O Paul Lundh

Född:1890-08-13 – Transtrands församling, Dalarnas län
Död:1967-01-15 – Hedemora stadsförsamling, Dalarnas län

Författare, Kommunalpolitiker, Folkskollärare


Band 24 (1982-1984), sida 311.

Meriter

Lundh, Olof Paul, f 13 aug 1890 i Transtrand, Kopp, d 15 jan 1967 i Hedemora. Föräldrar: folkskolläraren Jonas L o Brita Jonsdtr. Skogs- och flottningsarbetare, realex 09, studentex i Sthlm som privatist 12, folkskollär:ex i Uppsala 17, folkskollär i Hedemora 18–54, led av stadsfullm där 21–56, ordf 39–56. Förf.

G 25 aug 1919 i Leksand, Kopp, m Hilma Estrid Johansson, f 25 juni 1898 där, d 25 mars 1966 i Hedemora, dtr till handl Johan J o Vilhelmina Andersson.

Biografi

Då Paul L som 34-åring debuterade med diktsamlingen Med valkig näve, därtill uppmuntrad av litteraturkritikern Erik Hedén, uppmärksammades boken. På sina håll rönte L kritik för de tongångar som både till form och innehåll starkt erinrade om t ex Dan Anderssons vildmarksromantik. Stämningarna är förbundna med hans barn- och ungdomstid i Transtrands storslagna älv- och fjälllandskap och återkom ständigt i hans senare produktion, som sträckte sig över flera decennier. I L:s tidigaste novellsamlingar Det ensamma folket och Den eviga lustgården beskrivs många, ofta säregna människoöden mot bakgrund av en mäktig natur. Han var väl förtrogen med skogs- och flottarlivet och kunde levande skildra människor ur denna miljö. Människoteckningen är ofta hållen i en osentimental och ibland nästan karg stil som ger ett intryck av äkthet. I all deras fattigdom finns hos L:s gestalter nästan alltid en underton av djup kristen förtröstan. Som poet skrev L en enkel och melodisk vers. I diktsamlingarna I tunga nätter och Hjärtat och marken nådde han större fördjupning och koncentration och var nu långt mindre influerad och beroende av andra författare än tidigare. Som prosaist skrev L rappt och ledigt med ibland dialektalt och folkligt grovkorniga inslag, färgade av en underfundig humor.

L blev aldrig endast hembygdsskildrare. I grund och botten rörde sig hans författarskap om allmänmänskliga och tidlösa ting och kom att läsas långt utanför en snäv regional krets. "Hans dikt blir i all sin försynthet, som någon gång rent av gränsar till kärvhet, en hög visa om en människas kamp, fröjder, längtan och hopp. Här trängde han vida bortom hembygdens horisont utan att dock förlora fästet i bygdens mark" (Ingelow–Nilsson).

L blev en bemärkt gestalt i Hedemoras kommunala liv. Invald av socialdemokraterna i stadsfullmäktige 1921 stannade han där till 1956 och var från 1939 dess ordförande. Under en lång följd av år var L dessutom ledamot i fullmäktiges valberedning och i skolstyrelsen. Han blev aldrig någon kommunal mångsysslare men kom med sin representativa personlighet att influera fullmäktiges beslut i många stycken. Trots sin socialdemokratiska partitillhörighet stod han för det mesta obunden av partilinjer, vilket ibland kritiserades från arbetarhåll, men han respekterades av alla politiska partier.

Kring L i hans gästfria hem i Hedemora samlades under årens lopp en skara diktare, den sk Hedemoraparnassen, till vilken bla hörde Martin Koch, Kerstin Hed, Carl Larsson i By, Karl-Erik Forsslund och tidvis också Ivar Lo-Johansson, Albert Viksten och andra. L som under sin livstid nästan var ett synonymt begrepp med Hedemora – hans väldiga stofthydda syntes tydligt över mängden – blev under sina sista levnadsår helt invalidiserad och drog sig tillbaka från offentligheten till Munkbohemmet, en institution som han själv en gång som ledamot av fullmäktige hade varit med om att förverkliga. L:s bror Erik Samuel L (1879–1944) gick på Fornby folkhögskola och blev sedan redaktionssekreterare på nykterhetstidningen Blå Bandet och redaktör i Nerikes-Tidningen. Han var också författare och utgav bl a diktsamlingen Där bergen blåna (1924). Motiven för hans diktning var hembygden och hembygdskänslan (L Furuland).

