Meriter

Marcadet, Marie Louise, f 3 dec 1758 i Sthlm, S:t Eugenia Katolska förs, franska kapellet, uppges ha avlidit 1804 i Paris (Dahlgren). Föräldrar: skådespelarna Jacques Anselme Baptiste o Marie Dumont. Första sångerska vid K Operan maj 78–sept 95, aktris vid Gustav III:s franska trupp 81–92, premiäraktris vid K Dramatiska teatern 16 maj 88-sept 95.

G 1 febr 1780 i Sthlm, S:t Eugenia Katolska förs, franska kapellet, m premiärdansören vid K Operan Jean Remy Marcadet, f omkr 1754 (var 35 år enl mtl för Jak 1790, s 19, SSA) i Paris, S:t Sulpice, son till Jean Jacques M o Maria Hélene Flamand (vb 1780).

Biografi

M:s föräldrar ingick i Adolf Fredriks franska teatertrupp, modern var dess förnämsta skådespelerska. Fadern tillhörde en familj Anselme av sydfranskt ursprung, vars medlemmar under sex generationer gick till teatern. När Gustav III avskedade sin fars franska trupp 1771, begav sig M:s familj till utlandet men återkom till Sverige efter några år. I dec 1776 kallades de till Gripsholm för att tillsammans med några andra fransmän spela för hovet under dess vintersejour där.

Två år senare debuterade M vid den sv operan som Henriette i Grétrys sångspel De bägge girige och fick engagemang för les premiers roles i det yngre facket, "les jeunes princesses, amoureuses et roles å baguette" (Zibet). Under 1780-talet spelade både hon och modern i den nya franska trupp som inkallats 1781. När Dramatiska teatern i maj 1788 blivit kunglig, förmåddes M av Gustav III att ta engagemang också vid den sv talscenen. Under några år tillhörde hon alltså de tre kungliga scenerna, franska spektaklet, Operan och Dramaten. Hon skulle dessutom "så långt hennes tid tillät" undervisa i scenisk framställning (Bref rörande teatern ...).

Vid Gustav III:s död upplöstes den franska truppen, men M stannade kvar vid de sv scenerna. Efter en konflikt med teaterdirektionen angående hennes mans ställning vid baletten och hennes eget rollfack vid Operan förnyade hon inte det kontrakt som utgick 1 okt 1795. Hos Stenborg gjorde hon några gästframträdanden tillsammans med J S Ahlgren (bd 1), som blivit avskedad från K teatern. Därefter lämnade hon och hennes man Sverige.

M ansågs allmänt vara ful, men hennes talang och skolning gjorde henne till en högt uppskattad skådespelerska. Man beundrade hennes livlighet och känsla i spelet; "hela själen är skapad för teatren", utbrast Gjörwell första gången han sett henne i komedibaletten Zemir och Azor.

I sitt memorial 1780 om Operans och svenska spektaklets förbättrande tog Carl v Fersen M som exempel på hur viktig utbildningen var för skådespelare. Föräldrarna hade sedan hennes barndom undervisat henne i aktion och musik, och under familjens vistelse utomlands hade hon "i flera år fatt imitera goda modeller". Trots "en klen och nog skarp röst, samt mindre behaglig och vacker figur" hade hon blivit "en angenäm sångerska och god aktris".
Kellgren tillhörde M:s trogna beundrare. Strax efter hennes debut skrev han till Clewberg: "I går såg jag Lucile. M:elle Baptiste agerar där som i de förra; Gudomligt." I de teaterrecensioner han skrev i Sthlms Posten 1790–91 bedöms hennes insatser som tragedienne. Hon spelade huvudrollen i G Paykulls Virgina, "efter sin vana oförliknelig", och Tilda i Leopolds Oden. Efter att ha spelat Voltaires Mérope vid franska spektaklet hade hon den otacksamma uppgiften att göra samma roll i en eländig sv översättning. Trots textens otymplighet lyckades hon också där enligt Kellgren intaga och röra genom sin känslofulla röst och uttrycksfullheten i blick och åtbörd.

I dramen spelade hon företrädesvis hustru-och modersroller som Margareta i Helmfelt, Ebba Bjelke i Siri Brahe och Johan Gyllenstjerna, båda av Gustav III, och grevinnan i Greven av Walltron av H F Möller. I komedin spelade hon unga världsdamer, hade större kammarpigroller och var någon gång bondmora.

Den sv skådespelarkonsten präglades länge av fransk skola, och till dem som lade grunden för detta under slutet av 1700-talet hörde Boutet de Monvel, paret Desguillons och M.

Författare

Kerstin Derkert

Arkivuppgifter

Strödda brev från M i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Handl:ar rör teatern, vol 2 (Memoire justificatif pour M et sa femme), RA. Brev 21 maj 1785 från Zibet till Gustav III ang M:s rollfack vid Operan o kontrakt med Dramatiska teatern 16 maj 1788, T 8:1, KB. C v Fersen, Memorial om Operans o Sv spectaclets förbättrande ... 20 april 1780, Gustavianska papperen, fol 28, UUB (mikrofilm i RA). E Carlborg-Mannberg o E Hjertstrand-Malmros, K sv dramatiska teatern. Hur den första skådespelartruppen användes i repertoaren 1788–1792 (otr uppsats), Filmhusets bibl.

Bref rör teatern under Gustaf III, ed E Lewenhaupt (1894); FA Dahlgren, Anteckn:ar om Sthlms theatrar (1866); J Flodmark, Stenborgska skådebanorna (1893); M Fuchs, Lexique des troupes de comédiens au XVIIIe siécle (Bibliothéque de la Société des historiens du théatre, vol 19, Paris 1944); C C Gjörwell, En sthlmskrönika, ed O Sylwan (1920); J H Kellgren, Saml skrifter, 4–5 (1944–47) o 6 (1923); Konung Gustaf III:s bref till frih G M Armfelt (HH 12:3, 1883), s 12, 14 o 21; N Personne, Sv teatern under gustavianska tidehvarf-vet (1913).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Marie Louise Marcadet, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9073, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kerstin Derkert), hämtad 2024-11-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9073
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Marie Louise Marcadet, urn:sbl:9073, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kerstin Derkert), hämtad 2024-11-01.