Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Svenska Scoutförbundet


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730632
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/VfVYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
161,5 Hyllmeter 
Datering
1912–2012(Tidsomfång)
1960–2012(Huvudsaklig tid)
VillkorDelvis
TillståndsgivareDeponenten
VillkorsanmSvenska Scoutförbundets arkiv är fritt tillgängligt för forskning med undantag av serie D IV, E IV, F III f, F VIII a som är tillståndsbelagda till och med 1 januari 2080 och endast tillgängliga mot skriftligt medgivande från Scouternas ordförande eller generalsekreterare. Handlingar som är tillgängliga endast efter medgivande från Scouternas ordförande eller generalsekreterare får endast kopieras/digitalfotograferas om medgivandet inkluderar ett sådant tillstånd.

Serie F III f är tillståndsbelagd med hänvisning till dnr RA 2018/00609, 2018-01-17.

Handlingar som är fritt tillgängliga får kopieras/digitalfotograferas under förutsättning att det inte strider mot gällande upphovsrättslig lagstiftning.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F pärm, 3 pärmar efterleverans 2012. I Arninge.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Svenska Scoutförbundet (1960 – 2012)
Alternativa namn: Sveriges Scoutförbund  (1912 – 1960)
Alternativa namn: SSF
Kategori: Förening. Övriga föreningar (Scoutförening)

Innehåll

Allmän anmärkningSvenska Scoutförbundets arkiv har levererats till Riksarkivet i flera omgångar. Arkivet omfattar:
-Bildarkiv som består av omonterade foton och skioptikonbilder levererades 1999 (serie K1b-K1c) (Dnr RA 54-1999-504B).
-Förbundets filmarkiv har återtagits (2006-02-03) och förvaras hos Filminstitutet i Grängesberg. Kontakta Svenska Scoutförbundet.
-Medlemsregister 5 hm (serie DIII) levererades 2007 (dnr RA 256-2006-395).
-En förtecknad efterleverans omfattande 147,3 hm inkom 2012-12-12 till Arninge, volym A1a:31 saknas.

Allt utom skioptikonbilderna i serie K1c förvaras i Arninge, skioptikonbilderna förvaras i Marieberg.
Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning


Inledning

Den svenska scoutrörelsen räknar sitt ursprung från 1909, då man säkert vet att den första verksamheten för pojkar under vuxen ledning påbörjades i Göteborg. Den 3 januari 1912 bildades Sveriges Scoutförbund (SS), varefter flickscouterna den 26 mars 1913 bildade Sveriges Flickors Scoutförbund. (SFS). Förbunden var strikt könsseparerade. SS var sålunda ett rent pojkförbund medan SFS enbart riktade sig till flickor.

Här bortses från såväl uppgifter om förekomsten av någon enstaka svensk scoutförening 1908 som det faktum att någon scoutrörelse i egentlig mening knappast fanns i vårt land före 1910.

Den 13 november 1960 gick de båda förbunden samman och bildade Svenska Scoutförbundet (SSF), som därvid övertog den verksamhet, som dittills bedrivits av Sveriges Flickors Scoutförbund och Sveriges Scoutförbund. Samtidigt fastställdes att samtliga dåvarande medlemmar i de båda förbunden blev medlemmar i det nybildade förbundet, samt att de båda tidigare förbunden alltjämt skulle bestå. Skälen till denna uppläggning var framför allt anslutningen till internationella organisationer samt en önskan att underlätta en återgång till den gamla ordningen, om samarbetet i den gemensamma organisationen skulle misslyckas.

Den 8 april 1973 beslöt Svenska Scoutförbundets förbundsstämma enhälligt (§ 19) att upplösa de båda äldre förbunden.

2009 begärde Frälsningsarméns Scoutförbund (FA-Scout) att få bli ett eget distrikt inom Svenska Scoutförbundet från och med den 1 januari 2010. Detta nya distrikt skulle dock inte bli geografiskt utan ideologiskt. Konstruktionen innebar att berörda medlemmar skulle bli dubbelanslutna till Frälsningsarméns Scoutförbund och Svenska Scoutförbundet. Framställningen bifölls av Svenska Scoutförbundets för-bundsstyrelse den 20 november 2009 (protokoll nr 9 punkt 12). Det nya distriktet bestod vid denna tid-punkt av 28 kårer.

