Lovén, släkt



Band 24 (1982-1984), sida 128.

Biografi

Lovén, släkt, härstammande från Måns Jönsson (1689–1748), som var född på Ekön, ett fjärdedels kronohemman i Loshult, Krist, och en tid var landbo på hälften av ett halvt kronohemman i Killeboda i samma socken men 1718 eller 1719 flyttade till ett tredjedels kyrkohemman i Loshults by. Enligt arvskiftesbrevet i LLA efterlämnade han 386 dlr smt men ingen fastighet. Den tidigast i Sven A L:s skrift 1925 förekommande uppgiften, att han skulle ha varit "storbonde" och innehavare av "socknens förnämsta gård", torde sålunda vara en påtaglig överdrift. Hans son handelsmannen Magnus L (1726–78) var en tid verksam vid Ry (nu Delary) pappersbruk i Göteryd och sedan i Tärnhult, Traryd, båda i Kron.

Dennes bror Pehr L (1718–85) blev magister i Lund 1745 på en avhandling om sin hembygd Göinge, gifte sig 1753 med den då nyligen avlidne kh Petrus Wankifs i Räng, Malm, enda efterlämnade dotter och blev s å dennes efterträdare. Hans son Nils Henrik L (1757–83) blev 1778 magister i Lund på en avhandling om Skytts härad (övers tr 1960). Pehr L efterträddes som kh i Räng av äldste sonen, sedermera prosten magister Pehr Magnus L (1755–1832). Dennes son prosten Nils L (L 2) var i äktenskap med en syster till överste Carl Magnus Skytte far till Pehr Christian Libert L (1841–1924). Christian L var överste för Göta livgarde 1896–1901 och ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1900–06 och var även känd som tenorsångare, bellmantolkare, ledamot av Harmoniska sällskapet, från 1901 stormästare i Par Bricole och 1908–15 vice preses i MA. Son till honom var byråchefen i byggnadsstyrelsen Christian Edvard Nicolovius L (1881–1970). Christian E N L:s farbror Sven Magnus L (1845–1912) blev 1886 lanträntmästare i Malmöhus län. Sven L var 1886–1908 skattmästare i länets hushållningssällskap.

Pehr Magnus L:s yngste bror, handelsborgmästaren Christian L (L 1), var far till Pehr Christian L (1799–1878). Denne Christian L blev kapten i generalstaben 1824 och var adjutant hos riksståthållaren i Norge 1827–30. Som sekreterare i den kommitté som 1832 uppgjorde förslag till nya stadgar för KrVA föreslog L, att den skulle utge en särskild tidskrift. 1833– 34 studerade han trossplaner och utredningspersedlar i åtskilliga länder i Europa och 1844 den preussiska rekrytutbildningen i Berlin. Han blev 1843 major i armén och 1844 adjutant hos Oscar I, till vars gunstlingar han hörde (Ny ill tidn). 1852 följde L denne på badresan till Kissingen, och 1856 följde han dennes son, sedermera Oscar II, på en resa till bl a Paris och London. L blev chef för lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition 1846, överste i armén 1847 och for Andra livgrenadjärregementet 1853, generalmajor 1858 och generalbefälhavare i Västergötland, Värmland, Bohuslän och Halland 1862 och i Östergötland, Jönköpings län och Kalmar län 1864. Sistnämnda år adlades han. Den adliga grenen av släkten L utdog på manssidan med honom. Bland L:s tryckta skrifter märks den anonymt utgivna Öfversigt af sv krigsförfattningens utveckling samt af grunderna för dess framtida ordnande, af En gammal militär (1871). Hans enda dotter gifte sig med kabinettskammarherre Gustaf Lagerfelt, och hos deras ättlingar på Lagerlunda i Kärna, Ög, finns hans efterlämnade bibliotek (jfr bd 22, s 102). Hans bror prof Sven Ludvig L (L 3) var far till Pehr Sigurd L (1849–88). Sigurd L blev med lic 1876 och var därefter praktiserande läkare i Sthlm. Han var riksdagsman i AK 1887 och blev ledamot av Sthlms stadsfullmäktige s å som han dog. Ättlingar till honom har i flera led bebott det från hans hustrus förfäder ärvda slottet Sätuna i Björklinge, Upps. Sonson till honom är försäkringsrättsrådet Sigurd L (f 1920) i Umeå. Dennes fars kusin Sven Edvard L (1875–1948) blev fil dr i Gbg 1925 och var där docent i allmän och jämförande etnografi 1924–27. Sven L skrev om Antillernas och Bahamaöarnas utdöda indianbefolkning avhandlingarna Über die Wurzeln der tainischen Kultur (1924) och Origins of the Tainan Culture, West Indies (1935).

