Biografi

Munck af Rosenschöld (före adlandet Munck), släkt, härstammande från klockaren Johan Tönnesson Munck (d 1719 i sitt 57:de år enl gravsten) i Riseberga, Krist, som enligt bouppteckning 1713 efter skomakaren Lars Sörenssons i Malmö hustru Bengta Tönnesdotter var bror till henne och till amiralitetspredikanten i Karlskrona Marcus Tönnesson M (d 1697 i sitt 41:a år). Då båda bröderna gått i skola i Malmö enligt matriklar 1664–65 resp 1683, har de på grund av de ovanliga förnamnen Tönnes och Marcus förmodats (M:ska släktföreningens handl) vara söner till en skeppare i denna stad vid namn Tönnes Marcusson (d mellan 1678 o 1685).

Klockarens son kh magister Zacharias Munck (1688–1741) i Ljungby (nu Trolle-Ljungby), Krist, var far till biskop Petrus Munck (M 1). Den sistnämndes elva barn i hans äktenskap med en dotter till professor Eberhard Rosenblad adlades 1799 med namnet M. Bland döttrarna var konsertsångerskan Brita Catharina Lidbeck, f M (1788–1864), som blev LMA 1827. Hon hade 1807 gift sig med professor Anders Lidbeck (bd 22) och var mor till novellförfattarinnan Clara Sandströmer, f Lidbeck, gift med statsrådet Anders Peter Sandströmer. Av Brita Catharinas systrar var en gift med amiralitetssuperintendenten Anders Lars Fahnehjelm (bd 15, s 73) och en med professor Carl Fredrik Liljevalch (bd 23). Deras äldste bror var professor Eberhard Zacharias M (M 2). En annan bror var Johan M (1781–1843), som i Lund blev magister 1799 och eo juris adjunkt 1801 samt var ordinarie sådan 1807–19. Han fick häradshövdings n h o v 1812, var häradshövding i Norra Ångermanlands domsaga från 1819 till sin död och fick lagmans n h o v 1830. Tegnér ansåg hans befordran bero på att han var systerson till statssekreteraren, sedermera justitiestatsministern Mathias Rosenblad.

I äktenskap med en dotter till domprosten Samuel Lemchen (bd 22, s 521) var Johan M morfar till professor Salomon Eberhard Henschen (bd 18) och far till Peter Samuel M (1804–60). Samuel M blev i Lund magister 1826 och docent i kemi 1829 samt var från 1832 till sin död adjunkt i fysik där. Han skrev bl a 9 avhandlingar i den tyske fysikern J C Poggendorffs Annalen der Physik und Chemie 1834–46, huvudsakligen rörande ämnen inom elektricitetslärans område. I en av dessa, Versuche über die Fähigkeit starrer Körper zur Leitung der Elektrizität (Annalen, 34, 1835) beskrev M ett fenomen, som snart föll i glömska men upptäcktes på nytt 1890 av den franske fysikern E Branly och fick betydelse för trådlös telegrafi och radio. En kritisk recension av J Berzelius (bd 4) av en av M:s avhandlingar i Poggendorffs tidskrift ledde till en skarp skriftväxling med denne 1836, och då M 1847 jämte ett par av dennes lärjungar sökte professur i kemi i Lund, blev han ej uppförd på förslag. Han var också musikalisk och publicerade i VAH 1847 (tr 1849) Försök att grundlägga ett nytt tonsystem (med 19 tangenter inom oktaven i stället för de vanliga 12). 1850 blev han LMA.

