Konstverk o människor, 1915); A Hahr, H M som etsare (OoB 1936); Hultmark; S Karling, nekr över M (Meddel från FrKA 1954); SKL; SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Hjalmar V Molin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9427, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Gavel), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9427
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Hjalmar V Molin, urn:sbl:9427, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Gavel), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se