Pehr Magnus L:s och L 1:s bror direktören för skogsplanteringen på Skanörs ljunghed Johan L (1759–1809) var far till grosshandlaren i Sthlm Pehr Magnus L (1797–1881), som 1830 blev delägare i den av farbrodern L 1 grundade handelsfirman L & Co, där A O Wallenberg började sin affärsmannabana. Han ägde 1842–50 godset Klagstorp (Klastorp) i Norra Kyrketorp, Skar, samt därefter hälften i Rönnöfors järnbruk och Åflohammars manufakturverk i Offerdal, Jämtl. L var en av de sju framstående affärsmän som 1867 inbjöd till aktieteckning i det nygrundade Sthlms sjöförsäkringsab. Son till honom i äktenskap med en syster till L 3:s hustru, dotter till stockholmsgrosshandlaren Henric Ekström, var grosshandlaren och riksdagsmannen Henrik Johan (John) L (L 6). Dennes farbror Lars Johan L (1795–1884) var byråchef i justitiestatsexpeditionen 1846 (tf 1842)–62 och riksdagsman i borgarståndet 1859–60, 1862–63 och 1865–66. Lars L var 1856 en av initiativtagarna till Sthlms enskilda bank, i vars direktion han var ordf 1856–64. Vid riksdagen 1859–60 var han en av dem som ivrigast stödde norska stortingets krav på avskaffande av det sv ståthållarämbetet i Norge, och han var en av dem som 1860 valdes till kommitterade för att organisera en petitionsrörelse till stöd för kravet på en representationsreform. I äktenskap med en syster till sin kusin L 3:s hustru och till sin bror Pehr Magnus L:s hustru var han far till statsrådet och presidenten Johan Henric L (L 4) och prof Otto Christian L (L 5). I sitt andra gifte, med sin första hustrus syster, hade han sonen Lars Fredrik (Fritz) L (1844–1939). Denne blev överste för Andra livgrenadjärregementet 1892, fick generalmajors avsked 1905 och var ordf i styrelsen för Östergötlands enskilda bank 1904–20. Självbiografiska anteckningar av honom finns i L:ska släktarkivet i RA. Son till honom var Lars Thomas Fredrik L (1875–1957). Fredrik L var överste för Jönköpings regemente från 1926 och efter dess sammanslagning med Kalmar regemente 1928 chef för Jönköpings-Kalmar regemente till 1935 samt militär ledamot av krigshovrätten 1937–43. Självbiografiska anteckningar av honom finns i L:ska släktarkivet i RA.

Lars Johan L:s bror Nils Henrik L (1801–77) disputerade i Lund på avhandlingen Om fiskars, foglars och amphibiers respiration (1830) och blev med dr 1831. Redan 1829 hade Henrik L blivit docent i teoretisk medicin, och 1829–47 var han med undantag för ht 1830 tf prof där i samma ämne. Han blev 1838 prosektor i anatomi och eo prof i teoretisk medicin samt var 1847–74 ordinarie prof i samma ämne och i rättsmedicin men var tjänstledig för ålder och sjukdom från 1867. L tog verksam del i bildandet av Akademiska föreningen i Lund 1830 (jfr bd 6, s 572). Han ägnade sin undervisning främst åt patologi och rättsmedicin men föreläste även i medicinens historia. Han var far till skogschefen fil dr Fredrik August L (L 7). Dennes äldste bror, kanslisten i kammarkollegiet (ej kammarrätten) Carl Johan L (1832–1915), skrev bl a Arméorganisationen och indelningsverket (1871) och var 1874–97 den förste krigsarkivarien efter krigsarkivets införlivande med generalstaben. Bror till Carl och Fredrik L var grosshandlaren Erik Alexander L (1855–1938) i Sthlm. Erik L var riksdagsman i AK 1906–08. Deras bror musikdirektör Nils Eberhard L (1846–1925) var 1888–1912 organist och musiklärare vid Landskrona realskola och blev känd som tonsättare. Nils L skrev också Landskrona under sv tiden, 1–3 (1909–10), Bidrag till Landskrona läroverks historia (1915) och Musikminnen från hemmet, skolan och universitetet (Under Lundagårds kronor, Ny saml, 1921). Son till honom är fd länsarkitekten i Nb Eberhard L (f 1891).

