David Lund

Född:1657-03-13 – Finland (på Åminne, Halikko)
Död:1729-10-12 – Växjö domkyrkoförsamling, Kronobergs län

Biskop, Orientalist


Band 24 (1982-1984), sida 168.

Meriter

Lund, David, f 13 mars 1657 på Åminne, Halikko, Finland (Humble, likpred), d 12 okt 1729 i Växjö. Föräldrar: regementsskrivaren Johan L o Margareta Gyllenbögel. Skolgång i Tavastehus, inskr vid Åbo akad 72, vid UU 30 maj 78, v akad:sekr vid Åbo akad 16 april 80, mag där 7 dec 82, studier i Tyskland o Holland 82—85, inskr vid univ i Wittenberg 11 sept 82, i Jena 24 juli 83, adjunkt o eo prof vid fil fak vid Åbo akad 23 aug 85, prof i poesi där 30 nov 87, akad:sekr 88, prof i orientaliska språk där 3 dec 91, kh i Pemar 95, tredje teol prof vid Åbo akad 12 mars 97, kh i Åbo domkyrkas sv förs o S:ta Carin 98, andre teol prof vid Åbo akad 12 juni 00, förste teol prof där 02, teol dr 3 april 02, biskop i Viborg 31 okt 05, led av prästeståndet 10, 13/14, 19, 20 o 23, biskop i Växjö från 21 april 11.

G 1) 15 dec 1687 i Åbo (bröllopsvers) m Margareta Flachsenia, f 1666 (Orig:geneal) där, d 1707, dtr till prof Jakob Flachsenius o Susanna Meisner; 2) 6 april 1709 (bröllopsvers) m Christina Gezelia i hennes 2:a g, f 1685, d 2 jan 1733 (Orig:geneal), dtr till biskop Johannes Gezelius (bd 17, s 104) o Hedvig Lietzen samt förut gm assessorn i Åbo hovrätt Erik Losköld.

Biografi

Under sin studietid hade L förvärvat gedigna kunskaper, inte minst i klassiska språk och hebreiska. Sina studier bedrev han dels i Åbo och Uppsala, dels vid universitet i Holland och Tyskland. I Wittenberg följde han Georg Caspar Kirchmaiers undervisning.

Som professor i Åbo tycks L ha varit synnerligen aktiv. Med honom som preses hölls ett stort antal disputationer. Kanske var de mest betydande av hans teologiska arbeten De excidio orbis substantiali & totali (1701–06) och det lärda arbetet Consilium Dei circa salutem nostram, evidens in decreto passionis Jesu (1701). L visar ej prov på någon större originalitet i sitt teologiska författarskap, men hans skrifter bär vittnesbörd om stor beläsenhet i teologisk och annan litteratur. I första hand hämtar han sina tankar från protestantiska teologer i Tyskland.

Genom sitt andra giftermål fick L till svärfar den lärde åbobiskopen Johannes Gezelius d y. Denne arbetade, liksom sin far, under många år med en bibelförklaring, det s k Gezeliusska bibelverket, och kunde 1711 och 1713 utge Nya testamentet. Arbetet fullföljdes efter Gezelius' död i första hand av L och dennes svåger Johannes Gezelius (nepos). 1724–28 publicerades Gamla testamentet.

Vid biskopsvalet i Viborgs stift 1705 vann domprosten Petrus Carstenius valet med bred marginal. Efter att ha erhållit domkapitlets förord utnämndes emellertid L. Under sin tid som biskop ägnade han sig med stor plikttrohet åt stiftsstyrelsen och sökte befrämja ordningen i stiftet. Han skaffade sig goda kunskaper om sitt fögderi genom visitationsresor och prästmöten. Inte minst arbetade han för att förbättra folkbildningen. Kriget med Ryssland gjorde dock L:s episkopat till en svår tid för stiftet. Viborg föll i juni 1710 i ryssarnas händer. Dessförinnan hade invånarna utsatts för stora lidanden. Några månader efter Viborgs fall uppdrogs stiftsstyrelsen på förslag av L till eo konsistorier i Borgå och S:t Michel.

Innan den ryska belägringen av Viborg börjat, hade L begivit sig till Sthlm för att delta i 1710 års utskottsmöte. Han stannade kvar i huvudstaden efter mötets slut men fortsatte att följa utvecklingen i sitt stift. I herdabrev till prästerskapet under hösten 1710 och våren 1711 förehöll han bl a prästerna att iaktta skötsamhet och att uppmana församlingsborna till trohet mot fäderneslandet. Sommaren 1711 återvände han en kort tid till Finland. Efter att 27 sept en sista gång ha presiderat i konsistoriet i Borgå, lämnade han sitt finska stift för gott.

