G Arthur Montgomery

Född:1889-09-02 – Orkesta församling, Stockholms län (på Lindholmen)
Död:1976-06-03 – Oscars församling, Stockholms län

Nationalekonom, Journalist, Ekonomhistoriker


Band 25 (1985-1987), sida 709.

Meriter

6 Montgomery, Gustaf Arthur, sonson till M 4, f 2 sept 1889 på Lindholmen, Orkesta, Sth, d 3 juni 1976 i Sthlm, Osc. Föräldrar: godsäg o riksdagsledamoten William Cecil M o grev Hedvig (Hedda) Maria Amalia Mörner. Mogenhetsex vid h a l i Uppsala 22 maj 07, inskr vid UU 20 sept 07, vid StH ht 15ht 17, FK vid UU 15 sept 15, FL där 1 febr 19, utförde ekonomisk-historiska undersökn:ar för tull- o traktatkomm 1921, disp vid UU 12 mars 21, docent i ekon hist där 28 april 21, FD där 31 maj 21, tf prof i finanslära, nationalekonomi o statistik vid Äbo akad 1 juli 21, prof i nationalekonomi med finansvetensk där 14 maj 2439, bitr lärare vid StH 2957, led av ekonomisk-historiska instit från 1 okt 29, prof i ekonomisk o social hist (från 1 juni 54 prof i nationalekonomi med ekonomisk o social hist) vid Handelshögsk i Sthlm 21 juni 4058, medarb i SvD från 40, led av komm ang ekon efterkrigsplanering majnov 43, av komm ang avveckl av krigskonjunkturskatten maj 44febr 49, medarb i Ekonomisk revy från 44. LIVA 41, LVA 51, LVHAA 58.

G 21 aug 1939 i Sthlm, Hedv El, m sin kusin grev Eva Sofia Mörner, f 10 jan 1889 på Herrborum, S:t Anna, Ög, d 10 febr 1981 i Sthlm, Osc, dtr till bruksägaren o landstingsmannen Adolf Nils Carl M o Margareta Montgomery samt förut g v Holst.

Biografi

Efter studentexamen skrev Arthur M hösten 1907 in sig vid UU. Efter att först ha studerat bl a medicin ägnade han sig främst åt humanistiska ämnen och avlade en fil kand-examen i grekiska, filosofi och historia. Hans studier i filosofi var omfattande och inföll under den period då den s k nya uppsalaskolan höll på att växa fram men starkast var den påverkan han rönte vid studiet av Schopenhauer. Grekiska var ett av hans ämnen i studentexamen, och de fortsatta universitetsstudierna i detta ämne kompletterades med studier även av antikens kultur och samhällsliv. Såväl till filosofin som till antikens historia, litteratur och personligheter skulle han senare i livet ofta återkomma.

Sina första lärospån i historia gjorde M för S Tunberg, men hans huvudlärare i detta ämne blev L Stavenow. Licentiatavhandlingen gällde frihetstidens och den tidiga gustavianska tidens valutapolitik. Stavenow bedömde den som så god att han ville tillåta disputation på den med utsikt till docentkompetens. M betänkte sig dock för länge, och den uppsatta trycksatsen i tryckeriet hann tas ned. Eftersom det skulle bli för dyrt att sätta upp texten igen, fortsatte han i stället mot sin doktorsgrad med ett annat ämne, den sv tullpolitiken 18161911. Detta arbete var ett utredningsuppdrag för den 1919 igångsatta Tull- och traktatkommittén. Vid bedömningen av denna avhandling berömdes M för sitt säkra omdöme, sin knappa och sakliga stil och sällsynt vederhäftiga framställning. Den var även enligt fakultetens opponent, E Heckscher, "ett mönster för en utredning" (Humanistiska sektionens prot 23 mars 1921). Emellertid kritiserades M för att alltför ensidigt ha tolkat politiken som uttryck för eller resultat av rent materiella eller ekonomiska intressekonflikter mellan olika samhällsgrupper. De ideologiska och idépolitiska aspekterna ansågs ha kommit alltför mycket i skymundan. Det M här berömdes och kritiserades för kom i stort att bli kännetecknande för hela hans fortsatta vetenskapliga produktion, men mot slutet av sitt liv ägnade M dock den ideologiska faktorn betydligt större uppmärksamhet.