Hösten 2011 ändrade Svenska Scoutförbundet sitt namn till Scouterna med tillägget att benämningen skulle vara ”Scouterna – riksorganisationen” i sammanhang där detta var nödvändigt. Ändringen genomfördes inom ramen för ett projekt, som syftade till att lägga ned Svenska Scoutrådet och skapa en gemensam riksorganisation för scouting i Sverige. Fram till förbundsstämman 2012 bestod denna riksorganisation enbart av de enheter, som ingått i Svenska Scoutförbundet, under det att såväl Svenska Scoutrådet som de övriga svenska scoutförbunden alltjämt bestod som självständiga enheter.

Vid förbundsstämman 2013-09-22 i Uppsala lades Svenska Scoutrådet ner. Riksorganisationen ombildades samtidigt formellt till en organisation för all scouting i Sverige med namnet Scouterna.

Den sålunda genomförda omorganisationen av den svenska scoutrörelsen är för i vart fall Svenska Scoutförbundets del så genomgripande, att det bedömts som mest praktiskt att avsluta förbundets arkiv per utgången av 2012 och påbörja ett nytt arkiv för Scouterna – riksorganisationen per den 1 januari 2013.

--------------------------

Ett försök att ordna upp Sveriges Scoutförbunds, Sveriges Flickors Scoutförbunds och Svenska Scout-förbundets arkiv påbörjades 1972, se vidare nedan. Arbetet bedrevs huvudsakligen i särskilt iordningställda lokaler vid Kjesäters folkhögskola utanför Vingåker, vilka på förmånliga villkor ställdes till förfogande av den stiftelse, som i övrigt var huvudman för verksamheten på Kjesäter (Kjesäterstiftelsen).

SFS-arkivet färdigställdes i allt väsentligt under 1990-talet och deponerades den 11 maj 1999 på Riksarkivet. Arbetet med de båda andra arkiven pågår alltjämt. Som en grundprincip har fastlagts att anläggningar och samlingar, som har anknytning till såväl SSF som det ena eller båda de tidigare förbunden, samlas i SSF:s arkiv, om en sådan ordning gör det lättare att överblicka de historiska sammanhangen. Med utgångspunkt härifrån har t.ex. alla samlingar av lösa fotografier och diverse annat bildmaterial sammanförts till ett särskilt bildarkiv, som kommer att förtecknas i huvudavdelning K i SSF:s arkivförteckning. De delar av detta arkiv som avser lösa foton och skioptikonbilder deponerades den 11 maj 1999 på Riksarkivet.

Samlingarna smalfilmer och videoband deponerades i december 2001 hos Riksarkivet, varefter de återtogs omkring årsskiftet 2006/2007 och i stället deponerades i Svenska Filminstitutets arkiv i Grängesberg. Scoutförbundet erbjöds i samband därmed att i stället kostnadsfritt deponera fem hyllmeter väl förtecknade arkivhandlingar hos Riksarkivet. Med anledning därav deponerades i slutet av 2007 utskrifter av förbundets databaserade medlemsregister för åren från 1970 till början av 1980-talet.

Den 19 juni 2011 beslöt en särskilt utlyst extra förbundsstämma i Svenska Scoutförbundet att förbundet inte skulle förlänga sin tidigare ekonomiska bristtäckningsgaranti för Kjesäterstiftelsen. Samtidigt konstaterades att detta skulle få till följd att stiftelsen måste avveckla sin verksamhet samt att innebörden härav sannolikt skulle bli att förbundet sålde Kjesäterfastigheterna. Kort härefter utlystes fastigheterna till försäljning, varjämte avvecklingen av stiftelsens verksamhet inleddes.

Den praktiska konsekvensen av besluten blev för arkivverksamhetens del, att arbetet med att färdigställa Svenska Scoutförbundets och Sveriges Scoutförbunds arkiv måste kraftigt forceras och handlingarna sättas i sådant skick, att Riksarkivet accepterade att ta emot dem som en deposition. En beklaglig följd därav blev att förbundet tvingades att sänka sin ambitionsnivå i fråga om slutprodukternas standard, se vidare nedan. Detta innebar bl.a. att tid inte fanns för fullständig rensning av kopior och inte heller för fullständig sortering av materialet i de olika volymerna. Inte heller fanns möjlighet att göra en fullständig genomarbetning av förteckningsplanen. Denna har till följd därav kommit att innehålla en del mindre konsekventa uppdelningar av materialet på olika serier. De olägenheter för framtida forskning, som detta fått till följd, har dock i stort sett kunnat avhjälpas genom att arkivförteckningen försetts med ett utförligt sakregister.


