Meriter

Lundström, Nils Birger, f 22 febr 1904 i Skellefteå landsförs, d 30 april 1979 i Sthlm, Bromma. Föräldrar: hemmansägaren Nils L o Eva Greta Holmquist. Realex, medarb i olika tidn:ar o tidskr:er 20–22, medarb i Norra Västerbotten 22, i Västerbottens-Kuriren 24, red:sekr där 27–36, led av styr för Sveriges frisinnade ungdomsförb 28–34 o folkpartiets ungdomsförb 34–40, för Västerbottens läns hembygdsfören 28–36, ombudsman i folkpartiets ungdomsförb 35–36, red o ansv utg för Östgöta-Tidn aug 36–juli 41, ombudsman i folkpartiets sthlmsavd 41–43, red o ansv utg för Folkpartiet 43–55 o för Utsikt 56–69, sekr i Sv vänsterpressfören 43, riksombudsman o partisekr i folkpartiets riksorganisation 43–60, sakk ang revision av strafflagen för krigsmakten dec 43–nov 46, led av Sthlms stadsfullm 50–54 (led av uppbördsdir 50–52, av drätselnämnden 50–54, av stadsplanenämnden 51–54), led av 1953 års civilförsvarsutredn mars 53–jan 59, av FK 54–69 (led av allm beredn:utsk 56–58, av KU 58–59, av talmanskonferensen 60–66, av utrikesutsk 60–69, v ordf där 65–69, led av bevilln:utsk 63–69, av riksdagens krigsdelegation 65–69, statsrevisor 69), led av styr för Konsertfören i Sthlm 55, av folkpartiets partistyr 60–62, folkpartiets gruppledare i FK 60–66, led av expropriationsutredn dec 60–dec 69, av Nordiska rådets sv delegation 61–69, av 1961 års trafiksäkerhetskomm mars 61–okt 63, av pressutredn nov 63–mars 65, ordf i statens trafiksäkerhetsråd 66–70, led av grundlagsberedn 1 april 66–22 mars 72, red för Brommabladet 70–76.

G 15 okt 1927 i Umeå m Viktoria (Tora) Johansson, f 12 mars 1903 där, d 31 maj 1982 i Hedemora, dtr till byggmästaren Olof Alfred J o Lydia Eugenia Lindberg.

Biografi

Birger L:s tidiga ungdom sammanföll nära i tiden med den sv nykterhetsrörelsens storhetsperiod. I likhet med många av sina generationskamrater anslöt sig L till denna rörelse. Inom Godtemplarorden (IOGT) och dess ungdomsförbund (SGU) togs hans journalistiska och organisatoriska talanger i anspråk. Dessa erfarenheter utgjorde otvivelaktigt en värdefull bakgrund för hans kommande uppgifter som partitjänsteman.

L har själv karaktäriserat Västerbotten som "en liberal region". En av de viktigaste orsakerna till detta var enligt honom den frisinnade pressens dominans i länet, ledd av de båda framstående och stridbara tidningsmännen Gustav Rosén och Anton Wikström. Som redaktionssekreterare i Västerbottens-Kuriren kom L i nära kontakt med Rosén, som mellan statsrådstiden och landshövdingeutnämningen tjänstgjorde som politisk redaktör på sin gamla tidning. För den tidigt politiskt intresserade L gav ett drygt decennium på Västerbottens-Kuriren en rik stimulans och en gedigen fond av allmänpolitiskt kunnande.

L utsågs 1926 till Västerbottens läns förste valkretsungdomsledare – utan ekonomisk ersättning. 1928 kom L med i styrelsen för Sveriges  frisinnade ungdomsförbund. Han invaldes även i styrelsen för det nya ungdomsförbundets tidning Ungdom och frisinne. När folkpartiets ungdomsförbund som en följd av partisammanslagningen konstituerades i dec 1934, var L en av de drivande krafterna bakom organisationen, vars styrelse han från början tillhörde. Han var även med i den trio, som övertalade Bertil Ohlin att åta sig ordförandeposten i partiets nya ungdomsförbund. – Genom ägarskifte hade den anrika frisinnade tidningen Östgöten övergått till socialdemokraterna. 1 aug 1936, sex veckor före andrakammarvalet, startades med L som chefredaktör en ny frisinnad dagstidning i Linköping, Östgöta-Tidningen, där L stannade i fem år.

