Meriter

Montin, Lars, f 6, dp 8 sept 1723 i Lundby, Göt, d 2 jan 1785 i Halmstad. Föräldrar: lektorn o prosten Jonas M o Elisabeth Mosenius. Elev vid gymnasiet i Gbg 39, inskr vid LU 10 sept 43, vid UU 14 sept 45, studieresor i Uppland sommaren 48, i Lappland maj–sept 49, försvarade en dissertation i botanik under Linné vid UU 28 mars 50, FK där 6 juni 50, åter inskr vid LU 18 mars 51, disp pro gradu 29 juni 51, MD där 14 okt 51, läkare i Gbg 51–54, tf provinsialmedicus i Halland 29 maj 54, ord från 31 maj 56, assessors n h o v 31 okt 82. Botanist. – LVA 71, LFS 73, LVVS 76. – Ogift.

Biografi

M:s far önskade se sonen som präst, men efter ett år vid akademin i Lund reste M till Uppsala i avsikt att studera de ämnen som krävdes för inträde i bergsstaten. I Linnés professur ingick även mineralogi och dennes undervisning i ämnet gjorde djupt intryck. Efter att en tid ha åhört även Linnés botaniska föreläsningar och följt honom under några av de berömda botaniska vandringarna på uppsalaslätten bytte M än en gång studiemål och började studera medicin och botanik.

Av Linné sändes M i maj 1749 på fjällfärd. Längs Lule älv tog sig M över Jokkmokk och Kvikkjokk till norska kusten. Efter en kall och strapatsfylld sommar och efter en sidofärd till Kalix återkom han i sept till Uppsala. Han var skarpögd och kunnig och med sig hem hade han utom levande växter för Botaniska trädgården ett omfattande botaniskt, zoologiskt och etnografiskt material, som senare kommit vetenskapen till god nytta. M hade sökt en i Lund nyinrättad medicinsk adjunktur och erhållit konsistoriets och prokanslerns förord men på Linnés rekommendation utnämndes 1750 M:s studiekamrat och Linnés docent E G Lidbeck (bd 22). I och med detta tycks vänskapen mellan M och Linné ha tagit slut.

S å disputerade M för filosofisk examen under Linnés presidium på en avhandling om én parasollmossa som han funnit i Kvikkjokk. Följande år avlade han medicinska examina i Lund och disputerade för med dr:s grad på en avhandling om lapparnas sjukdomar. Han redogjorde för i Lule lappmark gängse farsoter och åkommor och mot dem brukade läkemedel och försummade inte att berätta om den mystiska masken Gordium, även kallad onda bettet, eller om märkliga kurativa metoder som t ex hårdragning.

De närmaste två åren hade M läkarpraktik i Gbg och 1754 blev han på förslag av provinsialläkaren i Halland R Martin (s 186), som skulle resa utomlands, förordnad till dennes vikarie. Två år senare blev han ordinarie med stationering i Halmstad där han förblev resten av sitt liv. I en ämbetsberättelse till Collegium medicum 1761 klagade M över dålig lön och mycket arbete, medan han i sin självbiografi framhöll att "göromålen blefvo fa och understundom inga" p g a befolkningens misstro mot läkare och läkarvård. Han fullgjorde med allt nit sina plikter och även om tjänsteresorna i det långsträckta läkardistriktet var slitsamma och undergrävde hans hälsa fick han god tid över för sina naturalhistoriska intressen.

I samarbete med sin ungdomsvän och studiekamrat kyrkoherden i Hasslöv P Osbeck kartlade M Hallands flora, dittills åsidosatt to m av Linné. Sina tjänsteresor förenade han när årstiden medgav med botaniska undersökningar och gjorde i det syftet ofta uppehåll i prästgårdarna; särskilt hos sin svåger och syster i Söndrum. I den socknen hade hela hemman ödelagts av flygsanden och efter att flera år ha studerat detta fenomen lämnade M i en uppsats i VAH råd om hur man genom planteringar skulle kunna hejda förstörelsen. I VAH infördes även M:s halländska växtförteckning, hans beskrivningar av nya växtarter och hans rön om ormbett och om inälvsparasiter. I FS handlingar utredde han den förvirring som rått beträffande arterna av ripa, ett klargörande av honom själv bedömt som "en af mina få upptäckter inom naturalhistorien".

För sina insatser på skilda områden kallades M till ledamot av flera lärda sällskap och av de styrande hugnades han med titeln assessor. M hade från unga år med passion samlat växter och vid sin död hade han bragt samman ett väldigt herbarium. De med stor omsorg torkade växterna är uppsatta på det bästa papper som då stod att uppbringa och etiketteringen är utförlig och upplysande. Etiketterna berättar att flertalet arter förvärvats genom byten och som gåvor.

M korresponderade med en mängd sv och utländska botanister och flera av Linnés resande apostlar var hans vänner; bara från C P Thunbergs resor finns närmare 3 000 ark i herbariet. Bidragen från Linné är inte många men det finns flera hundra örter från Uppsalas botaniska trädgård levererade av trädgårdsmästaren. M testamenterade herbariet till sin systerson bibliotekarien i Royal Society J Dryander som i sin tur skänkte det till VA och omsider kom det att bli Naturhistoriska riksmuseets instruktivaste och bäst bibehållna 1700-talsherbarium. M var en munter och i sällskap synnerligen talför man, reslig till växten, med ett brett ansikte och frisk och livlig hy (Thunberg). Hans grav finns framför koret i Söndrums kyrka.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