Grundläggande organisation

Förbundets högsta beslutande organ, årsmötet, är förbundsstämman (FST), som länge sammanträdde varje år. 2006 beslöts att FST skulle hållas endast vartannat år. Mellanliggande år skulle endast hållas ett möte, bestående av en representant för varje distrikt (i praktiken kallat ”förvaltningsmöte”) och med uppgift att fatta beslut angående fastställande av balansräkning och beviljande av ansvarsfrihet. Ett sådant förvaltningsmöte hölls första gången 2008.

Förbundsstyrelsen (FS) väljs av förbundsstämman. Den har under årens lopp biträtts arbetsutskott med olika benämningar och kompetens, såsom förvaltningsutskottet 1960–1968, FS AU 1969–2007 och presidiet från och med 2008. Vid sidan härav har även förekommit skilda typer av arbetsgrupper med olika benämningar och kompetens, t.ex. styrgrupper.

Vid sidan av förbundsstämman och förbundsstyrelsen har under årens lopp förekommit några tidvis stadgereglerade sammankomster med huvudsakligt syfte att vara plattformar för allmän information och inspiration men vanligen utan rätt att fatta bindande beslut:
• Förbundsmötet (FM) har i stor utsträckning (undantag 1998-2006) varit stadgereglerat. Tidvis har det varit öppet för samtliga ledare, funktionärer och medlemmar. En variant på denna typ av möte är de s.k. landsdelsmötena, vilka i viss utsträckning stadgereglerats sedan 1992.
• Förbundsrådet (FR) stadgereglerades 1960-1968 med uppgift att fastställa arbetsordning för FS, följa FS verksamhet, avge för FS vägledande rekommendationer i större frågor samt besluta i frågor som hänskjutits dit av FS eller FST. Rådet avskaffades 1969. Sammankomster med beteckningen förbundsråd återupptogs härefter under 1990-talet, dock utan att regleras i stadgarna eller på annat sätt tilläggas rätt att fatta bindande beslut.
• Möte med distriktsordförandena stadgereglerades 1976-1997 som ett forum för överläggningar och inbördes information. Funktionen övertogs härefter av FM och FR.

På det lokala planet har verksamheten hela tiden varit organiserad i kårer, vilka i sin tur sammanförts i distrikt. För sjöscoutverksamheten har vid sidan härav även organiserats särskilda skeppslag. Distrikten har tidvis samarbetat inom ramen för särskilda regioner.


Grenverksamhet
När Svenska Scoutförbundet bildades bibehölls inledningsvis den indelning i verksamhetsgrenar, som använts inom de båda äldre förbunden. Detta innebar
• för flickornas del blåvingar (8-10 år), flickscouter (11-14/15 år) och seniorscouter (14/15-18 år) samt
• för pojkarnas del vargungar (9-10 år), pojkscouter (11-15 år) och seniorscouter (15-18 år). För vargungarna sänktes 1968 intagningsåldern till 8 år.

Inom resp. verksamhetsgren uppdelades medlemmarna i:
• ringar, indelade i grupper för blåvingarna
• flockar, indelade i kullar för vargungarna
• avdelningar, indelade i patruller för flick- och pojkscouterna
• lag för seniorscouterna; i kårer med flera lag bildade dessa en seniorscoutgrupp

Under några år på 1960-talet gjordes även smärre försök med vad som i Sveriges Scoutförbund kallats ensamscouting, nu under namnet friscouting.

Under 1960-talet genomfördes en omfattande revision av hela scoutprogrammet. Denna utmynnade i en ny uppläggning av och delvis nya namn på verksamhetsgrenarna, som konstruerades identiskt för båda könen. Integrerat arbete prioriterades inom samtliga grenar. Den tidigare strikta uppdelningen efter levnadsålder utbyttes samtidigt i möjlig mån mot en uppdelning, grundad på årskurs i skolan. Resultatet blev
• för barn i årskurs 2 och 3 miniorscouter (från 1970)
• för barn i årskurs 4 och 5 juniorscouter (från 1968)
• för barn i årskurs 6-8 scouter (från 1968); grenen omdöptes senast 1976 till patrullscout, samt
• för ungdomar i årskurs 9 och äldre seniorscouter (från 1968).