Biskopsstolen i Växjö hade stått tom sedan 1708. När, L skulle tilldelas ny tjänst, var därför Växjö ett av de stift som kunde komma i fråga. Biskopsvalet vanns av domprosten Andreas Goeding med klar majoritet. L fick inte någon röst. Trots detta utnämndes han i april 1711 till stiftschef. Precis som i Viborg sex år tidigare tilldelades alltså L ett biskopsämbete i strid med prästerskapets i val uttalade önskan. I början av mars 1712 presiderade han för första gången i domkapitlet. 25 maj utsände han en cirkulärskrivelse till stiftets präster. I denna underströks vikten av att prästerskapet undervisade i katekesen och ordentligt förberedde sina predikningar. Skolundervisningen ägnades också uppmärksamhet i skrivelsen. Liksom under sin tid i Viborgs stift sökte L att upprätthålla nära kontakt med stiftets präster. Han var en flitig visitator och höll tio prästmöten.

Förutom i utskottsmötet 1710 deltog L i riksdagarna 1713/14, 1719, 1720 och 1723. Det är svårt att bilda sig en uppfattning om hans politiska betydelse. Vid författningsrevisionen efter Karl XII:s död förekommer hans namn, och i prästeståndet synes hans inflytande på vissa frågor ha varit ganska stort. L var aktiv i riksdagsarbetet och yttrade sig ofta i debatten. Exempelvis gjorde han tungt vägande inlägg i diskussionen vid 1719 års riksdag om huruvida konkordieboken skulle räknas till de symboliska böckerna eller inte och avgav 1723 ett digert betänkande om kyrkoväsendet. L ådagalägger i det senare mycken lärdom och ett stort nit om den evangeliska läran. Han föreslog, att prästeståndet skulle dels inge ett memorial till K M:t med förslag till åtgärder mot pietismen, dels avsända en cirkulärskrivelse till prästerskapet i landet bl a innehållande förmaningar om vaksamhet mot irrläror. Båda aktstyckena, som färdigställdes och avgick efter några månader, innehåller långa utdrag ur L:s betänkande. De var till en del föranledda av pietismens utbredning. Men de skall också ses mot bakgrund av ett 1723 framlagt förslag om en ecklesiastik deputation med uppgift att öva tillsyn över kyrkoväsendet.

L intog en ortodox ståndpunkt i tidens religiösa frågor men var inte blind för behovet av reformer. Sin ortodoxa hållning gav han inte minst uttryck för, när han avstyrkte ett förslag 1718 om samverkan mellan den anglikanska och sv kyrkan. Sv ministern i London Carl Gyllenborg hade efter hemkomsten därifrån i brev till flera – möjligen alla – sv biskopar 20 jan 1718 aktualiserat frågan. L:s inflytande på sin tids sv kyrkopolitik tycks ha varit betydande och har knappast beaktats tillräckligt (C-E Normann). Han har karakteriserats som "en redbar gammalluthersk biskop med god insikt om det praktiska kyrkolivets krav" (Pleijel).

L:s barn adlades Ehrenlund.

