Meriter

Lundahl, Jacob August, f 23 aug 1844 i Bara, Malm, d 24 april 1915 i Kristianstad. Föräldrar: skolläraren, organisten o orgelfabrikören Jöns L o Hanna Jacobsdtr. Inskr vid LU 26 maj 63, hovrättsex där 29 maj 69, auskultant vid hovrätten över Skåne o Blekinge 3 juni 69, tf domhavande 29 juli 71, v häradsh 20 dec 72, bitr fiskal 29 nov 75, tf fiskal 1 jan 76, tf advokatfiskal 3 juli 76, adj led i hovrätten 11 mars 78, tf sekr 1 aug 79, fiskal 31 maj 80, led av styr för Skånes ensk banks avd:kontor i Kristianstad 82, ordf där från 86, assessor 6 sept 83, led av stadsfullm i Kristianstad 83-04, v ordf där 03—04, drätselkammarens ordf 92—97, hovrättsråd vid nämnda hovrätt 10 dec 92, led av styr för Sparbanken i Kristianstad 97, ordf där från 00, led av AK 00-02 (led av särsk utsk nr 2 02), tf president vid nämnda hovrätt 16 aug 02, president 31 dec 04-13.

G 8 juli 1880 i Sölvesborg m Hilda Cecilia Sofia Södergren, f 16 nov 1855 där, d 12 april 1926 i Kristianstad, dtr till grosshandl Sven Johan Edvard S o Jenny Carolina Catharina Wickenberg.

Biografi

Jacob L representerar en för sin tid unik typ av juristkarriär: efter sina juridiska studier i Lund antogs han som auskultant vid hovrätten i Kristianstad 1869, en arbetsplats som han i princip var trogen fram till pensioneringen 1913. Under 1870-talet, då han tjänstgjorde som tf domhavande i några sydsv domsagor (Bräkne, Listers, O Göinge, Villands och Luggude härader) ville han "lämna tingslivet för alltid" och komma i en för framtiden betryggande ställning (brev till Sven Nilsson i Österlöf 22 dec 1874). Giftermålet knöt dock L fastare till kristianstadsbygden. Under presidenten W Lilliestråles (bd 23, s 143) sjukdom tjänstgjorde han från 1902 som tf president, och han utsågs 1904 på förslag av justitieminister O Berger, som varit assessorskollega med L, till president i hovrätten. L:s presidentutnämning bröt mot en tidigare fast praxis att till detta ämbete ej utse någon inom den egna hovrätten verksam ledamot.

L var en omdömesgill och kunnig domare, som åtnjöt stort anseende både inom och utom hovrättens murar. Han fick av kollegerna epitetet "snälle Lundahl", vilket å ena sidan, i ordets äldre betydelse, kan ha velat alludera på hans effektiva, nitiska och samvetsgranna ämbetsmannagärning, men å andra sidan — mer troligt — ville beteckna hans försynta, hänsynsfulla och vänliga väsen, som starkt bidrog till uppskattningen av hans person.

I likhet med flera av sina juristkolleger i Kristianstad kom L att engagera sig i det politiska livet både på lokal- och riksnivå. Hans riksdagsmandat för Liberala samlingspartiet hade säkerligen utsträckts över perioden 1900—02 om inte presidentgöromålen kommit emellan. Nu blev L:s rikspolitiska insatser av begränsat omfång; utöver ett antal motioner huvudsakligen i juridiska frågor medverkade han vid försvarsfrågans lösning vid 1901 års riksdag.

L kom från ett musikaliskt hem. Hans far och hans yngre bror Anders Victor L (1846— 1903) var pionjärer inom orgelbyggeriet. Den senare förmedlade till Sverige nya strömningar hämtade från tyskt och franskt orgelbyggande under åren före orkesterorgelns intåg. L själv var en duktig pianospelare, och i hemmet vid Stortorget i Kristianstad odlades det musikaliska intresset både inom och utom familjen.

Under sina presidentår fick L uppleva svåra administrativa problem i hovrätten med stora arbetsbalanser och lokalproblem, vilka omständigheter starkt bidrog till att accentuera kraven på en flyttning av hovrätten från Kristianstad till Malmö. L tillhörde motståndarna till hovrättsflyttningen, som genomfördes ett par år efter hans död.

Författare

Kjell Å Modéer

Arkivuppgifter

Några brev från L i RA o i Sven Nilssons i Österlöf saml, LUB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s registr 31 dec 1904 o konseljakter 6 sept 1883, nr 2, RA.

A Borgström, K hofrätten öfver Skåne o Blekinge 1821-1900 (1901); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); H Falck, Kring en avskedsmiddag (Fören Gamla Christianstad. Årsskr nr 15, 1962), s 74 ff; K Modéer, Från Helgeå till Öresund (Svjt 1982), s 273 ff; K Schlyter, Personliga minnen från hovrättens dagar i Kristianstad (Kristianstads läns tidmsjulnr 1944). — Nekr o begravn:notis i Nya Skånska posten, Kristianstads läns tidn, nr 94, 26 april 1915, o nr 99, 1 maj 1915. - Anders Victor L: D Edholm, A V L -bortglömd sv orgelbyggare (Sv kyrkomusik 1979, s 103 f); Norlind; Sohlman.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob A Lundahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9744, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Å Modéer), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9744
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob A Lundahl, urn:sbl:9744, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Å Modéer), hämtad 2024-04-24.