M:s självbiografi i GUB. Opublicerat ms, Observationer öfver väderlek o sjukdomar i Halland 1768–1784, o brev till M (13 st från P Löfling) i VA. – Brev från M i Kl, LUB, UUB (bl a 40 st till C P Thunberg) o VA (bl a till P Wargentin).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertatio botanica sistens Splachnum. [Akad avh, Upps, preses C Linnaeus.] Sthlm [1750]. 4:o. 15 s, 1 tab. Omtr i: Linnaeus, Amoenitates academicae ..., vol 2, Holmiae 1751, s 263–283, tab III, ed 2. revisa & aucta 1762, s 242–260 ..., ed 3. curantej C D Schrebero, Erlan-gae 1787, s 263–283 ... - Dissertatio historico--medica, de medicina Lapponum Lulensium. [Akad avh, Lund, preses E Rosén.] Londini Gotho-rum [1751]. 4:o. 24 s. Omtr i: Disputationes ad morborum historiam et curationem facientes ... coli, ed et rec A Hallerus, T 6. Disputationum ad historiam et curationem morborum pertinentium, Pars 5. Morbi corporis obsidentes universitatem, Lausanna: 1760, 4:o, s 731–744 [n° 223], – Anmerkninger ved den nye Koppodnings Maade (Det kongelige norske Videnskabers Selskab, Skrifter, D 5, Khvn 1774, s 159–176; sammandrag i Almänna biblioteket, d 4–5, Sthlm 1777, s 40–43: Om nya Koppympnings-sättet). – Ericae tres novae species, descriptae et delineatae (VSU, Nova acta, vol. 2, Upsalia: 1775, 4:o, s 291-296, tab IX). – Beskrifning öfver tvänne nya species Diosmae från Caput bonae spei (FSH, d 1, Sthlm 1776[-86], s 104–107 [i st 2, 1778]). - Observatio LXVI. De Lepidio bidentato (Nova acta physico-medica Academiae Caesareae Leopoldino-Carolinae naturae curiosorum exhibentia ephemerides sive observationes historicas et experimenta ... collecta, T 6, Norimbergae 1778, 4:o, s 324–327, tab V a). – Monsonia lobata, en ny ört, beskrifven och afritad (VVSH, [F 1,] Vetenskaps afdelningen, st 2, Götheborg 1780, s 1–3, 1 tab). – Tvänne arter af snöripan (FSH, 1, 1776[–86], s 150–155 [i st 3, 1781]). – Berättelse om medicinalvärket uti Hallands landshöfdingedöme [1761] (Hallands hembygdsförbunds skriftserie, 1. Kulturhistoriska studier o uppteckningar, red av E Salvén o A A:son Sandklef, Halmstad 1929, s 116–132, även: Föreningen Gamla Halmstads årsbok, årg 17, 1940, Halmstad, s 9–24, båda i art av A Westman). – Utdrag ur berättelser 1761, 1765, 1783 o 1784 som provincial-medicus i resp: Provincial doctorernes til Kongl, Collegium medicum inlemnade berättelser, rörande deras ämbets förrättningar, desse senare åren, i synnerhet sedan siste riksdag, Sthlm 1761, s 79–81, Berättelser, inlämnade til K Coli med, rörande medicinalverkets tilstånd i riket, såsom en forts af provincial-medicorum berättelser ..., Sthlm 1775, s 266–271, Vecko-skrift för läkare och naturforskare, bd 5, Sthlm 1784, s 348, o ibid, 6, 1785, s 26; brev 4/10 1776 till Abr Bäck om C P Thunbergs resa o upptäckter (Almänna biblioteket, d 1-3, Sthlm 1776, s 332-336 [i st 11], utdrag i Stockholms lärda tidningar, d 9–12, Sthlm 1778, s 404 f ), 3/3 1777 till utgivaren om Thunbergs resa till Japan (ibid, d 4–5, 1777, s 76–78 [i st 15]), 7/11 1777 till utg (ibid, s 327–329 [i st 23]); bidrag i VAH, 1763, 1765–66, 1768, 1773–74, 1779, de i 1768–74 på tyska i Der Königl. schwedischen Akademie der Wissenschaften Abhandlungen Bd 28, Leipzig 1768, 30, 1771, 35–36, 1780–81.

Källor och litteratur

Källor o litt: Cancellers acter ... 1750, s 273–310. Kanslersämb:s för LU arkiv, RA.

A G Barchaeus, Underrättelser ang landthushålln i Halland (Sv bygder, ed Sahlgren, 3, 1924); J H Barnhart, Biographical notes upon botanists, 2 (1965); Brefo skrifvelser af o till Carl v Linné, 1:2 (1908), 3 (1909), 4 (1910), 7 (1917); G Eriksson, Botanikens hist i Sverige intill år 1800 (Lychnos-bibl, 17:3, 1969); N Eriksson, VVS 1778–1874 (1978); A Grape, Ihreska handskriftssaml, 1–2 (1949); Krok; CAM Lindman, A Linna;an herbarium in the Natural History Museum in Sthlm, 1 (Arkiv för botanik, 7:3, 1908); S Lindroth, VA:s hist 1739–1818, 1–2 (1967); SjGbg; SLH 1:2 (1823); F Stenström, Pehr Osbeck o L M, två halländska linnélärjungar (SLSÄ 1935); C P Thun-berg, Åminnelse-tal öfver ...LM... hållit ... den 1 juni 1790 (1791); A Westman, En provinsiallä-karberättelse från mitten av 1700-talet (Hallands hembygdsförb:s skriftser, 1. Kulturhistoriska studier o uppteckmar, 1929); dens, Helso- o sjukvård i Halmstad (ur Axel Westmans efterlämnade papper) (Fören Gamla Halmstads årsb 1940); E Ährling, Linnés förhållande till sina lärjungar (Festen till Carl v Linnés minne i Uppsala d 10 jan 1878, 1878).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Montin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9486, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-11-07.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9486
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Montin, urn:sbl:9486, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-11-07.