Inom varje verksamhetsgren behölls uppdelningen i mindre enheter (avdelningar), uppdelade i
• kullar för miniorscouter; från och med senast 1980 patruller och
• patruller för juniorscouter och scouter.

För seniorscouter föreskrevs ingen underindelning av avdelningarna. Senast 1976 torde ”avdelning” ha ersatts med ”seniorscoutlag” som enda indelning av verksamheten.

Efter en omfattande försöksverksamhet infördes 1990 en femte verksamhetsgren, bäverscouting, för barn i årskurs 1 (sjuårsåldern). Bäverscoutavdelningen kallades koloni och smågrupperna – motsvarande patruller – kallades familjer eller hyddor.

Det är oklart vilket genomslag bäverscouting fick i praktiken. Grenen omnämns i stadgarna till och med 2007, då alla tidigare bestämmelser om verksamhetsgrenar utbyttes mot en allmänt hållen föreskrift (2 kap. 1 §) om att scoutpatrul-lens och scoutavdelningens uppgift var att bedriva scoutverksamhet i enlighet med förbundets stadgar. I en rapport 2011-01-25 skrev SSF:s medlemsutvecklingsutskott att bäverscout var den icke allmänt förekommande första nivån inom scouting i Svenska Scoutförbundet, Nykterhetsrörelsens scoutförbund och KFUK-KFUM:s scoutförbund., samt att man var bäverscout i åldrarna fem till sju år, beroende på vilket förbund, som den lokala scoutkåren tillhörde. Samtidigt konstaterades att man i den förbundsgemensamma programutvecklingen, se vidare nedan, hade tagit beslut om att scouting startade från 8 år. Det hade dock inkommit en hel del förfrågningar om programstöd från ideella, som bedrev bäverscouting. Det fanns också distrikt som hade utvecklat egna märken för bäverscouting. Förbundets konsulenter hade också förmedlat bilden av att väldigt många kårer, som bedrev bäverscouting, var framgångsrika när det gällde medlemsökning. Därför ifrågasattes nu hur man skulle göra med bäverscoutingen. Behövde man fundera på om man från centralt håll skulle stötta bäverscouting i någon form, och i så fall, skulle det vara en del av programmet eller vara en rekryteringsform? – Det är för dagen oklart vad utskottets förslag lett till.

En sjätte verksamhetsgren utgörs av roverscouting för ungdomar över 18 år. Verksamheten växte fram oreglerat under senast 1980-talet men fanns ännu 1994 inte formellt i förbundets organisation. 1995 bil-dades i en arbetsgrupp för stöd åt roverscouting, varefter verksamheten på FST 1997 infördes i förbundets stadgar. Grenen omnämns i stadgarna till och med 2007, då alla tidigare bestämmelser om verksamhetsgrenar utbyttes mot en allmänt hållen föreskrift om att scoutpatrullens och scoutavdelningens uppgift var att bedriva scoutverksamhet i enlighet med förbundets stadgar. I kårhandboken 2004 och 2006 beskrevs roverscoutlaget som bestående av ”överåriga” seniorscouter, som kände att de ville fortsätta med scouting.

2008 lanserades ett helt nytt, förbundsgemensamt program, som härefter infördes successivt de närmast följande åren. De nya verksamhetsgrenarna blev nu
• spårarscouter, 8-9-år,
• upptäckarscouter, 10-12-år,
• äventyrarscouter, 12-15-år
• utmanarscouter, 15-18-år, samt
• roverscouter, 19-25 år
I den nya ledarhandbok (Ledaren – gör dig redo), som utkom i november 2009, fastslogs (s. 26), att själva scoutverksamheten började från 8 års ålder; först då ansågs man kunna på ett effektivt sätt jobba med scoutmetodens alla delar och som en helhet. Samtidigt konstaterades dock att många scoutkårer säkert bedrev viss verksamhet för yngre barn, t.ex. prova–på–verksamhet eller friluftsdagar.


Samarbete med andra scoutorganisationer

1960 samarbetade flickscoutförbunden i Sverige i Sveriges Flickscoutråd (SFR), medan pojkscoutförbunden samarbetade inom ramen för Svenska Scoutunionen (SSU) med Svenska Scoutrådet (SSR) som beslutande myndighet och samarbetsorgan. 1965 inträdde SFR i SSU men behöll sin formella ställning som särskilt samarbetsorgan för den svenska flickscoutverksamheten i landet. Samtidigt bildades inom SSU Sveriges Pojkscoutråd (SPR) som särskilt samarbetsorgan för pojkscoutverksamheten i landet. De båda råden kom härefter under några år att företräda svensk scouting i internationella sammanhang, flickscoutrådet i World Association of Girl Guides and Girl Scouts (WAGGGS) och pojkscoutrådet i World Organization of the Scoutmovement (WOSM) .

