Gustaf Adolph Löwenström

Född:1764-06-08 – Vallentuna församling, Stockholms län (på Lindö)
Död:1813-03-25 – Hammarby församling (AB-län), Stockholms län (på Holmen)

Kavalleriofficer, Godsägare, Sjukhusgrundare


Band 24 (1982-1984), sida 616.

Meriter

Löwenström, Gustaf Adolph (till 1792 Anckarström), f 8 juni 1764 på Lindö, Vallentuna, Sth, d 25 mars 1813 på Holmen, Hammarby, Sth. Föräldrar: överstelöjtn Jan Jacob Anckarström o Hedvig Ulrica Drufva. Sergeant vid Änkedrottningens livreg 2 mars 79, fänrik 11 mars 79, löjtn där 20 april 85, ryttmästare vid adelsfanan 29 april 86–16 april 05.

G 11 juni 1809 på Löfstad, Ed, Sth, rn Hedvig Augusta Ottiliana Ankarcrona, f 11 juni 1784 på Runsa, Ed, Sth, d 15 april 1834 i Sthlm, Klara, dtr till majoren Conrad Wilhelm A o grev Eva Charlotta Ottiliana Cronhielm.

Biografi

L:s uppväxtmiljö var den idylliska fadernegården Lindö i Vallentuna, vid vilken familjen var djupt fästad. L:s far dog 1777, och L liksom syskonen erhöll C C Gjörwell (bd 17) som förmyndare. Denne ansåg barnen mycket välartade. Som femtonåring inträdde L i militärtjänst i Sthlm och avancerade med tiden till ryttmästare.

L:s tillvaro som stillsam lantjunkare och kavallerist i den närbelägna huvudstaden påverkades emellertid radikalt av brodern Jacob Johan Anckarströms (bd 1) politiskt motiverade deltagande i mord- och revolutionsplanerna mot Gustav III, som ledde till dödsskottet på Operan 16 mars 1792. L stod uppenbarligen helt utanför broderns planer och kretsen kring honom. Domen över kungamördaren medförde vittgående följder för L och ättens övriga medlemmar. Kungamördarens namn skulle utplånas. Familjen fick möjlighet att ändra familjenamnet, som nu blev Löwenström; som första led i detta upptogs Jacob Johans hustrus namn Löwen.

Efter broderns katastrof fortsatte L sitt lantjunkarliv på Lindö. Han var alltjämt delägare i gården och förvärvade själv jord i grannskapet. Med tiden växte tanken fram att han skulle kunna använda sina tillgångar i ett humanitärt syfte. Han ville främja vården av sjuka och behövande i sin hemtrakt. Initiativet var närmast föranlett av att L själv genomgått en sjukdomsperiod och därvid uppmärksammat behovet av en sjukvårdsinrättning i trakten. Uppgiften tedde sig desto mer angelägen efter utbrottet av kriget i Finland 1808. L sålde sitt tidigare fastighetsbestånd och slog sig ned i Hammarby sn. 12 nov 1808 vände han sig till stadsarkitekten i Sthlm C C Gjörwell d y, son till hans förmyndare, med begäran om en ritning till en sjukhusbyggnad på fastigheten Holmen. Han avsåg att skänka denna till underhåll av sjukhuset. Redan innan byggnaden blivit färdig, inledde emellertid L sjukvårdande verksamhet i en av byggnaderna. Lasarettsbyggnaden norr om Hammarby kyrka stod färdig 1810. En ordnad sjukvård under en utbildad läkare kunde då inledas.

L hade från början avsett att överlåta sin skapelse till det allmänna. Hans donation skulle tjäna som försoningsgärd för broderns kungamord. Motivet är visserligen inte uttalat i skrift men styrkt av en lokal muntlig tradition. L:s så sent som 1809 ingångna äktenskap var barnlöst. Med sitt testamente 21 mars 1811 sörjde han för sin hustru och reglerade sina brorsbarns anspråk på ersättning för arvejord. I övrigt gjorde han det Löwenströmska lasarettet till universell testamentstagare. Samtidigt ställde han lasarettet under Serafimerordensgillets styrelse och förvaltning. Den Gjörwellska lasarettsbyggnaden finns inte längre kvar, men sjukhuset består.

Författare

Stig Jägerskiöld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Biogr anteckn:ar om officerskåren på aktiv stat vid K Göta livg 1741–1939 (1941); Elgenstierna; A Larson, Sammansvärjningen mot Gustav III (1959); W G Stiernstedt, Lasarettet som var en soningsgärd, Skildringar omkr det Löwenströmska lasarettets 150-åriga hist (1959).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Adolph Löwenström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10126, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10126
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Adolph Löwenström, urn:sbl:10126, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se