Efter disputationen utnämndes M till docent i ekonomisk historia vid UU men accepterade strax därpå efter tvekan en tjänst som genom Heckschers formedling erbjudits honom redan 1920 som tf professor i nationalekonomi vid Åbo akademi. Hans obeslutsamhet berodde säkert till största delen på att han fruktade att han inte skulle få tillfälle att fortsätta sin ekonomisk-historiska forskning. Allt pekar också på att han endast tänkte sig en kort tids vistelse i Åbo. M kom emellertid att tillhöra Åbo akademi i 18 år och kom där att göra en karriär både som nationalekonom och ekonomhistoriker.

Den sistnämnda insatsen får anses vara hans viktigaste. Han gjorde en banbrytande insats inom sv ekonomisk historia, där han på basis av många egna ingående detaljundersökningar skapade den första helhetsbilden av 1800-talets ekonomiska och sociala utveckling. Den första summeringen är arbetet om industrialismens genombrott (1931). Detta kompletterades med en studie av 1800-talets socialpolitiska utveckling (1934). Dessa två arbeten sammanfogade han sedan i en bearbetad och utökad men också sovrad framställning på engelska, vilken är något mera analytisk och problemorienterad än de sv arbetena.

M:s främsta insats som nationalekonom i Åbo var inte det vetenskapliga författarskapet utan hans verksamhet som lärare och i någon mån som ämnespolitiker. Han grundlade och byggde upp den nationalekonomiska undervisningen och forskningen vid akademins statsvetenskapliga fakultet, och han kom under mellankrigstiden att framstå som den moderna nationalekonomins främste företrädare i Finland. Han skrev visserligen inget teoretiskt inriktat arbete, men hans teoretiska inflytande är omvittnat.

De stora insatserna i Åbo skedde inte utan ett avsevärt mått av personlig uppoffring. M tillvann sig personlig aktning och vänskap, men han upplevde ändock ett visst främlingskap. Den politiska miljön i Finland var laddad med etniska och sociala motsättningar. I Åbo dominerade visserligen finlandssvenskarna starkt, men M, som tog avstånd från finnarnas nationalism, hade nästan lika svårt att acceptera den ibland starka lokalpatriotismen bland åbosvenskarna. I en långvarig och intensiv korrespondens med Heckscher återkom M ofta till dessa förhållanden och uttryckte önskemål om att kunna återvända till Sverige och Heckscher sökte på olika sätt bereda M en återanknytning.

Redan 1929 arrangerades en tre månaders årlig deltidsbefattning åt M vid det s å etablerade Ekonomisk-historiska institutet. En full återanknytning lyckades Heckscher dock ej åstadkomma förrän ett decennium senare.

1940 fick M en professur vid Handelshögskolan i Sthlm. Den omfattade ekonomisk och social historia med viss undervisningsskyldighet i nationalekonomi. På grund av kriget och kollegers långa sjukperioder och tjänstledigheter kom han dock att ägna större delen av sin tid åt den nationalekonomiska undervisningen. I denna inlade han dock ganska många ekonomisk-historiska moment, och bidrog därmed till att upprätthålla den starka historiska orientering som Heckscher och Brisman gett ämnet vid skolan.