Carl, Nils, Fredrik och Erik L:s bror överkontrollören vid brännvinstillverkningen major Sven Olof L (1839–1907) var far till Sven August L (1879–1961). Sven L blev löjtnant 1904 men tog avsked 1905 och blev kapten i reserven 1918. Han blev 1905 generalagent i Norge för Lifförsäkringsab Nordstjernan, där hans svärfar sedermera riksmarskalken Otto Printzsköld var styrelseledamot. Senare blev L VD för Försäkringsab Fylgia 1908, och han tog initiativ till bildandet 1912 av Försäkringsab Valkyrian, där han var VD 1912–28, och 1918 av Ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolaget Land och sjö, där han var v ordf 1918–29. 1915–20 var L ledamot av Sthlms stadsfullmäktige. Han gjorde 1920 tillsammans med Gerhard Lindblom (bd 23) en zoologisk-etnografisk forskningsresa till Mount Elgon på gränsen mellan Uganda och Kenya, om vilken han skrev i Ymer 1920 och i sin bok Kring Mount Elgon med vita vänner och svarta (1921; ny uppl 1926 med bibliografi). Senare var L från 1922 styrelseordf i ab assuransfirman L & Co (från 1926 ab L & Co), som trädde i likvidation 1944, ordf 1922–35 i Sthlms frivilliga skarpskyttefören, 1923–27 ordf i Sveriges nationella ungdomsförbund och 1927–28 Lettlands generalkonsul i Sthlm. 1928 måste han lämna sin post som VD i Försäkringsab Fylgia i samband med en revision av Fylgias kreditförsäkring, som följdes av en anmälan till försäkringsinspektionen. L har karaktäriserats som härsklysten och temperamentsfull och som fram till bolagets debacle en mycket framgångsrik försäkringsman (Englund). Om L:s estetiska intressen vittnar hans båda skrifter Natur och arkitektur med underrubriken Tankar om linjernas harmoni, ögats logik och Sthlms arkitektur (2 uppl:or 1922) och Parklandskapet och dess vård (1939). Bror till honom är fd VD i Ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolaget Land och sjö Trygve L (f 1892). Äldre bror till dem var Carl Johan Axel L (1878–1940). Carl L blev kapten 1912 och var 1920 föreståndare för Sv röda korsets hjälpexpedition i Wien. Han tog 1926 initiativet till bildandet av Sthlms luftvärnsförening, där han var styrelseledamot och övningsledare 1926–34. Vid sin övergång till reserven 1928 blev L major, och s å blev han tjänsteman i Försäkringsab Fylgia. I äktenskap med målarinnan Lucie L, f Rudolph (1878–1969) var han far till konstnären Gösta L (f 1917).

