Meriter

1 Lilienberg, Alexander Albert, f 8 juni 1833 i Kristianstad, d 30 juli 1921 i Ronneby. Föräldrar: häradsh Nils Lilienberg o Ingeborg Fredrika Augusta Ljungberg. Inskr vid LU 28 febr 49, preliminärex där 19 maj 49, hovrättsex där 11 dec 51, auskultant i Skånska hovrätten 17 dec 51, eo kanslist i justitierevisionsexp 26 nov 53, auskultant i Svea hovrätt 19 dec 53, eo notarie där 13 jan 54, biträde vid fiskalsexp 1 okt 57, eo fiskal 22 dec 57, v häradsh 3 okt 59, adjung led 5 okt 60, fiskal 30 sept 61, assessor 5 jan 64, tf revisionssekr 1 juli 65, konstit revisionssekr 11 juli 68, revisionssekr 11 jan 70, häradsh i Medelstads hds domsaga, Blek, från 8 maj 74, led av komm ang stämpelavgifter okt 80—aug 81, ang expeditionslösen nov 81—sept 82, ordf i stadsfullm i Ronneby 83—99, i styr för Blekinge läns folkhögskola o lantmannaskola 85, i Blekinge läns landsting 86—02, led av AK 86—93 (v ordf i lagutsk 87—93, led av talmanskonferensen 92—93), v ordf i styr för Blekinge kustbanor från 87, utsedd till JO:s efterträdare 92.

G 1) 14 juni 64 i Sthlm, Nik, m Gustafva Amalia Forsgrén, f 17 juli 40 där, ibid, d 6 mars 73 där, Ad Fredr, dtr till klädeshandl Berndt Gustaf F o Christina Hedvig Carolina Wester; 2) 20 aug 78 i Sthlm, Jak o Joh, m Thekla Wiklund, f 2 juli 58 i Östersund, d 27 juni 53 i Sthlm, Engelbr, dtr till handl Pehr W o Margaretha Amalia Winnberg.

Biografi

Fadern var först häradshövding i Kristianstad men fick senare Torna o Bara domsaga o bosatte sig i Lund. Barnen växte upp i den märkliga Lunda-miljö som Albert L i efterlämnade memoarutkast skildrat på ett fängslande sätt. Hemmet var vid denna tid det s k Herrehuset, nu på Kulturens område. Fadern hade inköpt den av Ling påbörjade byggnaden av professor Engeström. L valde liksom den yngre brodern Gustaf Robert L juridiken o domarbanan. Efter en normal domarkarriär blev han domhavande i Medelstads härads domsaga, vilket ämbete han innehade i 47 år. Vid sidan av sin domargärning kom L emellertid att verka även i kommunala o rikspolitiska sammanhang. Hans intresse härför hade väckts redan när han under 1850-talets senare riksdagar tjänstgjort som notarie i prästeståndet o där lärt känna flera av dess märkligaste män, som biskoparna J H Thomander o I Heurlin, riksarkivarien J J Nordström o professorn F F Carlson. Som häradshövding i Ronneby invaldes L först i kommunalfullmäktige, där han blev ordförande. Han var en drivande kraft i strävandena att vinna stadsrättigheter åt köpingen Ronneby. K M:t biföll 79 ansökningen därom, varvid staden fick egen jurisdiktion. Även i stadsfullmäktige valdes L till ordförande.

Som ung hade L tagit starka intryck av 1848 års revolution o tidens frihetsideal. Fadern klagade, säger L i sina minnen, över att han inte längre vågade tillrättavisa sin betjänt, ty då började den äldste sonen att tala om mänskliga rättigheter.

L, som karaktäriserats som moderatliberal stadsbo (Carlsson, s 140), slöt sig i riksdagen till den liberala frihandelsväriliga s k centern. Han hörde till den gruppens främste o blev dess ledare 92. L gjorde sig först bemärkt genom sakkunniga inlägg i juridiska frågor, rörande aktuell lagstiftning på konkursrättens, straff- o processrättens områden, samt ett försvar för fideikommissens avskaffande. Han invaldes redan 87 i lagutskottet o blev dess vice ordförande. L företrädde nu med stor konsekvens humanitära synpunkter o näringspolitiskt liberala, kritiska mot statsingripanden o kontroll (t ex ifråga om sparbankslagstiftningen) .

Mest uppmärksammad i riksdagen blev L:s ställningstaganden i de lika viktiga som ömtåliga lagstiftningsfrågor, som aktualiserades av nya kampmetoder på arbetsmarknaden.