Per den 1 januari 1969 upplöstes flick- och pojkscoutscoutråden, varefter SSU avskaffades genom att nya stadgar trädde i kraft den 1 januari 1982. Från den tidpunkten används sedan Svenska Scoutrådet som beteckning för hela sammanslutningen med en styrelse som centralt samarbetsorgan


Arkivarbetet

Allmänt

Svenska Scoutförbundet och dess föregångare saknar i allt väsentligt arkivtraditioner . Ännu i början av 1970-talet fanns ingen ordning att tala om på Sveriges Scoutförbunds, Sveriges Flickors Scoutförbunds och Svenska Scoutförbundets arkiv. 1972 påbörjade ett par fritidsarbetande pensionärer (Gösta Ternström och Gunnar Hult) ett försök att ordna upp dessa tre arkiv. De knöt efter hand till sig ytterligare medarbetare, varefter Svenska Scoutförbundets Arkiv- och Museikommitté (AMK) bildades i slutet av samma decennium.

Arbetet var inledningsvis inriktat enbart på att sammanställa ett ordentligt arkiv. Mycket snart insåg man dock att förutsättningar fanns att även bygga upp ett museum. Följden blev rent praktiskt att verksamheten uppdelades efter två huvudlinjer:
• det rena arkivarbetet, i allt väsentligt inriktat olika textbaserade pappershandlingar, samt
• arbetet med att bygga upp ett museum och som underlag härför ta hand om alla typer av material, som i vart fall inledningsvis inte borde föras till arkivet.
Såsom närmare redovisas i det följande har härefter under årens lopp delar av de samlingar, som till en början hänförts till museidelen, överförts till arkivet.

Som redan nämnts fanns till en början ingen genomtänkt arkivordning att arbeta efter. Viktigare protokoll låg visserligen för sig under enklast möjliga förhållanden. Övriga delar av arkivet låg däremot i stort sett i ostrukturerade pärmar och buntar, när handlingarna i början av 1970-talet fördes över till Svenska Scoutförbundets nyinrättade arkivlokaler vid Kjesäters folkhögskola.

En första grovsortering och gallring av handlingarna gjordes under 1970-talet och början av 1980-talet av Gösta Ternström och Gunnar Hult, varefter en särskild arbetsgrupp under undertecknads ledning i mitten av 1980-talet fortsatte deras arbete med att strukturera handlingarna enligt vedertagna arkivprinciper. Huvuddelen av protokollen bands in och övrigt material sorterades på ämnesserier på sätt som framgår av bifogade förteckningsplan. Särskild uppmärksamhet ägnades handlingar från distrikt, kårer och liknande, vilka sorterades på sådant sätt att framtida forskning i dessa enheters historia skulle underlättas. I anslutning härtill påbörjades en omfattande genomgång av förbundets protokoll och tidningar i syfte att framställa register, som närmare kunde belysa denna historia. Arbetet härmed pågår alltjämt.

Generellt kan konstateras att stora bestånd av arkivhandlingar saknas. Orsaken därtill är huvudsakligen bristfälliga rutiner i det fortlöpande arbetet i förbundskansliet i förening med det faktum att en stor del av verksamheten under alla år bedrivits av fritidsarbetande personer, som ofta underlåtit att lämna sina ar-betspapper till arkivering. Sammanställningen av arkiven måste därför ständigt kompletteras med material som på olika sätt tillkommer, såväl genom gåvor från enskilda personer som vid uppsortering av andra arkiv.

Ett särskilt problem vid uppbyggnaden av ett förbundsarkiv är att, som nämnts ovan, stora bestånd av arkivhandlingar saknas, både hos Sveriges Scoutförbund, Sveriges Flickors Scoutförbund tstetestetste och Svenska Scoutförbundet och – sannolikt – även hos såväl Svenska Scoutrådet och dess föregångare samt övriga svenska scoutförbund. Detta stod redan från början fullt klart för arkivarbetarna och resulterade i att man i arkivet infogade även handlingar från andra arkivbildare för att på så sätt försöka skapa fullständigast möjliga bild av den egna historien.