Utan samband med denna släkt var prof Johan Martin L (se ovan) och konduktören Carl Olof Nilsson L (1874–1961) i Malmö. Carl L var riksdagsman i AK 1917–40.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: TU 7:69, KB; Anrep. 2 (1872–74); sign Gösta R, Märkcssläkten L från Losliult (Hässleholms Tidningen Norra Skåne 4 febr 1950); Lcijonhufvud; [Hj Lundgren,] En förnämlig borgarsläkt, av Abbe Coignard (GHT 20 dec 1924); K Löfström, En sv borgarsläkt med anor från 1500-talet (Sthlms-tidn 11 okt 1925); Nicolo-vius-ättl:ar släktmöttcs (SvD 11 sept 1978); Släkten L 250 år (SvD 16 nov 1968); Sv släktkal, 22 (1980): Sven A L, Pehr Månsson Lovcnius sed. L, o lians härstamning (A Österling, Nicolovius o Söderslätt. 1925, s 163-72); Örnberg, 1 (1885; tr 1884). Pehr L: T Lundberg, L:s Gothungia från år 1745. Gö-ingebygdens första topografiska beskrivn (Scania-bibl, 19, 1934); Lunds hm, 2:3 (1951); SjBlek. Pehr Magnus L (d 1832): Lunds hm, 2:3; SjBlek. Pehr Christian Libert L: TU 7:69, KB; Broomé; C Burman, Post scriptum (1905), s 164 f, 184; F v Dardcl. Minnen, 2, 4 (1912-13); dens, Dagboksancar 1873-76 (1916); dens, D:o 1881-85 (1920); E Edholm, Från Carl XV:s dagar (2 uppl 1906), s 151, 184; S Hedin, Farbröderna (Hågk o livsintr, 5. 1924), s 149; G Hilleström, MAM 1771-1971 (1971); V Millqvist, Sthlms stadsfullmäktige 1863-1913 (Minnesskr vid Sthlms stadsfullmäktiges femtioårsjubileum, 1913); A Moberg, Biogr ant:ar om officerskåren på aktiv stat vid K Göta livgarde 1741-1939 (1941); Norlincl; Par brikoll. Porträtt, Ny serie (1903-05); SamfS.H.Ts ledamöter 1844-98 (1898); SjSk2; SPG; E Åkerberg, Musiklifvet inom Par Bricole 1779-1890 (1910). Christian Edvard Nicolovius L: O Rabcnius, Kring drottning Kristinas klocka (1942); Samf S.H.T:s ledamöter. Fortsättn n:r 2 aTbiogr förteckn (1909): Sv juristM (1964). Sven Magnus L: TU 85: 24, KB; O Lindberg, Landsstaten i Malm o Krist (1919): SjSk2; C Sprinchorn, Malm:s hushålln:sällsk:s hist (1922), s 181, 195, 242. Pehr Christian L: TU 7:69. KB; A guide to the materials for Swedish historical research in Grcat Britain (1958); F v Dardcl, Minnen, 1, 2, 4 (1911-13); S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); A G R von Feilit-zcn, Pehr Christian L (KrVAH 1878, s 209-12); G 0 Hyltén-Cavallius, Ur mitt framfarna lif (1929); A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); C G Löwenhielm, Minnen, 3 (1929), s 12, 46, 181, 200, 209, 254; Moberg, a a; Å Nisbeth, Östergötland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1971), s 362; Per Kristian L (Ny ill tidn 1878); SMoK; W Stenhammar o R Stenbock, K Andra livgrenadjärreg (1941); A Wrede, Fabian YVrede 1802-93 (PHT 1910). Pehr Sigurd L: TU 7: 69, KB; E Beckman, Sigurd L (Nornan 1889); F Lenn-malm, Sv läkaresällskis hist 1808-1908 (1908); Th Mazer, Mina vandringsminnen (Hågk o livsintr, 6, 1925); Millqvist, a a; Sigurd L t (Ny ill tidn 1888); SLH 3:4 (1887-1902); SPG; B G Söderberg, Uppland, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1967), s 221, 225. Sven Edvard L: E Långström o G Stern, GH:s studenter 1891-1916 (1916); SMoK; Sven L t (SvD 6 april 1948). Johan L: H Lindal, Ljungen genom tiderna (3 uppl, 1947), s 59. Pehr Magnus L (d 1881): Broomé; K Englund, Försäkring o fusioner 1855-1980 (1982); I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850-1914 (1970); L Luthander, Västergötland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 233; G B Nilsson, Banker i brytningstid (1981); S J:son Pontén, Klagstorps egendom o lantbruksskola (1965), s 47; H Wichman mfl, 1720-1880 (Jämtlands o Härjedalens hist, 4, 1962), s 534. Lars Johan L: TU 6:69, KB; A Anjou, Riddare af konung Carl XIILs orden 1811-1900 (1900); S Brisman, Sveriges affärsbanker. Utvecklingstiden (1934), s 73, 76, 141; Broomé; Carlander, 3, 4, s 927; Ekman, a a; S Eriksson, Carl XV (1954); O Gasslander, Bank o industriellt