Vid 89 års riksdag förelåg ett förslag till skärpning av de straffrättsliga begränsningarna i yttrandefriheten, den s k munkorgslagen. Till lagrummet, som antagits 87, skulle fogas ett ansvarsstadgande för varje uppmaning till brott; i den tidigare lydelsen hade allenast uppmaning till våld å person eller egendom straffbelagts. Dessutom skulle ansvar stadgas för den, som inför menighet eller folksamling muntligen — eller i skrift — söker förleda till ohörsamhet mot lag eller myndighet m m.

Förslaget hade väckt kritik särskilt i den liberala pressen. Vid behandlingen i lagutskottet reserverade sig L mot utskottets tillstyrkande, enär den föreslagna lagen skulle innebära en allvarlig inskränkning av församlings-, yttrande- o tryckfriheten. L framhöll bl a att lagrummet skulle kunna leda till bestraffning av uppmaning till helt obetydliga förseelser. I kammardebatten underströk L ytterligare sina betänkligheter.

När lagutskottet påföljande år hade att behandla andra förslag till strafflagsändringar, yttrade sig L särskilt om påföljden förlust av medborgerligt förtroende. Han betonade här vikten av att strafflagen ej försvårade de straffades rehabilitering o återanpassning till samhället. L förordade att kravet i 64 års näringsfrihetsförordning på god frejd som villkor för rätt att utöva näring eller yrke skulle borttagas, så att lagstiftningen ej onödigtvis hindrade en person från att söka ärligen försörja sig o återvinna medborgarnas förtroende. Det var viktiga o teoretiskt genomtänkta yttranden i straffrättsliga ämnen, som senare skulle tilldra sig ökad uppmärksamhet. Till frågan om församlingsfrihetens lagskydd återkom L vid 91 års riksdag. Han hörde nu till dem som kritiserade den administrativa lagstiftningen om polisens rätt att upplösa möten (ordningsstadgan) o yrkade samtidigt i motion, att reglerna om församlingsrätten skulle flyttas från den administrativa lagstiftningen till den gemensamma. Hans motion avslogs emellertid av kammaren.

Utifrån sin samhällssyn kom L att motsätta sig den lagstiftning, som senare fick namnet Åkarpslagen, om skydd för dem, vilka ej ville delta i en strejk. Ett dylikt förslag framfördes motionsvis redan vid 92 års riksdag. L varnade för att ingripa i det ömtåliga förhållandet mellan arbetsgivare o anställda. Han reserverade sig mot lagutskottets tillstyrkan till den föreslagna lagändringen, som därefter föll i riksdagen ehuru av formella skäl. Följande år lade K M:t fram samma förslag i proposition. L reserverade sig åter men nu bifölls förslaget.

Belysande för det goda anseende som L förvärvat i riksdagen var att han 92 utsågs till JO:s ersättare. Efter den ordinarie JO:s avgång insattes han i dennes ställe. Han avsade sig emellertid omedelbart ämbetet.

Författare

Stig Jägerskiöld

Arkivuppgifter

L:s resedagbok från Paris 1904 i RA. Brev från L i KB o i SSA (Albert L:s saml), Min-nesanteckn:ar hos Kulturen i Lund.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Anteckningar angående riks-dagsmannaval till andra kammaren. Till tjänst för röstberättigade och valförättare utg. Sthlm 1894. 100 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 8 maj 1874, nr 16 o Svea hovrätts arkiv D VI a 1:5 (matr), RA.

N Alexanderson, JO (Sveriges riksdag, 16, 1935); A Anjou, Kongl Svea hofrätts presidenter samt embets- o tjenstemän 1614— 1898 (1899); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); P Eklund, Rätten i klasskampen (1974); H Gullberg, JustitieM 1914 (1914); O Ingstad, Bidr till Ronneby stads hist ... (1915); S Jägerskiöld, rec o diskussionsinlägg ang P Eklunds ovan a a (SvJT 1975 o 1976); G Magnusson, Socialdemokratien i Sverige, 1 (1920); Riksdagens prot med bih (1886—93; P Sundberg, Ministärerna Bildt o Åkerhielm (1961); L Svärd, Väckelserörelsernas folk i AK 1867—1911 (1954); J Westerståhl, Sv fackföreningsrörelse (1945). — En liberal veteran, osign art i AB 11 juni 1908.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Albert Lilienberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11384, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-11-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11384
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Albert Lilienberg, urn:sbl:11384, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-11-05.