Meriter

2 Löwegren, Anders Gunnar Hilding, brorsons son till L 1, f 24 sept 1881 i Malmö, S:t Petri, d 2 aug 1958 i Sthlm, Västerled. Föräldrar: drätselkamreraren Hilding Washington L o Ingeborg Petronella Elisabet Pettersson. Mogenhetsex vid h a l i Malmö 3 juni 99, inskr vid LU 7 sept 99, FK där 31 jan 01, studier i München, Oxford o Paris, tf aktuarie vid Statistiska centralbyrån 06, vid kommerskoll 13 febr 07, FL vid LU 30 maj 08, red för o utg av Arbetet, Malmö, dec 08–okt 18 (led av styr 13–17), led av styr för Malmö museum 12–18, av stadsfullm i Malmö 13–mars 19, av beredn:utsk där 14, ordf i Sv journalistfören:s södra krets 14–18, led av AK 15–17 (led av tillf utsk nr 5 15, ordf där 17, led av särsk utsk nr 1 15, ordf i tillf utsk nr 1 16), korrespondent från Paris till bl a SDS, S-T o GHT 18–42, tekn attaché vid beskickn i Paris 3 dec 18, socialattaché där 27 sept 19, dir för Sv handelskammaren i Paris 19–42 (ombud i Sverige 43), socialråds titel 23, led av Sv Röda korsets komm för hjälp till Frankrike 40–41.

G 25 juni 1909 i Paris m Marie-Louise Camus, f 20 febr 1883 där, d 9 okt 1979 i Sthlm, Västerled, dtr till MD Fernand C o Henriette Blandin.

Biografi

I sin fil kand:ex vid LU hade Gunnar L ett flertal humanistiska ämnen. Hans lic:avhandling i nationalekonomi handlade om begreppen nytta och värde, i överensstämmelse med den österrikiska marginalistskolans grundtankar. I linje med sin lärare Knut Wicksell skrev han i Tiden om sambandet mellan nymalthusianism och socialism och förespråkade bl a födelsekontroll. L tog dock avstånd från Hinke Bergegrens bryska inlägg i befolkningsdebatten.

Under drygt 10 år var L huvudredaktör för Arbetet. Såväl här som under sina år i AK företrädde han klart den av Hjalmar Branting ledda majoritetsriktningen inom socialdemokratin. Vid socialdemokratiska partiets kongress 1914 talade L för att socialdemokrater i längden inte kunde undandra sig det aktiva regeringsansvaret. Han var djupt engagerad i det internationella fackföreningslivet. Särskilt i samband med storstrejken 1909 samarbetade han med den svensk-tyske fackföreningsledaren Wilhelm Jansson i fråga om insamlande av penningmedel i Tyskland för att understödja de nödställda strejkande arbetarna. Med den franske socialistledaren Jean Jaurés hade L också gemensamma synpunkter, när det gällde tanken på en folkmilis och ett samtidigt hävdande av integriteten för den egna nationen.

1919 blev L socialattaché vid sv legationen i Paris och erhöll 1923 socialråds titel samt var chef för sv handelskammaren i Frankrike. Han medarbetade flitigt som korrespondent i Sydsv Dagbladet Snällposten, Arbetet, Sv Dagbladet och Gbgs Morgonpost. Som tidningsman samlade han i Paris kolleger omkring sig. Han skaffade sig en bred och djup kunskap om franska sociala, politiska och kulturella förhållanden. Sina intryck samlade han i sina böcker: Silhuettklipp av nutida franska politici, Poincaré och tredje republiken och särskilt Kampen kring staten. Här presenterade L ett koncentrat av sina principiella, politiska och samhällsfilosofiska uppfattningar. I sin bedömning av det franska parlamentariska livet visade han hög uppskattning av Poincaré och Clémenceau, då han ansåg dem motsvara det antika stats- mannaidealet. Han såg deras fasta patriotism som framsprungen ur deras starka samhörighet med sina resp hemtrakter, Lorraine och Vendée.