Årstrycksmetoden
De skildrade svårigheterna att i ett sammanhang få in alla relevanta arkivhandlingar från ett projekt ledde under 1990-talet till att arbetsgruppen övergick till att samla huvuddelen av de till arkivet överlämnade handlingarna i dossiéer som ”årstryck”. Metoden utformades som ett första steg i arkiveringen, innan handlingarna i färdigt skick (sorterade och gallrade) skulle kunna läggas i de arkivserier, där de slutligen skulle förvaras. Handlingarna lades i första hand i mappar, som sedan sammanfördes årsvis och i num-merordning i arkivboxar. Huvudregeln var att en dossié endast omfattade handlingar från ett kalenderår. Undantagsvis kunde det dock vara praktiskt att sammanföra handlingar från flera år i en gemensam dossié, t.ex. när det gällde handlingar från ett projekt som pågått i flera år.

För ändamålet tillverkades särskilda mappar med huvudrubriken ÅRSTRYCK samt en särskild ruta med plats för kalenderår och löpnummer samt registerbeteckning. Under huvudrubriken lämnades härjämte utrymme för en närmare beskrivning av mappens innehåll.

Dossiéerna samlades och registrerades inledningsvis årsvis och i nummerordning utan hänsyn till ämne. De kom sålunda att, relaterat till ämne, ligga i en ”salig blandning” . Så småningom överfördes de sedan till särskilda ämnesserier, varvid registerbeteckningen noterades i den särskilda rutan på mappens framsi-da och numret ersattes av ett nytt nummer inom ämnesserien . Varje ämnesserie kom därigenom att innehålla, förutom ett antal boxar med (förhoppningsvis) gallrat och färdigsorterat material, en eller flera boxar med årstrycksmappar. Avsikten var att förvara årstrycken på detta sätt något eller några decennier för att sedan gallra och slutsortera dem och infoga handlingarna på rätt plats i arkivserien.

När beslutet om försäljning av Kjesäter kom fanns i SSF-arkivet ca 4 000 årstrycksmappar som behövde gås igenom, gallras och slutprepareras samt infogas i resp. arkivserie. Det fanns då av tidsskäl ingen praktisk möjlighet att göra detta med samma grundlighet, som präglat arbetet i övrigt. Efter samråd med behörig handläggare på Riksarkivet bestämde man sig i stället för en förenklad slutsortering, som i huvudsak innebar följande:
• Handlingarna rensades från plast, gummisnoddar och gem; häftnitar fick däremot för det mesta sitta kvar.
• Icke arkivvärdiga handlingar (spritduplicerade, kopierade med äldre metoder eller justerade med korrekturlack) omkopierades i möjlig mån.
• Gallring av kopior gjordes endast om det var mycket enkelt.
• Handlingarna fick ligga kvar i årstrycksmapparna utan att rubriken årstryck eller förekommande årstrycknumrering ströks över.
På förbundskansliet torde alltjämt finns kvar handlingar, som egentligen borde ha infogats i det material som nu överlämnas.


Bildarkivet

Se serie K
Grundprinciperna för registrering av förbundets samlingar av bilder m.m. redovisas i en särskild promemoria ”Registrering av samlingar och forskningsprojekt” den 16 juni 1994.
Samtliga lösa fotografier och skioptikonbilder har kodats efter ämnesområde och förtecknats i enlighet med en särskild promemoria den 11 maj 1999. Fotografierna har härefter lagts löst i mappar av syrafritt papper, åtskilda av syrafria blad. Mapparna har härefter samlats i arkivboxar. Skioptikonbilderna har lagts i syrafria kuvert, en bild i varje kuvert. Kuverten har härefter samlats i särskilda lådor.

En förteckning över bildarkivet har tidigare överlämnats i samband med depositionen 1999.

Övriga specialsamlingar
Vissa specialsamlingar har förtecknats i särskilt upprättade databaser (Access), där de redovisats tämligen utförligt. En del av dessa samlingar har sedan förts till arkivet, där de förtecknats översiktligt genom summariska utdrag ur resp. databastabell. Dessa utdrag har framställts i Word eller Excel och placerats som bilagor till arkivförteckningen. Detta gäller för närvarande
• ritningar, skisser och kartor, se serie J
• kalendrar, lägerböcker, lägeralbum, lägertidningar, provböcker och sångböcker, se serie L I
• affischer, se serie L II

Övrigt
Huvudkällan till kännedomen om förbundets historia är samlingarna av protokoll och verksamhetsberättelser. Till protokollen har i stor omfattning som bilagor fogats väsentliga handlingar från olika arrangemang m.m. Metoden är i sig knappast ägnad att främja överskådligheten men har dock sannolikt bidragit till att handlingarna över huvud taget finns i behåll. Planer finns på en detaljgenomgång av protokollen och kopiering av särskilt intressanta delar för senare komplettering av specialserierna.