Hans bror Eberhard M (1811–69) blev i Lund magister 1835 och med kand 1839 och kom 1840 som skeppsläkare med kapten G A Oxehufvuds expedition till Montevideo i Uruguay. Han kom att tillbringa återstoden av sitt liv i Sydamerika, där han mestadels försörjde sig som läkare i Paraguay men hade svårt att förmå sig att ta tillräcklig betalning, när det gällde fattiga patienter. M ägnade mycken tid åt naturforskning och hopbragte mycket stora samlingar av växter och djur. Han uppges ha blivit torterad och mördad på order av Paraguays diktator F S Lopez. En av M 1846 till Sverige hemsänd insektssamling gick förlorad genom fartygsförlisning i Mexikanska golfen. Flera smärre meddelanden ur brev från honom om Paraguay trycktes 1848–53 i olika årgångar av Öfversigt af VA:s förhandl:ar, och tre av dessa publicerades 1955 i spansk översättning av Ibero-amerikanska biblioteket vid Handelshögskolan i Sthlm. Stora delar av M:s efterlämnade samlingar förstördes vid de argentinska truppernas erövring av Paraguay kort efter hans död, men rester av hans botaniska samlingar hamnade på medicinska fakultetens museum i Buenos Aires (Malme). De därtill hörande anteckningarna plagierades av en apotekare D Parodi i det i dennes eget namn publicerade arbetet Contribuciones á la Flora del Paraguay (1877–79). Vissa rester av M:s samlingar och arkiv finns i VA och – liksom rester av faderns och broderns arkiv – i Henschenska släktarkivet i UUB.

M 2:s och Johan M:s bror David M (1786–1840) blev i Lund 1805 magister, 1807 docent i grekiska samt 1812 Esaias Tegnérs efterträdare som adjunkt i estetik och vice bibliotekarie vid LUB. 1812 utgav M under titeln Nordiska sånger (jfr bd 23, s 684) en samling föga lyckade bearbetningar av sv folkvisor. 1816 (tilltr 1817) blev han trots sin morbror Mathias Rosenblads protester (Schönbeck, s 197) kh i Kvistofta, Malm, och han fick titel av professor 1819 och prost 1820. M blev känd för sina talrika artiklar i olika tidningar, i vilka han behandlade aktuella frågor inom olika områden men på de mest oväntade ställen inryckte uppgifter om sina personliga förhållanden. Därigenom men även genom sin oförmåga att sköta sin ekonomi och genom sitt vanvårdade yttre – ett helt år skall han ha underlåtit att tvätta sig (Wieselgren) – kom han att framstå som ett bisarrt original. 1824 begick M taktlösheten att i Danmark jämte kritiserande politiska kommentarer utan författarens medgivande utge Tegnérs tal på Oscarsdagen med anledning av kronprinsens förmälning, vilket Tegnér ej ens avsett att publicera. Denne föranleddes nu att trycka ett skarpt svar. Rester av M:s arkiv finns i KB och hos hans brorsons son borgmästare Thomas M (M:ska släktföreningens handl:ar, 5, s 18, o 7, s 14). En av hans söner var redaktören och advokaten magister Nils Rudolf M (M 4).

Den ännu fortlevande släktgrenen härstammar från M 2:s samt Johan och David M:s bror sv-norske konsuln i Flensburg Gabriel M (1783–1867), som i äktenskap med en syster till professor Nils Henrik Loven (bd 24, s 129) var far till hovrättspresidenten och riksdagsmannen Thomas M (M 3). I äktenskap med en dotter till generallöjtnanten Otto August Malmborg (bd 24, s 748) var den sistnämnde far till målarinnan Hedvig Sara Augusta Tegnér, f M (1866–1961), gift med den kände historikern och bibliotekarien Elof Tegnér. Hennes bror Axel Gabriel Mortimer M (1873–1942) blev fil lic i Lund 1901 och avlade hovrättsexamen där 1903. Mortimer M blev amanuens i civildepartementet s å, var kanslist, notarie och sekreterare i KU 1904–07, notarie hos delegationen för förhandlingarna med norrmännen i Karlstad 1905 och i järnvägsstyrelsens byggnadsbyrå 1905–07 samt blev 1908 sekreterare i lagutskottet. 1909–16 var han sekreterare och ombudsman i Vattenfallsstyrelsen, och han var också sekreterare i flera kommittéer. M uppehöll expeditionschefsämbetet i lantförsvars-departementet 1916–17, blev 1917 tf expeditionschef i ED och var statssekreterare där 1917–30. Senare var han t f landshövding i Kronobergs län 1929–30 och landshövding i Jämtlands län 1931–38. M:s andra hustru var arkeologen och politikern fil dr Hanna Rydh.