L:s principiella samhälleliga uppfattning grundade sig på traditionerna från fysiokraterna. Om dessa skrev L i Turgot, statsman, ekonom, förkämpe för ett fritt näringsliv. Här förekommer också en redogörelse över F Quesnays tankar, med en beskrivning av ett samhälle med hierarkisk uppbyggnad, där staten har minimala befogenheter i ekonomiska ting och den enskilde individen lämnas stor frihet. I princip är detta den liberala nattväktarstaten. Han behandlade också variationsrikt problematiken kring motsättningen mellan kravet på individens frihet och den samhälleliga auktoriteten.

I detta sammanhang rönte L starkt inflytande även från en rad efterföljande franska auktorer som A Comte. Dennes yttranden om revolutionsperiodernas negativa effekt på den allmänna utvecklingen möttes med förståelse av L, som själv bekämpat den socialistiska vänstern. Av motsvarande skäl hyste L positivt intresse för så skilda politiska skriftställare som P J Proudhon och C Maurras. Detta berodde på att båda var förespråkare för både individens frihet och samhällets auktoritet. Med stöd av naturrätten ansåg L, att den sanna suveräniteten uppbars av en stat, som fungerade i enlighet med de högsta etiska normerna. Det var här inte fråga om varken härskar- eller folksuveränitet. Statens uppgift var att representera det allmänna intresset i klar skillnad mot en mångfald enskilda intressen. Det finns en tydlig kontinuitet mellan L:s tidigare socialdemokratiska period med ståndspunktstaganden till förmån för Branting och Jaurés och hans senare sympatiuttalanden för de nämnda franska politiska skriftställarna. Den värderingsmässiga grunden utgjorde L:s inlevelse i antikens och den medeltida skolastikens filosofi. Detta förklarar också L:s bestämda avståndstagande gentemot en totalitär statsmakt men samtidigt varför han kunde uppskatta en auktoritär.

L beundrade starkt den mångfasetterade kulturtradition som han fann i de franska provinserna och som han sökte fånga i Från strövtåg i Frankrike. I Om äldre konst och "nutidskonst" häcklade han subjektivism och extremism i målarkonst och skulptur och prisade den klassiska konsttraditionen helt i linje med sina motsvarande föreställningar beträffande politiken. L kom med tiden att utveckla en allt mer europacentrerad ståndpunkt. Han ville hävda den västeuropeiska kulturmedvetenheten åt två håll. Dels ansåg han den moderna kulturen i USA omogen och alltför materialistiskt präglad, dels föreföll honom den asiatiska kulturen vara kvietistisk. För den skull förespråkade han nu också en befolk-ningsexpansiv politik för att Europa skulle kunna hävda sig maktpolitiskt.

L var under andra världskriget humanitärt aktiv i Röda korset. Han reste runt i Frankrike och hjälpte krigets offer delvis genom i Sverige insamlade penningmedel. Av sin stora allmänbildning delade han med sig genom en flitig föreläsningsverksamhet i flera ämnen, både i Frankrike och sedan han 1943 återvänt till Sverige. Överhuvudtaget präglades L:s liv av en befruktande mångsidighet och förmåga till intellektuell syntes. Han var konsekvent i sina tankegångar och i sin intellektuella ärlighet fri från opportunistiska hänsyn.