genombrott, 1—2 (1956-59); [J C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 11 (1874), s 49 f, 52, 54; A Holmberg, Skandinavismen i Sverige vid 1800-talets mitt (1946); T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814–64 ... (1953); H Key, A O Wallenberg (1916); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); Millqvist; Nilsson, a a; SjSkl; SMoK; Sthlms enskilda bank 1856-1906 (1906), s 11, 13, 101; E Tegnérs samlade dikter, 3 (1975), s 196; Lars Fredrik (Fritz) L: TU 7:69 o 85: 24, KB; S Brisman, Östergötlands enskilda bank ab 1837— 1937 (1937), s 259; Generalstaben 1873-1923 (1923); Samfundet S.H.T:s ledamöter 1844-98 (1898); SPG; Stenhammar o Stenbock, a a; Sveriges nuy regements- o kårchefer (Ny ill tidn 1892), s 419; Ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957). Lars Thomas Fredrik L: Generalstaben 1873-1923 (1923); sign -n, Fredrik L död (SvD 5 sept 1957); SMoK; SPG; Stenhammar o Stenbock, a a; Tigerstedt, a a. Nils Henrik L: P G Ahnfelt, Studentminnen (1857), 1, s 107 ff, 115, 119, 122, 126, 145 f, 153, 162, 181, 215, 243, 342, 2, s 92, 105 f, 369; G Anderssons brevväxling 1832-63, 1-2 (1940); J A Eklund, Biskop Paulus Genberg (1925); E Essen-Möller, Bidrag till förlossningskonstens o den obstetriska undervisningens hist i Skåne (1943); dens, Bidrag till Lunds medicinska fakultets hist (1947); O Gertz, FS i Lund 1772-1940 (1940); K Gierow, 1790-1867 (LU:s hist, 3, 1971); LUM (1867); H Reuterdahls memoarer (1920); SjSkl; SLH 1:4-5, 2:1 (1835-73); SMoK; SPG; J Weibull, 1868-1968 (LU:s hist, 4, 1968); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist 1668- 1868, 2 (1868). Carl Johan L: Lantförsvarsdep:s arkiv E 1:742: 21 aug 1874, nr 1, 1930 års Arkivsakkunnigas betänkande rörande KrA:s omorganisation (stencil), s 11, RA; Generalstaben 1873 — 1923 (1923); P Hultqvist, Försvar o skatter (1955); SjSk2; SPG; Örnberg, 10 (1894) s 26 f. Erik Alexander L: T Dahl, Riksdagens ledamöter 1905—70 (stencil 1974), RA; Erik L t (SvD 30 nov 1938); SPG; W G Stiernstedt, Ett halvsekel. Ant:ar o per-sonhist minnesbilder omkring Sthlms handelskammare 1902-52 (1952); Sthlms borgerskap (1929).M7j Eberhard L: TU 5: 10 o 7:69, KB; A Helmer, Sv solosång 1850-90, 1-2 (1972); E Kölgren, LäroverksM 1908-09 (1909); Nils Eberhard L, Landskrona under sv tiden, 2 (1909), s 137-40; Norlind; SjSk2; Sohlman, 3 (1951); SPG. Sven Olof L: TU 5:10, KB; Englund, a a; SjSk2. Sven August L: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv D I A:374, uppslag 121-126, RA; TU 85:24, KB; Allvarliga anklagelser mot Fylgias kreditförsäkring (Gjallarhornet 1928), s 384, 386, 389; Broomé; Englund, a a; Fylgia (Gjallarhornet 1928, s 407); G D V Jonsson, Sv KreditförsäkringsAB 1928-78 (1978), s 42 f; Larsson, a a; G Lindblom, I vildmark o negerbyar (1921), s 14 f, 39, 58, 60, 62, 65 f, 102; [Trygve L,] Ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolaget Land o sjö (1942), s 13, 15 f 31; SL (DN 12 sept 1961); SMoK; SPG; Sthlms stadsfullm 1913-38 (1938); Sven A L f (Gjallarhornet 1961, s 440); Sven L (SvD 12 sept 1961); R Tomson, Etik o politik, 1 (1962); R Torstendahl, Mellan nykonser-vatism o liberalism. Idébrytn:ar inom högern o bondepartierna 1918—34 (1969); E Wärenstam, Sveriges nationella ungdomsförbund o högern 1928-34 (1965). Carl Johan Axel L: SMoK; SPG; G af Wetterstedt, Carl L in memoriam (SvD 3 febr 1940). Lucie L: SKL. Carl Olof Nilsson L: Dahl, a a, RA; Carl L (SvD 28 april 1961).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lovén, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9694, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-07-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9694
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lovén, släkt, urn:sbl:9694, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-07-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se