M höll starkt på att allt teoretiskt arbete måste bevisa sitt värde i konkret applicering. Det var i den empiriska analysens kvalitet den teoretiska halten skulle mätas. I sitt utlåtande 1958 vid tillsättandet av sin efterträdare (E Dahmén) framhöll han att ett ekonomiskt-historiskt författarskap som gav klara vittnesbörd om vederbörandes teoretiska ställning skulle innebära en tillräcklig meritering för ifrågavarande professur. Detta är anmärkningsvärt eftersom professuren inte längre ens formellt var en professur i främst ekonomisk historia med nationalekonomi som biämne utan sedan några år hade omdisponerats till en professur i första hand i nationalekonomi med ekonomisk historia som biämne.

Som ett led i sin nationalekonomiska undervisning och forskning hade M under mellankrigstiden initierat en sorts ekonomisk samtidsbevakning. Ett första moment i denna var fredskrisen och den amerikanska penningpolitiken efter första världskriget följd av återgången till guldstandarden och därefter den stora depressionen. Han kom senare under andra världskriget att stå för ett betydelsefullt bidrag till den sv ekonomiska fredsplaneringen genom att vidareutveckla sin analys av fredskrisen efter det första världskriget. An viktigare var dock de analyser han from 1934 publicerade om hur Sverige och andra länder tog sig ur depressionen. Han klargjorde i dessa, med empiriskt komparativ metod, att föga av uppgången för Sveriges del, liksom även för andra länder, kunde förklaras av den förda ekonomiska politiken. Varken budgetpolitiken eller penningpolitiken, dock i någon mån valutapolitiken, kunde anses ha varit viktiga kausala faktorer i denna uppgång.

Under åbotiden hade M också kommit att ägna avsevärd tid åt att följa utvecklingen i Finland och Sovjetunionen. Han hade redan i 1920-talets början lärt sig finska och kom sedan i samband med 1930-talskrisen att även utöka sina kunskaper till att gälla även ryska. Denna samtidsbevakning hade han redan före kriget börjat dra samman till större översikter. I en första version kom de att ingå i hans 1939 publicerade engelska översiktsarbete, men den egentliga första färdiga framställningen kom först 1946 med den ganska missvisande titeln Svensk ekonomisk historia 19131939. Halva boken ägnades den internationella utvecklingen som en bakgrund till den svenska men utgjorde en framställning med självständigt värde. Den andra upplagan var försedd med den mera adekvata titeln Svensk och internationell ekonomi 19131939 (1954). Senare under 1950-talet kom M att komplettera denna framställning med en översikt av utvecklingen fram till 1954. I kontrast till åboårens tillbakadragna akademiska lärar- och forskarverksamhet kom M under handelshögskoleperioden att bli en flitigt anlitad föredragshållare vid olika föreningars sammankomster och kursverksamhet. Under 1950-talet höll han en rad uppmärksammade föredrag vid de av Sv sparbanksföreningen och Sparfrämjandet anordnade årliga mötena om det ekonomiska läget. Likaledes var han en flitig deltagare i Nationalekonomiska föreningens debatter från 1940-talets till 1950-talets mitt. Hans mest betydelsefulla insats på den extramurala fronten var dock hans publicistiska gärning. I dagspressen var han understreckarskribent i SvD 194063 och skrev där ett hundratal artiklar. Under åren 194549. var han även ledarskribent i denna tidning. Efter en brytning med tidningen, orsakad av motsättningar med chefredaktören I Anderson, var han under knappt två år knuten till DN men återgick därefter till SvD.

Som tidskriftsskribent spred M sina bidrag över ett brett spektrum av ekonomiska tidskrifter, men hans viktigaste forum blev Sv bankföreningens tidskrift Ekonomisk revy, där han var en dominerande bidragsgivare under mer än två decennier alltifrån tidskriftens start 1944. Hans sista bidrag här inflöt 1970. Han hade då skrivit ca 150 större uppsatser och längre kommentarer.