Författare

Mats Thunander

Arkivuppgifter

Lis arkiv i familjens ägo. Brev från L i AA (till Hj Branting o W Jansson), KB (till E Heckscher), LUB (till K G Ossiannilsson o K Wicksell), RA o UUB (till B Knös).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dualismen i den malthuska befolkningsläran (Tiden, månadsskr för socialistisk kritik o politik, 1909, Sthlm, nr 3, s 21–29, o 4, s 12–18). – Socialism och malthusianism (ibid, 1910, s 165-171, 201–211, 276–283). - Partidagen i Magdeburg (ibid, s 304–311). – Ur arbetslöshetens hävder (ibid, 1911, s 22–26; vidare rec ibid 1910–11). – Franska stämningar. Reseskildringar från krigsländerna anno 1915. Malmö 1915. 181 s. – [Malmö,] 2. Malmö just nu (Sveriges städer nu och fordom, skildringar ... utg av A Roosval, 3. Blekinge, Kristianstads, Malmöhus o Hallands län, [2.] Kristianstads o Malmöhus läns städer, Sthlm 19[15-]18, 4:o, s 70–120 [1917]). – Statsunderstöd till kooperationen i Frankrike. I. Arbetarproduktionsföreningar ...II. De kooperativa konsumtionsföreningarna (Statistiska meddelanden, Ser. F. Bd 19. Sociala meddelanden, årg 1921, Sthlm, s 949-951). - Danton. Skådespel i fem akter. Malmö 1922. 111 s. – Om äldre konst och "nutidskonst". En studie. Lund 1926. 111 s. – Silhuettklipp av franska politici. Lund 1928. 198 s, 6 pl. – Kampen kring staten. Socialpolitiska o ekonomiska essayer. Lund 1929. 380 s. – Från strövtåg i Frankrike. Lund (tr Malmö) 1930. 202 s, 12 pl. – Soldyrkare, excentriker och puritaner. Om några fr konstnärer o konstströmningar. Lund 1931. 270 s. – Vad jag sett och hört i Amerika. Gå vi emot en ny civilisation, en "skyscrapercivilisa-tion"? Lund (tr Malmö) 1931. 255 s. – Aristide Briand (Svensk tidskrift, årg 21, 1931, Upps, s 273–283). – Studier om Michelangelo. Lund 1932. 232 s, 1 pl. – Poincaré och tredje republiken. Sthlm 1936. 251 s, 8 pl. – Quelques traits caracté-ristiques de la vie économique suédoise (Annuaire de la Chambre de commerce suédoise en France, [3,] 1936, Paris, s 67-93). - Frankrikes väg: Författningsfrågan. – Leon Blums kritik av Tredje republikens författning (Svensk tidskr, 31, 1944, s 411–424). – Norrlands skogar och skogsindustri. Sthlm 1945. 63 s. (Index, månadsskrift utg av Svenska handelsbanken, årg 20, 1945, sept, Suppl.) Uti uppl: The forest and forest industries of Norrland. Sthlm 1945. 63 s. (Index, published quarterly by Sv handelsb, [20,] 1945, Sthlm, sept, Suppl.) Les foréts et les industries forestiéres du Norrland. Sthlm 1945. 67 s. (Supplement 1 å 1'Annuaire de la Chambre de commerce suédoise en France.) – La politique de 1'habitation de 1'état suédois (Annuaire [5,] 1946, Paris, s 99-120). – Ossian-nilssons ungdomsmemoarer (Svensk tidskr, 33, 1946, s 134–138). – En förbisedd svensk parismålare Gustav Albert Andersson (OoB, 1947, s 249-256, 1 pl). – Den svenska järnhanteringen genom tiderna. Utg av Svenska handelsb. Sthlm 1948. 111 s. Övers: Swedish iron and steel. A historical sur-vey. Sthlm 1948. 122 s. – Paul Reynaud (Svensk tidskr, 35, 1948, s 416-418). - Storbritannien och dollarkrisen. Sthlm 1949. 32 s. (Världspolitikens dagsfrågor, [Utrikespol institutets broschyrserie,] 1949, nr 8.) — Turgot. Statsman, ekonom, förkämpe för ett fritt näringsliv. Sthlm 1950. 218 s, 1 pl. Overs Khvn 1951, 228 s. – Om kriser och ekonomisk regim (Balans, tidskr för samhällsekon debatt, 1952, Sthlm, s 137-141). - Den nya penningpolitiken i Storbritannien (Ekonomisk revy, utg av Svenska bankfören, årg 9, 1952, Upps, s 145–150). – Utvecklingen av allmänhetens banksparande åren 1950-52 (ibid, 10, 1953, s 165-170). – Sveriges sjöfart och skeppsbyggeri genom tiderna. Sthlm 1953. 124 s. – Världsbanken, International bank for reconstruction and development. Sthlm 1953. 53 s. [Föret; "i samarb med tjänstemän inom Exportfören".] ([Omsl:] Internationella ekonomiska frågor, 3.) – Världshandeln och USA-konjunkturerna. Aktuella tendenser hos den amerikanska importen från Europa o sterlingländerna (Svensk utrikeshandel, utg av Sveriges allm exportfören, 1954, Sthlm, 4:o, nr 8, s 14–18). – Allt behöver tid för att mogna (Vad livet lärt mig, red av E Leijonancker, Sthlm 1958, 4:o, s 174–177). – "1815–1820 års män." Minnen från min morfars hem (Malmö fornminnesförening, Arsskr, årg 26, 1958, Malmö, s 8-18). - Från Gustav Adolfs torg till Ribersborg (Sydsvenska dagbladets årsbok 1974. Minnenas Malmö. Ögonvittnen 1756–1909 i memoarlitteratur, dagböcker o resebrev ... Red: Ragnar Gustafsson, Malmö 1973, 4:o, s 133–143). – Bidr i Samtid och framtid, tidskr för idépolitik o kultur, 1945-47, 1949–53, 1958, Sthlm, 4:o, o i tidn, främst SDS, S-T o GHT intill 1942, vidare Göteborgs morgonpost 29 o 30/5 samt 4, 6 o 8/6 1936, Nationell tidning 24/4 1937, Sveriges frihet 2/7 1937, Aftonbladet 19 o 21/8 1943, SDS 29/8 1954, 31/5, 27/7, 25/8 o 12/11 1957, 15 o 27/2 samt 20/4 o 27/7 1958, Arbetet även 26 o 28/7, 25/8 samt 1, 9 o 20/9 1957 (redaktör 1908-18).