Författare

Axel Norberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till L i L:s saml (1 vol) i RA. KB, LSB, RA, UUB och Växjö SB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Literarum humaniorum seriis cultoribus et admiratoribus sinceris. [Åbo] 1691. 4:o. (18) s. – Solennia justorum, in luctu publico et exequiis, regia pompa peractis ... reginae Ulricae Eleonoras ... in academia Finnorum ad Auram humilime habenda ... Åbos 1693. Fol. (8) s. [Odat akad program.] – En lyckelig andelig vandring, iörestält af 2. Timoth. 4. v. 18. Uthi en kort lik-predikan, vido... Nicolai Gezelii begrafhingzact, som skedde i Åbo domkyrckia Anno 1697. den 24 Augusti. Åbo [1697]. (60) s [inkl Personalia]. — Samptliga vyrdiga presterskapet i thet lofl. Viborgz stilft, önskas af Herranom nåde, frid och hälso! [Rubr.] [Sthlm 1711.] 4:o. (15) s. [Undert; herdabrev 8/6 1711, omtr se nedan.] – Disqvisitio theologica de excidio universi, totali & substantiali, publicis dissertationibus, in Academia Aboensi an-tehac ... proposita & adornata; nunc vero, addita praefatione, conjunctim publici juris facta. Holmiae 1712. (22), 264 s. – Utdrag af et bref... til Vexjö stifts prästerskap, den 25 Maji 1712 (Ecclesiastique samlingar [utg av O Wallquist], Flock 1[–4], Vexjö 1788[-90], s 246-253). – (ibid, 5[-6/7], Sthlm o Linköping 1791[-94], s 381-383). - Fyra herdabref ... i Wiborg [5/6 1707, 2/12 1708, 8/11 1709 o 8/6 1711] (Handlingar till upplysning i Finlands kyrkohistoria ... utg af W G Lagus, h 3, Åbo 1838, s 65–102). - IV. Synodaliska påminnelser pro A:o 1707. dieb. 28: 29 Januarij / V. ... giorde d. 18, 19 och 20 lan. Anno 1709 (A Simolin, Wiborgs stifts historia, Akad avh, Hfors 1909, s VIII-XX). - Bil. l[-3]. Synodaliska påminnelser d. 18 sept. 1712 / ... d. 18 sept. 1729 (Växjö domk. prot., Växjö) / Herdabrev 19 juni 1726. (Avskrift i ... Strängnäs stiftsbibi.) (Suomen kirkkohistoriallisen seuran toimituksia, Finska kyrkohist samfundets publikationer [omsl: handl], 52. Ramus virens, in honorem Aarno Ma-liniemi, [Hfors, tr] Forssa 1952, s 268-289). -Memorial om kyrkoväsendet ... 18 Maji a:o 1723 (Prästeståndets riksdagsprotokoll, 6, Sthlm 1982, s 491–520). – Memorial om äktenskap mellan syskonbarn [5 aug 1723] (ibid, s 541 f). — Verser vid Jacob Lunds o Elisabet Thauvonias bröllop 1680, vid promotion i Wittenberg under Barthold J. Duraeus 1682 o i begravningsskrifter över bl a Axel A. Kempe 1682, Magdalena Wallenstierna, g Flachsenius, 1685, Johannes Orstadius 1686, Enevald Svenonius 1688, J Gezelius dä 1690 (även i akad progr 24/6), Samuel Gyldenstolpe 1692, Nicolaus Lietzen d ä o d y samt Margareta Ekenbom, g Lietzen, 1692, Elias Tillandz 1693 o Barbara Gers 1697, i allm tr Åbo, 4:o; akad avh 1672-1704 se Liden, 1:3, s 54, 56 o 119-122 (50 st) samt Suppl, s 45 o 57 (4 st), jfr Växjö stifts herdaminne, [d 1,] Växjö 1921, s 92 f; akad program.

Källor och litteratur

Källor o litt: RR 30 nov 1687, 3 dec 1691, 12 juni 1700, 3 april 1702, RA; Originalgenealogier, Eh-renlund (uppg insända av L:s son David Ehren-lund), RHA.

M Akiander, Herdaminne för fordna Wiborgs o nuv Borgå stift, 1 (Bidr till känned af Finlands natur o folk, 13, 1868); S J Boethius, Några an-märkmar om uppkomsten o karaktären af frihetstidens författn (HT 1891); C Callmer, Sv studenter i Wittenberg (PHT 1976); Consistorii academici Aboensis prot, 5–6 o 8 (1914–40); Ecclesiastique saml:ar [ed O Wallquist], 1–2 (1788–95); Elgenstierna; FBH; Handkar till upplysn i Finlands kyrkohist, N F, 3 (1838); A Heikel, Filologins studium vid Åbo univ (Äbo univ:s lärdomshist, 5 = SSLF 26, 1894); G A Humble, likpred över L [1729]; Kansallinen elämäkerrasto, 3 (1930); P K[exlerus?], begnvers över L [1729]; S Kjöllerström. Biskopstillsättn:ar i Sverige 1531-1951 (LUÅ, N F, 1:48, 1952); JJ W Lagus, Åbo akad:s student-matr, 1 (1891); H Nordin, De ecklesiastika deputa-tionerna under Fredrik I:s regering (1895); O Nordstrandh, Den äldre sv pietismens litt (1951); C E Normann, Prästerskapet o det karolinska enväldet (1948); dens, Cleri comitialis cirkulär 1723–1772 (1952); H Pleijel, Karolinsk kyrkofromhet, pietism o herrnhutism 1680–1772 (Sv kyrkans hist, 5, 1935); dens, Der schwedische Pietismus in seinen Beziehungen zu Deutschland (1935); dens, Finlandssonen på Växjö biskopsstol (Finska kyrko-hist samfs handkar, 52, 1952); PrRP 4-6, 1680–1723, ed L Thanner o A Norberg (1962–1982); H Råbergh, Teologiens hist vid Åbo univ, 1 (Åbo univ:s lärdomshist, 4 = SSLF 23, 1893); B Ryman, Eric Benzelius dy (1978); A Simolin, Wiborgs stifts hist (1909); C H Strandberg, Åbo stifts hm, 1 (1832); (JJ Tengström,] Chronologiska förteckmar o anteckn:ar öfver finska univ:s fordna procancellerer ... (1836); Växjö hm; S A Åkerhielm, Brev till Josias Cederhielm o Mauritz Vellingk 1700–1702, ed S W Olsson (SkSH 5, 1979).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
David Lund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9735, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Norberg), hämtad 2019-03-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9735
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
David Lund, urn:sbl:9735, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Norberg), hämtad 2019-03-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se