Äldre bror till honom var häradshövdingen i Sunnerbo, Kron, Nils Adolf Eberhard M (1869–1935).

Deras äldste bror, borgmästaren i Landskrona Carl Johan August M (1868–1955), var far till direktören civilingenjör John M (f 1905, d 1988^[1]) som är änkling efter fil mag Ingalisa M, f Englund (1905–86), författare till Får jag lov, Lena? (1954) och Öppet brev om att bli gammal (1976). Hon var flitig översättare av skönlitterära arbeten av mycket olikartad karaktär och tilldelades 1985 SA:s översättarpris.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Stencilerade ms M:ska släktföreningens handkar, 1–8, SBL (1–3 även i Stadsarkivet i Malmö); Stor-mors i Dalom släkt i urval (Svea rike, 1930), s 26. – Johan Tånnesson Munck: M:ska släktföreningens handkar, 1–3, s 20–31 (gravstensuppg s 25), SBL o Stadsarkivet i Malmö; Lunds domkapitels arkiv F II e 2, nr 53, o F II e 5, nr 20, LLA. – Marcus Tånnesson Munck: Brev från prof Ingmar Brohed 29 aug 1986, SBL; J Feuk, Ett bidrag till Lunds hm (PHT 1928); Lunds hm, 5 (1858). – Zacharias Munck: M:ska släkt- föreningens handl:ar, 4, s 5 f, SBL; G Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon, 4 (1787); Kh mag Zacharias Muncks lefwerne (Den Swenska Mercurius, 5:2, 1759); Lunds hm, 5 (1858); SjSkl. – Brita Catharina Lidbeck,/M: M:ska släktföreningens handkar, 5, s 22 f, SBL; Adelsbrev, vol 29, RA; Anteckn:ar om sv qvinnor (1864); E Aspegren, Riksspöket Helga de la Brache (1979); J P Cronhamn, Lefnadsteckmar öfver aflidna ledamöter (MAH 1865, 1866); M J Crusenstolpe, Brita Catharina Lidbeck, f M (Svea 21, 1865); G Hilleström, MA, M 1771-1971 (1971); H Hofberg, Sv biogr handlex, 2 (ny uppl, 1906); J L Höijer, Musik-lexikon (1864); Index över sv porträtt 1500–1850, 2 (1939); Norlind; N Personne, Sv teatern, 4 (1916); J M Rosén, Några minnesblad (1877), s 28 f; E Wr[an]g[e]l, Brita Katarina L (NF, ny uppl, 16, 1912). – Johan M: M:ska släktföreningens handkar, 8, SBL; Adelsbrev, vol 29, Biographica, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; J Agrell, Nyinrättade professurer inom filosofiska fakulteten i Lund under 1800-talets första hälft (1949); J E Almquist, Sv juridisk litt:hist (1946), s 232; B Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710–1814 (1981); Index över sv porträtt 1500-1850, 2 (1939); Lags o doms; H Ramgren, Lagman M, herre till gården Rosenlund i Grundsunda (Ornsköldsviks allehanda 11 juli 1960); E Tegnérs brev, 1, 11 (1953–76); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist 1668-1868, 2 (1868); E Wrangel, Tegnér i Lund, 1 (1932). – Peter Samuel M: M:ska släktföreningens handkar, 8, SBL; P G Ahnfelt, Studentminnen, 2 (1857), s 93, 216, 311; G Anderssons brevväxling, 2 (1940); S Cavallin, LU:s M 1846 (1846); S Ekelöf, Hur radion kom till (Dardalus 1972), s 27; O Gertz, FS i Lund 1772–1940 (1940); Hilleström, a