Källor och litteratur

Källor o litt: UD:s arkiv, 1902 års dossiésystem, vol 412, RA. M Thunander, G L, Malmö-pågen som blev europé, ms i maskinskrift hos förf. Muntl information från sonen Gunnar Sigurd L, Vällingby, Sthlm.

AK:s prot 1915–17; A-pressens samorganisation 1908-1958 (1958); Det stod i Arbetet 1889-1972 (1972); Förhandkar vid Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis ord kongresser 1911 o 1914; G Gerdner, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början (1954); Z Höglund, Minnen i fackelsken, 2 (1953); K Kilbom, I hemligt uppdrag (1954); M Lehtilä-Olsson, K G Ossiannilsson o arbetarrörelsen (1982); J Lindgren, Per Albin Hansson i sv demokrati, 1 (1950); Malmö stads-fullm:s prot 1913–18; B Ohlin, Memoarer, Ung man blir politiker (1972); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); dens, Orostid, 1–2 (1952–53); Socialdemokratiska partistyns berättelse för år 1911; Sv journalisttören, Kretsen för södra Sverige (1927); H Tingsten, Den sv socialdemokratiens idéutveckl, 1 (1941); A Uhlén, Arbetet 1887–1937 (1937); Ur DN:s hist, 3 (1954); A Werin, Vilhelm Ekelund, Arbetet och Framtidens förlag (En verklig folktidn. Arbetet 1889–1962, 1962); E Wigforss, Minnen, 2 (1951). – Nekr:er över L i DN o SvD 9 aug 1958.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Gunnar H Löwegren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10086, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mats Thunander), hämtad 2024-04-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10086
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Gunnar H Löwegren, urn:sbl:10086, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mats Thunander), hämtad 2024-04-17.