I sina dagspress- och tidskriftsartiklar täckte M ett brett spektrum av den ekonomiska politikens dagsfrågor, såväl svenska som internationella. I behandlingen av de sv frågorna anlade han ofta ett komparativt perspektiv, där hans ingående kännedom om finländska förhållanden ofta blev särskilt berikande för hans framställning. Han kom att med stor uppmärksamhet följa utvecklingen av de västeuropeiska integrationsfrågorna. Det kalla kriget fick honom att intensifiera den redan under 1930-talsdepressionen påbörjade sovjetbevakningen, och han blev till slut inte bara den främste ekonomiska sovjetexperten i landet utan även en av våra främsta kännare av sovjetisk kultur. Han kunde med sakkännedom diskutera i synnerhet ryskt musikliv. Större delen av hans dagspressartiklar gällde den sovjetiska utvecklingen. Ett tidigt urval av sådana artiklar utgav han 1949, och strax före Stalins död publicerade han en bok om stalinismen i vilken han gjorde utsagor om den kommande utvecklingen som till stor del kom att besannas.

Det var emellertid inte bara i sovjetbevakningen han lämnade den begränsade ekonom-expertrollen. Hans inlägg i den sv ekonomiska politikens dagsfrågor fick särskild tyngd av hans förmåga att ge historiskt perspektiv och överblick. Den strävan efter objektivitet och saklighet som karakteriserade hans vetenskapliga produktion kom att utmärka även hans dagsaktuella artiklar, men han tillät sig med åren en något ledigare framtoning, som lämnade plats även för en lågmäld skeptisk ironi. Några av hans sovjetartiklar har ansetts vara små mästerverk i ekonomisk essäistik. Hans såväl stilistiskt som innehållsligt kanske bästa uppsats är emellertid den artikel han skrev om Heckscher året efter dennes bortgång.