När L 1943 anställdes som folkpartiets riksombudsman och partisekreterare, hade han endast haft två föregångare på denna nyckelpost i partiets tjänst, Gunnar Hammarlund och Arvid Grundel. L:s sjutton år som partisekreterare sammanföll i stort sett med folkpartiets framgångsperiod under Ohlins ledarskap. Som organisatör var L erfaren, skicklig och energisk. Han entusiasmerade medarbetarna på "huvudbyrån" och de många frivilliga krafterna ute i landet. Framgångarna blev också stora. Antalet lokalföreningar fördubblades, medlemsantalet flerdubblades. Dock förlorade Västerbotten i mitten av 40-talet sin ställning som folkpartiets i särklass starkaste fäste. L:s arbetsinsatser som partisekreterare var imponerande. Valkampanjernas organisatoriska uppläggning vilade i stor utsträckning på honom. Efter valen skrev han långa och gedigna redogörelser över partiets insatser i valstriden. Som kunnig och erfaren journalist gav L i fylliga debattreferat från partiinstansernas sammanträden en klar bild av de förda diskussionerna. Oftast deltog han själv i de interna diskussionerna. Det har sagts, att det till väsentlig del var L:s förtjänst att samarbetet mellan folkrörelsefrisinnet och liberalismen inom partiet gick allt bättre (Ohlin). Redan under tiden i folkpartiets ungdomsförbund var han med sin "folkrörelseerfarenhet" en värdefull rådgivare åt Ohlin.

Till partisekreterarens arbetsuppgifter hörde även redaktörskapet för tidningen Utsikt (till 1955 Folkpartiet) – även om det egentliga redaktionsarbetet sköttes av andra. Men från 1960, då L lämnade partisekreterarposten, och fram till pensioneringen 1969 var han i hög grad Utsikts skrivande och arbetande redaktör. Återvändandet till journalistiken gladde honom. Det är också ett allmänt omdöme om L, att han var mer framstående som skribent än som talare. Tack vare sin stora arbetskapacitet kunde L de första sex åren som ledamot av FK kvarstå som partisekreterare. Sin kanske viktigaste riksdagsinsats gjorde han som ledamot av grundlagsberedningen. För en reformering av 1809 års regeringsform och 1866 års tvåkammarsystem visade han ett starkt engagemang.

Till sin personliga läggning var L en vänlig och charmfull man med ett livligt temperament. Han hade lätt att få kontakt med människor, vilket främjade hans arbete som partiorganisatör. Vid sidan av politiken var musiken hans största intresse, men han var även intresserad av skönlitteratur. Under sina år i Västerbottens-Kuriren medverkade han i spalterna med egna poetiska bidrag under signaturen Ipswick.

Författare

 Gösta Johanson

Arkivuppgifter

Strödda brev från L i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En liberal region. Några reflexioner kring den politiska utvecklingen i Västerbotten (Ekonomi, politik, samhälle, en bok tillägnad Bertil Ohlin Sthlm 1959, s 185–210; delvis omtr i Folkpartiet i Västerbotten 1910-1960 ... red: S Rosén, Umeå 1960, s 154–163). – Bidr i bl a Norra Västerbotten 1922 o Västerbottens-kuriren 1924–36.

Utgivit: Västerbottens distrikts av FO.G.T. månads- och programblad, 1926, n:r8–1941, n:r 5, Umeå, 4:o; Östgöta-tidningen, 1936, 1/8–1941, 31/7, Linköping, fol; Folkpartiet, 1943–55, forts: Utsikt, tidskr för aktuella samhällsfrågor, årg 1–14, 1956–69, Sthlm, 4:o; Vi tjänstemän, utg av Folkpartiets tjänstemannadelegation, 1946–1960, Sthlm; Folk och samhälle, 1951–1960, nr 1, Köping o Örebro, 1955–56 delvis 4:o o fol.

Redigerat: Ekonomi, politik, samhälle, en bok tillägnad Bertil Ohlin ..., Sthlm 1959, 305 s, 1 portr (i redaktionskomm tills med J Bergvall m fl); Brommabladet, 1970, nr 4–1976, nr 1 [Sthlm].

Källor och litteratur

Källor o litt; Folkpartiet i Västerbotten 1910–1960, ed S Rosén (1960); P Frånberg, Umeåsystemet, En studie i alternativ nykterhetspol (1983), s 211; Linköpings hist 1910–70, 5 (1981); B Ohlin, Memoarer [1–2] (1972–75); dens, nekr:er över L (DN 4 maj 1979; även i Utsikt 1979, nr 5); PK:s porträttmatr 1952 (1951); S Rosén, Västerbottens-Kuriren 1900–1975 (1975); H-K Rönblom, Den liberala folkrörelsen 1902–1952 (1952; även i På liberalismens grund, 1953); Väd 1979.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Birger Lundström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9897, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Johanson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9897
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Birger Lundström, urn:sbl:9897, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Johanson), hämtad 2024-04-26.