Meriter

Lundgren, Karl Oskar, f 1 jan 1862 i Råda, Skar, d 25 jan 1937 i Lerum, Älvsb. Föräldrar: fanjunkaren Sven (Svante) Johan L o Minerva Amanda Amalia Friberg. Mogenhetsex vid Skara h a l 6 juni 83, studier vid GCI o Kl, andre lär vid Billströmska folkhögskolan på Tjörn, Göt, 15 okt 87–93, inskr vid LU 88, andre lär vid Grebbestads folkhögskola, Tanum, Göt, 93–95, rektor vid Billströmska folkhögskolan hösten 95–aug 08, vid Wendelsbergs folkhögskola, Råda, Göt, 1 nov 08–3 jan 22, led av AK 12–14A (ordf i skolutsk) o 17.

G 31 aug 1897 i St Mellby, Älvsb, m Anna Rydholm, f 2 jan 1875 i Hudene, Älvsb, d 2 dec 1971 i Lerum, dtr till handl Johan R o Anna Cathrina Carlsdtr.

Biografi

Oskar L är mest känd för sitt arbete inom den sv nykterhetsrörelsen, framför allt för den utdragna och till slut framgångsrika kampanjen för startandet av en särskild folkhögskola i rörelsens regi. Förslaget, som lanserades redan 1903, mötte av ekonomiska skäl segt motstånd vid IOGT:s storlogemöten 1904 och 1906 och förverkligades först 1908, då Nationalgodtemplarorden i samband med sitt 30-årsjubileum köpte fastigheten Wendelsberg i Mölnlycke och beslöt inrätta en folkhögskola där. Segern för projektet berodde i hög grad på L:s målmedvetna uthållighet och ekonomiskt realistiska kalkyler. L, som fått i uppgift att organisera skolan, blev också dess förste rektor och kvarstod i denna befattning fram till pensioneringen 1922.

Under åren efter sin utnämning deltog L flitigt i kommunalpolitiken. 1912–14 samt 1917 tillhörde han även riksdagen som representant för de frisinnade i Göteborgs och Bohus läns södra valkrets. Det mest bekanta resultatet av hans politiska initiativ blev förbudet mot spritförtäring på tåg. Han framlade också det förslag om en skyddad bohuslänsk inomskärsfarled som vid 1930-talets början ledde till byggandet av Sotenkanalen.

Som skolchef fick L tillfälle att praktisera de framsynta undervisningsidéer han presenterat i en rad tidningsartiklar och broschyrer. Han vände sig emot examenssystemets "ungdomsplågeri" i form av "läxor, pluggläsning och onödig minnesbelastning" och föreslog att de studerande skulle ges möjlighet att även pröva på "något självvalt yrke eller någon praktisk verksamhet" – tanken var att "det kroppsliga och andliga arbetet på så sätt skulle höja varandras värde" och "bidraga till att utjämna klasskillnaderna".

Om en human folkpedagogisk inställning vittnar även L:s övriga småskrifter i skilda ämnen. De behandlar bl a alkoholproblemen, djurskyddsagitationen, stavningsreformerna samt inte minst försäkrings- och pensionsfrågorna. Hela hans skriftställarskap kännetecknas av stort allvar, orädd idealitet samt en lätt pekoralistisk stilkonst. L:s livsgärning, i mycket präglad av åttiotalsidéerna, vittnar på en gång om kraft och naivitet.

Författare

Lars Krumlinde

Arkivuppgifter

Strödda brev från L i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om själfhjälp genom försäkring. Lund 1890. 54 s. – Svensk staflista angifvande skolstafning jämte gammalstafning och nystafning. Lund 1891. XIII, 123 s. – Rusdryckerna skärskådade från religiös, ekonomisk och sanitär synpunkt. Gefle 1891. 44 s. ([Aktiv, (veckotidn för Goodtemplars,) med nykterhetsskrifter, B-nr.] Aktivs nykterhetsskrift, n:o 10–12 B.) – Korta råd och anvisningar för försäkringsagenter jämte en uppsats Om försäkringsväsendet i Sverige samt förteckning öfver vårt lands förnämsta försäkringsanstalter, deras säte, stiftelseår och verkställande direktörer. Gbg 1892. 46 s. – Ströskrifter för nykterhetssaken. Blad 1-5. Jönköping 1892. (5) bl. [Enl N Norden, Sv nykterhetsbibliogr ..., 1916; även utg.] – Till Orsa genom Lillherdal och Särna (STFA 1892, s 155–163; sign O. Ln.). – Genom Sveriges vackraste farled. Sommarminne (ibid, s 279—300; även sep, Sthlm 1892, 28 s). – Några ord om folkhögskolorna med särskildt afseende på den tilltänkta folkhögskolan i Elfsborgs län. [Omsl.] Venersborg 1893. 22 s. - Från Fredrikshald till Sunnanå. Reseminne (STFA 1894, s 195—205; även sep, Sthlm s å, 41 s). – "Tycker du det är roligt att meta?" [Rubr.] Sthlm 1901. (2) s. [Undert.] (Djurskyddets expedition, Meddelande n:r 7.) – Störd barnaglädje och missriktad ungdomskraft. Kritiska uttalanden av vetenskapsmän, läkare och pedagoger m. fl. om vårt skol- och uppfostringsväsen saml o utg. Sthlm (tr Gbg) 1927. 72 s. – Missriktad ungdomskraft. Allvarsord om våra barns och vår ung- doms fostran och undervisning. Alingsås 1927.

Källor och litteratur

Källor o litt: art:ar om L i Blå bandet 1894 o 1937; L Esaiasson, H Friman o A Svensson, Wendelsberg 1908–1958. Minnesskr (1958); SMoK; Skara h a l:s lärjungar åren 1870–1910, ed E Erlandsson (1922); A Svensson, De visade vägen. IOGT-NTO 100 år, en krönika (1979); P Terning, Lars Billström o folkhögskolan på Tjörn (1976), s 70–74. – Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Oskar Lundgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9838, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Krumlinde), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9838
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Oskar Lundgren, urn:sbl:9838, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Krumlinde), hämtad 2024-04-25.