En ytterligare källa av väsentlig betydelse utgörs av förbundets och Svenska Scoutrådets tidskrifter, se huvudavdelning B.

För fördjupad kännedom om förbundets distrikt, kårer och motsvarande hänvisas i första hand till den tämligen omfattande samling av årsrapporter, som finns bevarad i serierna T II och U II till slutet av 1960-talet. För tiden härefter hänvisas till de medlems- och statistiklistor som började produceras 1970 och som i möjlig mån samlats i serierna D III och H I.

Vid uppordnandet av arkivet har samtliga handlingar, även flertalet inbundna böcker, lagts i arkivboxar. I arkivförteckningen anges i kolumnen längst till höger vilken typ av volymer som förekommer i denna (Riksarkivets kommentar: typ av volym finns inte angivet i den digitala arkivförteckningen i Arkis/NAD utan enbart i arkivförteckningen på papper, med undantag för uppgift om bandnummer för bundna handlingar t.ex. BXX, där XX är bandets nummer). Härvid har följande förkortningar använts:

A Album
B Inbundet av bokbindare eller enkelt sammanfogat genom blocklimning eller nithäftning med stöd av RA-MS 1998:36
BB Inbundna av bokbindare eller enkelt sammanfogade genom blocklimning eller nithäftning med stöd av RA-MS 1998:36
H Häfte
HH Häften
K Handlingarna placerade i kuvert
KK Handlingarna placerade i flera kuvert
M Handlingarna placerade i mapp
MM Handlingarna placerade i flera mappar
Mx Handlingarna placerade i mapp utan att ha mer än grovgallrats
P Handlingarna insatta i pärm

Huvuddelen av handlingarna ligger i arkivboxar i format högst A4. En liten del av handlingarna är dock så stora att de måste förvaras i större boxar. Detta utmärks i arkivförteckningens kolumn längst till vänster, under volymsiffran, med följande (Riksarkivets kommentar: denna uppgift anges i arkivförteckningen i Arkis/NAD i volymanmärkningen):

Folio 26x38, bredd 5,5 eller 8,0 cm
Folio+ 30x37x10 cm
A3– 29x44x5 cm, yttermått 30x45 cm
A3 32x44x5 cm
A2– 37x51x5 cm
A2+ 48x67x5 cm

I den arkivförteckning, som nu i samband med deposition överlämnas till Riksarkivet, redovisas alla arkivalier som hittills förtecknats. Ett fåtal av dessa ligger dock av olika skäl kvar hos scoutförbundet. Detta utmärks i förteckningen med att man i kolumnen längst till vänster noterat en * i direkt anslutning till volymnumret (t.ex. 1*).

Vid uppordnandet av arkivet har ett stort antal handlingar i större format än A 4 fotokopierats och därvid förminskats till A4-format. Originalhandlingarna har härefter numrerats och förtecknats samt placerats i en särskild serie (Ö I), varefter kopiorna lagts på originalens plats i arkiven. På kopiorna har noterats att nedkopiering gjorts samt under vilket nummer originalhandlingen återfinns.

-----------------------------

De handlingar, som nu deponeras på Riksarkivet, speglar i stort sett förbundets verksamhet under 1900-talet samt början av 2000-talet. Sannolikt finns dock fortfarande ett stort antal handlingar kvar på förbundskansliet och hos enskilda handläggare. Härtill bidrar även att förbundet 2007 lämnade utan åtgärd framställningar från AMK om ytterligare arkivlokaler, varför Arkiv- och museistyrelsen nödgades (protokoll 102 och 103) att av brist på utrymme starkt begränsa mottagningen av ytterligare handlingar. Sannolikt kommer man därför så småningom att tvingas att ganska grundligt sortera om de delar av arkivet, som innehåller material från de senaste 10-15 åren.

Stockholm i februari 2013.


Georg Sterzel

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Skapad1999-06-16 00:00:00
Senast ändrad2019-02-14 09:27:54

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...

den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...

Tidigare nyheter