Författare

Sven Erik Täckmark



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ordbok över Transtrandsmålet m m i Dialekt- o folkminnesarkivet i Uppsala, Uppteckmar om folkliv o folksed i Västerdalarna i NordM. – Brev från L i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten; Några blad ur Uppsala folkskoleseminariums historia. Upps 1917. 45 s, 2 pl i fol. (Tills med G Bäckström.) — Råbock Erik Ersson i Transtrand och hans uppteckning om Gustaf Wasas besök i Salens by (Dalarnas hembygds-förbunds tidskrift, årg 1, 1921, Hedemora 19[21-]22, s 26 f). - Öjröbäcken (ibid, s 74-76). - Med valkig näve. Sthlm 1924. llOs. [Dikter.] – I tunga nätter. Sthlm 1925. 112 s. [Dikter.] - Det tredje Vasaloppet, Salen–Mora den 2 mars 1924. Hedemora 1925. 40 s. [Anon.] – Årets Gustaf Vasalopp (På skidor, Föreningens för skidlöpningens främjande i Sverige årsskrift, 1925, [Sthlm, tr] Hälsingborg, s 189–195). – Det ensamma folket. Berättelser. Sthlm 1926. 144 s. — Kvinnan av nåd. Sthlm 1926. 212 s. - Hjärtat och marken. Sthlm 1927. 132 s. [Dikter.] – Den eviga lustgården. Skisser och berättelser. Sthlm 1928. 185 s. – I dalaskog. Skildringar og dikt. Forteljingar og småstubbar. Oslo 1929. 180 s. (Tills med H Garaasen.) – Nära ting. Sthlm 1931. 78 s. – Fejmdalen (Dalarnas turisttidning, [årg 2,] 1931, Falun, fol, nr 2, s 4). -Kring (Ansikten, självbiografiska skisser ..., Sthlm 1932, s 109-117). – Lisa (Hågkomster och livsin-tryck saml 13, Upps 1932, s 219-226). -Odemarkens hemlighet. Äventyrsbok för pojkar. Upps 1933. 95 s. (Pojkarnas äventyrsbok julen 1933 [omsl].) 2. uppl Upps (tr Mariestad) 1945. 108 s. ([Omsl:] Lindblads ungdomsböcker [37].) – Västerdalarne. För "Kamratringens" Tran-strandsnummer [dikt] (Kamratringen, organ för Malungs folkhögskolas kamratförening, årg 7, 1934-35, Malung, 4:o, nr 4, [1935,] s 10; även i Från Västerdalsbygder, Malungs folkhögskolas årsbok, årg 6, 1936, Malung (tr Falun), s 106). – [När vi började –; enkätsvar o dikten Säterkväll] (Pennfäktaren, Dalajournalisternas jultidning, 1942, Mora, fol, s 14–16). – Gästande litterära gesäller (Södra Dalarnes tidning, Jubileumsnummer. Hedemora 500 år, Hedemora 1946, fol, s 41 f). – Barn. Dikter. Sthlm 1949. 111 s. – Folklivs berättelser från Dalarna. Sthlm 1950. 268 s. 2. uppl 1951. – Den stilla staden [dikt] (Hedemora. En orientering. Utg av Hedemorabygdens turistförening, Hedemora 1950 [enl O Wingborg, Litteratur om Dalarna, 2, Falun 1975, s 158]). - Kortfilm. Dikter [Sthlm, tr] Motala 1951. 102 s. -Dagsrevy [dikt] (Perspektiv, tidskr för kulturdebatt, årg 2, 1951, [Sthlm, tr] Norrtelje, 4:o, s 367-370). – Sanna är vi. Noveller. [Sthlm, tr] Motala 1952. 185 s. – Gerfast och kärleken. Roman. [Sthlm, tr] Motala 1954. 306 s. – Två dikter (Bjelleboken, skriven ... av LTs författare ..., [Sthlm] 1954, 4:o, s 119 f). – Farfars ungar. Småskisser om barn och gammalt folk. Sthlm (tr Halmstad) 1956. 63 s. – Hedemora genom tiderna (Svenska stadsmonografier under red av P Harnesk. Falun, Säter, Hedemora, Ludvika, Borlänge, Avesta med omgivningar, Upps (tr Sthlm) 1957, s 151-158). - Min soldatsläkt (Armborstet, årsskr, utg av Kungl Dalregementets kamratförening 1957, Falun, s 97– 102). – Tidsbild [dikt] (Perspektiv, 9, 1958, s 14). – Fjällvind. Dikter i urval. Sthlm 1960. 134 s. – Begravningen / Julafton [dikt] (Jul i Dalarna. Säljes till förmån for Rädda barnen, [Borlänge, tr] Korsnäs [1969], 4:o, s [33-36]).

Källor och litteratur

Källor o litt: art:ar om L med anledn av årsdagar i Dagen 4 aug 1960 (av H Källmark), DN 12 aug 1940, Dala-Demokraten 10 aug 1960 (av I Lo-Johansson) o SvD 12 aug 1940; A Eriksson, P L – minnen av kommunalmannen, läraren o författaren (Södra Dalarnas tidn 7 maj 1977); Folklig kultur 1938, s 60 f; G Furuland, Nutida daladiktare (1938); L Furuland, Malung o litteraturen (Malung, ur en sockens hist, 4, 1977); J Ingelow o I Nilsson, Sv folkförf, 1 (1929); Perspektiv 1954, s 422; SMoK; SSL-bladet 1955, nr 14; SvD 15 sept 1956; M Vilgotsson, art om L (Unga tankar 1937, nr 12). – Nekr:er över L i Dala-Demokraten (av G Söderlund) o DN 16 jan 1967.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Paul Lundh, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9851, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9851
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Paul Lundh, urn:sbl:9851, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se