Författare

Rolf Henriksson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Rester av M:s arkiv i Handelshögskolan, Sthlm. - Brev från M i KB (bla 368 st till Heckscher), RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En studie i svensk valutapolitik vid midten av 1700-talet (Statsvetenskaplig tidskrift, årg 19, 1916, Lund, s 244–260, 311–321). -Riksbanken och de valutapolitiska problemen 1719–1778. Sthlm 1920. 4:o. 228 s. (Sveriges riksbank 1668–1918. Bankens tillkomst o verksamhet [d 2:1, sedermera 3:1].) – Svensk tullpolitik 1816–1911. Akad avh ... Uppsala. Sthlm 1921. IV, 239 s. Även: ... Översikt utarb på uppdrag av Tull-och traktatkommittén. 239 s. (Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden, 1.) – Svensk traktatpolitik 1816–1914. En översikt av huvudmomenten i utvecklingen av Sveriges handels- o sjöfartstraktater under det gångna århundradet, utarb på uppdrag av Tull- och traktatkommittén. Sthlm 1921. IV, 128 s. (Ibid, 6.) – Några synpunkter på svensk tullpolitik (Svensk tidskrift, årg 11, 1921, Sthlm, s 179-185). – Notes on post--war wages. Abo 1931. 20 s. (Acta Academiae Aboensis, Humaniora 7:8.) – Industrialismens genombrott i Sverige. En översikt av Sveriges ekon hist under det senaste århundradet. Sthlm 1931. 313 s. Ny o omarb uppl 1947. 367 s. Oförändr offsettr 1966. 3.-4. uppl 1969, 1970. - Konjunkturutvecklingen och konjunkturregleringen ([Omsl:] Unitas, [utg av] AB Nordiska föreningsbanken, Helsingfors, 1931, Hfors, s 43–49). – L'evolution économique de la Suéde au XIXe siécle. [1]–2 (Annales d'histoire économique et sociale, töme/année 3, 1931, Paris, s 349–360, 519–541). – Räntereglementering (Finlands svenska sparbanksmannadagar i Helsingfors 1932, Hfors 1932, s 54–58). – Svensk socialpolitik under 1800-talet. Sthlm 1934. 208 s, 3 pl-bl. 2., omarb uppl 1951.212 s. – Riksdagen och Riksbanken efter 1809 (Sveriges riksdag, historisk o statsvetenskaplig framställn utg enl beslut av 1926 års riksdag, bd 13 [i Senare avd: Riksdagen från 1866], Sthlm 1934, 4:o, s 1–108; tills med K. G. Simonsson [s 88-108], början även sep, 90 s). – Hur Sverige övervann depressionen 1930–1933. Sthlm (tr Upps) 1938. 95 s.([Omsl:] Böcker utg av Sveriges industriförbund, Småskrifter, nr 22.) Overs: How Sweden overcame the depression 1930-1933. Sthlm 1938. 91 s. (New Sweden tercentennary publications [omsl].) First repr New York & London 1972. (Reprints in social and economic history.) – Finland och det internationella konjunkturläget (Unitas, 1938, s 43–47). – Förkapitalistisk Ostersjöhandel [rec av G. Mickwitz, Aus Revaler Handelsbiichern ...] (FHT, 1938, Hfors, s 74–78). – The rise of modern industry in Sweden. London (tr Sthlm) 1939. VIII, 278 s, 1 kartbl. (Stockholm economic studies ... no. 8.) [Omarb av arb ovan 1931 o 1934.] – Bankerna och Sveriges industriella utveckling (Skandinaviska banken aktiebolag ..., Kvartalsskrift. Utg av statistiska avd, 1939, Sthlm, 4:o, s 32-38; även i övers utg: ... Quarterly review ... 1939, Sthlm, 4:o, s 32–39: The banks and Sweden's industrial development, o Vierteljahresbericht ... 1939, Sthlm, 4:o, s 35–42: Die Banken und Schwedens industrielle Entwicklung). – Levnadsstandard och ekonomisk utveckling under de senaste hundra åren (Svenska folket genom tiderna, Översikts- o registerbd, Malmö 1940, s 247–276). – De ekonomiska verkningarna för Finland av skilsmässan från Sverige (Nordisk tidskrift ... utg af Letter-stedtska fören, N S, årg 16, 1940, Sthlm, s 6-16). – Economic fellowship, past and present, between Finland and Sweden (Le Nord, Revue internatio-nale des pays du Nord vol. 3, 1940, Khvn, s 81–93). – Det penningpolitiska läget. Föredr hållet