a; Höijer, a a; Index över sv porträtt 1500–1850, 2 (1939); A L[ind-gren], Nittontonskalan (SM 10, 1890, s 97 f); Norlind; J C Poggendorff, Biographisch-litterarisches Handwörterbuch zur Geschichte der exacten Wissenschaften, 2, 3:2 (1863-98); J M R[osé]n, Minnesblad från Skåne, 2 (SM 2, 1882, s 75); C Sjöström, Norrlands nation i Lund (1902); dens, Södermanlands nation i Lund (1911), s 11; H G Söderbaum, Jac Berzelius, 3 (1931); J T[and]b[er]g o [S] L[önnqvis]t, Peter Samuel M (SMoK 5, 1949); Weibull o Tegnér, a a. – Eberhard M: M:ska släktföreningens handhar, 8, SBL; Algunas cartas del naturalista sueco don Eberhard M escri-tas durante su estadia en el Paraguay 1843–49 (1955); G Beauverd, Société botanique de Geneve. Compte-rendu des séances (Bulletin de 1'Herbier Boissier, 2. sér, 8, 1908), s 979 f; 985 f; Carlander, 4:2, s 956 f; [G] C[arlquist], Eberhard M (Sv uppslagsbok, 20, 2. uppl, 1951); Dr Eberhard M:s samkar (Upsala-Posten 1870, nr 62); Eberhard M f (Aftonbladet 1869, nr 71; Lunds weckoblad 1869, nr 38; Nya dagl allehanda 1869, nr 72); C Forsstrand, Sv:a lyckoriddare i främmande länder (1916), s 50, 52 ff; Gertz, a a; F Henschen, Min långa väg till Salamanca (1957); Hofberg, a a; W Horn o S Schenkling, Index litteraturae entomolo-gicae, 3 (1928); Krok; C L[ind]m[a]n, Eberhard M (NF, ny uppl, 18, 1913); G O Malme, Eberhard M o Domingo Parodi's Contribuciones å la Flora del Paraguay (Sv botanisk tidskr, 3, 1909); dens, M:s öde (SvD 27 dec 1914); M Mörner, Latinamerika (1957); Naturforskaren Dr E M (Lunds weckoblad 1869, nr 61); Parodi (Botaniska notiser för år 1909, 1909, s 60, 82); A Paulin, Oxehufvud, en sv viking (1947), s 123 f, 126, 191, 254, 265–70, 305; dens, Sv öden i Sydamerika (1951); M Rogberg, Följ med till framtidslandet (1945), s 26 IT; dens, Sv:ar i Latinamerika (1954), s 67 f, 109; SjSkl; SLH 1:5, 2:2 (1853-76); SMoK; E T[egnér], Eberhard M (SBL, Ny följd, 7, 1875-77); T Wisén, Om den filosofiska graden vid LU (Inbjudning till den doc-torspromotion som filosofiska faculteten i Lund anställer måndagen den 31 maj 1886, 1886), s 18 f. -David M: M:ska släktföreningens handkar, 5, s 18–22, 7, s 11 o 14, SBL; Adelsbrev, vol 29, Biographica, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; C F Fallens ms Biogr antar om i Skåne bosatta personer mfl, VA:s bibi (dep i StU:s bibi); Agrell, a a; Ahnfelt, a a, s 83, 348; Andersson, a a, 1–2; Broomé; F Böök, Esaias Tegnér, 1 (1946), s 370; S Carlsson, Bidrag till en förteckning över Esaias Tegnérs brev (1946); [M J Crusenstolpe,] Karakteristiker ur samtidas förtroliga bref o anteckn:ar hemtade (1851), s 317–23; J Feuk, En sv legationspastors brev till sin biskop (PHT 1927); L Feuk, Miniatur-bilder af bemärkta prestmän i Lunds stift på 1800-talet (1893); Hotberg, a a; R H[ol]m, David M (Sv uppslagsbok, 20, (2. uppl, 1951); G Jansson, Tegnér