inför Svenska ekonomföreningen d 27 sept 1940 (Ekonomen, utg av Svenska ekonomfören [omsl], årg 16, 1940, Sthlm, 4:o, s 127–134; även sep, 8 s). – Lärdomar av svensk krispolitik 1914–1918 (ibid, 17, 1941, s 32–39; även sep, 10 s). - Die Wirtschaftsentwicklung Schwedens seit Ausbruch des gegenwärtigen Krieges (Weltwirtschaftliches Archiv, Bd 53, Jena 1941, s 1-19; även sep, 20 s). – Priskontrollen [text; inledningsanf] (24:e svenska handelskammarmötet i Stockholm den 27 november 1941, Protokoll o handlingar, Sthlm 1942, s 2–10). – 1930-talet i Sveriges ekonomiska historia (Studier i svenskt näringsliv tillägnade Jacob Wal-lenberg, Sthlm 1942, 4:o, s 220–232). – Fredskrisen i Sverige 1919–1921 och dess internationella bakgrund. [Rubr.] Sthlm 1943. 36 s. ([Omsl:] Utgångspunkter för penningpolitiken efter kriget, Utredning avgiven av sakkunniga inom Sveriges riksbank. [Bilaga.]) Även: 1944. 36 s. ([Bihang till riksdagens protokoll ... 1944, saml 1. Kungl. Maj:ts proposition, nr 1, Inkomster ..., Bihang B.] Utgångspunkter ... kriget. [Rubr.] Bilaga.) – Utvecklingslinjer inom svensk industri (M Bonow, A Brunius, Karl Fredriksson m fl, Svensk ordning och nyordning, en orientering, Sthlm 1943, s 100–122). – P. M. angående skattetrycket. [Rubr.] [Sthlm 1944.] 18 s. (Sveriges industriförb. Juni 1944.) v Den ekonomiska bakgrunden till krigsutbrotten 1914 (Studier i ekonomi och historia. Tillägnade Eli F. Heckscher ..., Upps 1944, 4:o, s 151-159; [2. uppl] 1945). - Den ekonomiska liberalismen och efterkrigstidens problem (Samtid och framtid. Tidskr for idépolitik o kultur, årg 1, 1944, [Sthlm, tr] Norrköping, 4:o, n:r 1, s 5-10).-Svensk ekonomisk historia mot internationell bakgrund 1913–1939. Sthlm 1946. 392 s. Bearb o ut-vidg uppl: Svensk o internationell ekonomi 1913–1939. 1954. 391 s. – Sveriges export mellan krigen (Orientering kring exportproblemen, föreläsningsserie 1945, Sthlm 1946, s 24-35). – Der schwedische Export in der Zwischenkriegszeit (Aussenwirtschaft, Zeitschrift fur internationale Wirtschaftsbeziehungen, Jahrg 2, 1947, Bern, s 1–11; även sep). – Post-war economic problems in Sweden (Lloyds Bank review, N S, 1948, [London,] No. 8, s 20–34). – Ryssland och vår utrikespolitik. Sthlm 1949. 210 s, 3 pl-bl. – Penningpolitiken efter första världskriget och nu (Företagande, ekonomi och teknik. Studier tillägnade Marcus Wallenberg, Sthlm 1949, 4:o, s 219-233). - Current economic problems in Sweden (Economic con-ditions and banking problems. A series of lectures delivered at the Third international banking sum-mer school Saltsjöbaden September 1950. Publ by the Swedish banks association (Svenska bankföreningen), Sthlm 1950, s 178-187). - [Föredrag] (Elon Andersson mfl, Föredrag hållna vid Sveriges grossistförbunds årsmöte 1950 [omsl: Varför behöver vi fritt näringsliv], Sthlm 1950, s 11–17). – Kommunism och utrikespolitik i Sovjetunionen (Balans, tidskr för samhällsekonomisk debatt utg av Skattebetalarnas foren, f950, Sthlm, s 149–156). – Rysslands ekonomiska styrka (ibid, s 175–181). – Stad och landsbygd i historiskt perspektiv (Perspektiv. Tidskr för kufturdebatt, årg 2, 1951, Sthlm (tr Norrtälje), 4:o, s 259-264). – Inflation (Almanack för ... 1952, Upps ... 1951, s 22-31; även sep, 12 s). – Stalinismen. Sthlm 1953. 154 s. [Omsl: Olaus Petri-stiftelsen, Upsala.] – Affärsbankerna i Sveriges ekonomiska historia (Historielärarnas förenings årsskrift, [årg 12,] 1953, Upps, s 12-22). – Från EPU till konvertibilitet. Referat av föredr ... vid Exportföreningens årsstämma den 20 april 1953 (Svensk utrikeshandel, utg av Sveriges allm exportfören, årg 58, 1953, Sthlm, 4:o, nr 9, s 6–9). – Efter Stalin. Synpunkter på den inre utvecklingen i Sovjetunionen (Utrikespolitik, årg 8, 1953, Sthlm, s 208-223). – Ekonomiska utvecklingslinjer i Sverige och Västeuropa 1929–1954. [Sthlm 1955.] 4:o. 55 s. ([Å Grenholm,] Skandia försäkringar f00 år [förtit: Försäkringsaktiebolaget Skandia 1855-1955], Sthlm 1955 [Bilaga].) – Utlåtande i skadeståndsfrågan våren 1944 (Ekonomi och kultur, festskrift tillägnad Hugo E. Pipping ..., Hfors 1955, s 169–184). – En nordisk tullunion (Frihet och tvång inom det ekonomiska livet, tillägnad Albin Johansson ..., Sthlm 1956, s 147–156). – [Diskussionsinlägg om G Myrdal, Den europeiska öst-västhandeln ...] (Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 1956, Sthlm, s 107–110). – Eli F. Heckscher (VeröfTentlichungen der List Gesellschaft, E. V., Bd 2. Architects and craftsmen in history. Festschrift fur Abbott Payson Usher, Tübingen 1956, s 119–146). – Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) (E F Heckscher, Svenskt arbete och liv ... [ny utg,] Med kompletterande tillägg ..., Sthlm 1957, s 330-364; 2.-10. uppl 1960, 1963, 1965, 1968, 1969, 1971, 1976, 1980, 1985). - Planhushållning i Ost och Väst (Ekonomi, politik, samhälle, en bok tillägnad Bertil Ohlin ..., Sthlm 1959, s 222-233). – Sovjetryska framtidsperspektiv (VHAAH, 91. Septentrionalia et Orientalia, studia Bernhardo Karlgren ... dedicata, Sthlm 1959, s 282-294). -Svensk ekonomi under 1950-talet (Meddelande från Stockholms handelskammare, årg 46, 1962, Sthlm, s 4–16; även sep, 15 s). – Problem i sovjetrysk planekonomi. Sthlm 1965. 4:o [duplic]. 33 bl. (Företagsekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, FFI, The Business research institute at the Stockholm school of econo-mics. [Omsl.]) – Bidrag i bla: HT 1915, 1925, 1933, 1940, Sthlm, Ekonomisk tidskrift 1923-24, 1927, 1929, 1936, 1939–40, 1953, Sthlm (trUpps), Ekonomiska samfundets tidskrift, N S, h 2, 1924, 4, 1925, 6, 8, 1926, 13, 1928, 16, 1929, 19, 1930, 33, 1935, 68, 1946, Hfors, Granskaren, kultur, ekonomi, politik, 1930–35, Abo, Svensk sparbankstidskrift 1939, 1940–41, 1943, 1954-55, 1959, Sthlm, Ekonomisk revy 1944–70, Upps, The Scandinavian economic history review 1955–56, 1960, 1962, Upps, Khvn, Ny militär tidskrift 1952, 1957, 1959, Sthlm, 4:o, Vårt ekonomiska läge 1949–50, 1952–59, Sthlm, sporadiskt i DN 1932-50, SvD 1940-63, GHT 1967–71, Åbo underrättelser o Huvudstadsbladet, Hfors, samt Blekinge läns tidning 8/10 1958 o Smålandsposten 19/2 1959.

Källor och litteratur

Källor o titt: Handelsdep:s konseljakter 2 juli 1940, nr 1, RA; humanistiska sektionens prot, 1921, UU; lärarrådsprot 1928-58, Handelshögskolans arkiv, Sthlm; invalsförslag till IVA 25 febr 1941, till VA  10 jan 1951.

Handelshögskolans årsber 194058; E Heckscher, Handelshögskolans nye professor (Ekonomen 1940, nr 3); K-G Hildebrand, A M (VHAAÅ 1977); C E Knoellinger, A M (Societas Scientiarum Fennica, årsbok/vuosikirja 1977, 1978); dens, A M (Årsskr utg av Åbo akad 197677, 1978); A Liljefors, A M (SvD 17 juni 1976); E Lundberg, A M (DN 17 juni 1976); G Mickwitz, A M o hans förfskap (Ekon samfs tidskr 1977, nr 1); W E Nordström, Åbo akad 19181943 (1945); E Sandlund, SvD:s hist 1940–55, 3 (1984).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Arthur Montgomery, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9472, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rolf Henriksson), hämtad 2019-04-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9472
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Arthur Montgomery, urn:sbl:9472, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rolf Henriksson), hämtad 2019-04-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se