o politiken 1815–40 (1948); A Kahl, Tegnér o hans samtida i Lund (2. uppl, 1868), s 257–64; F Lindholm, Landskrona från äldsta till nuvarande tid (1930); Lunds hm, 2:7 (1959); Lundstedt; NF, ny uppl, 18 (1913); A Nilsson, Tegnérs filosofiska o estetiska studier (E Tegnér, Filosofiska o estetiska skrifter, 1913), s 22; G Qvist, Kvinnofrågan i Sverige 1809-46 (1960); H Reuterdahls memoarer (1920); H Schönbeck, Prelater (1927), s 197, 199-202, 204; SjSkl; SMoK; C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslif-vet, 3 (1903), s 204; Sv konversationslexikon, 2 (1847); Elof Tegnér, KB:s saml af sv brefvexlingar (1880); Esaias Tegnérs brev, 1–3, 6,9–11 (1953–76); dens, Samlade skrifter, 1 (1847), s LXIII, 5 (1848), s 286–90; dens, d:o, 6 (1885), s 425-28, 7 (1885), s 314; dens, d:o, 4 (1924), s 158–61, 514 f; E Tykesson, Rövarromanen o dess hjälte (1942); Weibull o Tegnér, a a; [P Wieselgrejn, David M (Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv:a män, 9, 1843); Wrangel, a a, 1–2; dens, Gamla studentminnen från Lund (1918). – Gabriel M: M:ska släktföreningens handkar, 1–3, s 9–11, 5, s 15–18, SBL; Adelsbrev, vol 29, Biographica, RA; Edlund, a a; Kommerskoll; Tykesson, a a. – Hedvig Sara Augusta Tegnér, f M: B v Malmborg, Sv porträttkonst under fem århundraden (1978); SKL o där anf litt. – Axel Gabriel Mortimer M: E Ffestin], Vårt nya landshövdingepar (Jämten 1931); dens, Mortimer M (d:o 1942); Förteckning över statliga utredmar 1904–45 (1953); Mortimer M död (SvD 29 nov 1942); SMoK; B Sundin, Folkrörelser o kulturliv (Östersunds hist, 3, 1986); Sv uppslagsbok, 20 (2. uppl, 1951); I Wikström, Mortimer M in memoriam (SvD 4 dec 1942); A Wåhlstrand, Karlstadkonferensen 1905 (1953); Väd? 1943 (1942). – Nils Adolf Eberhard M: A Gullberg, Justi- ticM 1934 (1934); Lags o doms; SjSk2; Väd? 1935 (1934). - Carl Johan August M: August M f (SvD 5 dec 1955); Lindholm, a a; N E Loven, Landskrona under sv tiden, 3 (1909); [A Munck af Rosen-schöld,] Skånes stadshypotekslörening 1909–34 (1934), s 3, 20, 22 ff, 30 f; SjSk2; SPG; SvjuristM 1950 (1950); A Wahlstedt, Minnespenningar över enskilda sv män o kvinnor, 3 (1937); Väd 1953 (1953). – Ingalisa M,f Englund: E Alexanderson, Ingalisa M in memoriam (DN 26 febr 1986); Ingalisa M död (DN 14 febr 1986); Ingalisa Munck död (SvD 14 febr 1986); SFL 1951–55 (1959); G Svensson, Ingalisa Munck (DN 16 febr 1986); dens, Ingalisa Munck till minne (SvD 19 febr 1986).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Munck af Rosenschöld, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9553, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-11-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9553
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Munck af Rosenschöld, släkt, urn:sbl:9553, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-11-03.