Magnus Unnonis

Född:1400/10 trol – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län
Död:1470 – Vadstena församling, Östergötlands län

Skolmästare, Generalkonfessor


Band 24 (1982-1984), sida 687.

Meriter

Magnus Unnonis (Unnesson), f sannolikt mellan 1400 o 1410 i Jönköping, d 11 eller 12 aug 1470 i Vadstena. Fader: borgmästaren i Jönköping Unne Björnsson. Inskr vid univ i Leipzig vintern 22, mag artium där 8 jan 26, omtalas som skolmästare i Linköping 27, baccalaureus i teologi vid univ i Leipzig 1 juni 34, kanik i Linköpings domkapitel 34–35, prästmunk i Vadstena kloster 12 maj 35, generalkonfessor där 29 maj (konfirm okt) 44–26 maj 52, resor till Rom 45–46 o 53, åter generalkonfessor i Vadstena senast 60–1 dec 65.

Biografi

M studerade vid universitetet i Leipzig, där han första gången omnämns 1422 och senare fick sin magistergrad. Han tjänstgjorde även som lärare och examinator vid universitetet. 1427 omtalas han som skolmästare i Linköping och 1434 som kanik i Linköpings domkapitel, vilket han dock lämnade påföljande år. 1435 vigdes han av ärkebiskop Olof till prästmunk i Vadstena kloster. M kom där att tillhöra den reformgrupp i brödrakonventet som redan från 1420-talet hade strävat efter att återställa klostertukt och regeltrohet och att åstadkomma en allmän uppryckning inom alla grenar av klostrets verksamhet. Gruppen kom ofta i motsatsställning till systrakonventet.

1444 valdes M till generalkonfessor, den främste bland munkarna och i fråga om själavården överhuvud för klostrets alla innevånare, även abbedissan. De flesta nunnorna hade motsatt sig valet, men abbedissan avgjorde saken till hans fördel. Biskop Nils i Linköping ingrep dock och ville undersöka valet, vilket skedde först i början av okt, då konfirmationsbrev för M utfärdades. M fortsatte energiskt sina företrädares reformarbete men hade liksom de att kämpa mot ett starkt motstånd.

I aug eller sept 1445 reste M till Rom via dotterklostren i Maribo och Marienkron, för att bl a få Birgittas uppenbarelser godkända som rättrogna och få stadfästelse på ordensregeln, vilket hade blivit nödvändigt efter den stora schismen och reformkoncilierna. I Rom visiterade han också det sk Birgittahuset, som fungerade som ordens hospital där. Huvudsyftet med resan uppnåddes inte helt, men Birgittas rättrohet intygades, och biktprivilegier för klostret erhölls. Efter att ha rest genom Frankrike och besökt universitetsstaden Leuven, återkom M i okt 1446 till Vadstena, där han återupptog sin verksamhet med klostrets ekonomi och regelobservans.

1448 lyckades M i samband med en biskopsvisitation få en tidigare stadga förnyad, genom vilken generalkonfessorn och prästbröderna i praktiken gjordes till en kontrollinstans gentemot abbedissan i ekonomiska frågor. Nära förknippad med den ekonomiska saneringen var också arbetet med att upprätta en ny utförlig jordebok, vilket slutfördes omkr 1450. I sept 1451 fick M efter vissa ändringar kung Karl Knutssons bekräftelse på ett utkast till stadga för klostrets personal. Bestämmelserna infördes sedan i huvudsak i den regel för tjänstefolket, som M färdigställde 1452 och som då stadfästes av biskop Nils.

Redan 1445 hade biskopen realiter överlåtit åt generalkonfessorn sin myndighet att vara klostrets konservator, vilket gav denne rätt att bannlysa dem som förgrep sig på dess egendomar. För att i egenskap av klostrets prokurator tillvarata dess intressen i godsaffärer, företog M åtskilliga resor i landet. Detta stod sannolikt i strid med andemeningen i klausurföreskrifterna. Han hade också att företräda klostret i återkommande tvister med Vadstena stad om dess skyldighet att erlägga tomtören, dagsverken m m.

I april 1452 begärde kung Karl, att konventen skulle avsätta abbedissan Ingeborg Gerhardsdotter (bd 20) och M. Orsaken härtill är inte känd, men i fråga om abbedissan har man ansett, att kungen misstänkte henne för sympatier med danskarna. Båda vägrade dock avgå, och inte heller biskopen fann vid sin visitation i maj något skäl härtill. 26 maj avsade de sig dock sina ämbeten för att undvika, att kunglig onåd skulle drabba klostret. Även sedan en ny generalkonfessor valts, synes M ha bevarat sin framträdande ställning, och han utsågs i okt 1453 att tillsammans med en kollega resa till Rom för att bilägga en tvist med kurian, som hotat att bannlysa klostret.

Sedan Karl Knutsson fördrivits 1457 återinsattes abbedissan och, senast 1460, M i sina ämbeten. I samband med att dotterklostret i Nådendal var färdigt att invigas som helt självständig institution begav sig M i juni 1462 dit i spetsen för en delegation och vistades där i ca fyra månader, varunder behövliga reformer genomfördes. Före hemfärden övervar han 4 okt installationen av den första abbedissan och generalkonfessorn. – M:s slutliga avgång från sitt ämbete blev lika konfliktfylld som hans tillträde. När abbedissan Ingeborg avlidit i okt 1465, vägrade konventen att förrätta nytt val, förrän M lämnat sitt ämbete. Den heta strid som uppstod bilades först sedan domprosten i Linköping ingripit, och kort därpå, 1 dec, avsade sig M frivilligt sin befattning.

Trots att M var en omstridd person, erkändes i Vadstena, att man hade mycket att tacka honom för när det gällde ordens och klostrets bestånd. Kyrkopolitiskt och ideologiskt anses han ha tillhört dem som stödde Rom gentemot konciliarismens reformsträvanden.

Författare

Lars-Olof Skoglund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ämbetsskriv:er o brev från M i Stora pergamentsbrevssaml, i Vadstena klosters kopiebok A 20 o i kopieboken A 21 i RA, i handskriften C 50 i UUB (delvis utg av R Geete, Småstycken på forn svenska, 2, 1900–1916), i Heliga Birgittas uppenbarelser 5, s 109 ff (utg av G E Klemming, 1883–84) o i Wadstena kloster-reglor, s 1–56 (utg av C F Lindström, 1845).

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Diarium Wazstenense (SRS, 1:1, 1818); G Erler, Die Matrikel der Universität Leipzig, 1-2 (1895-97); H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952—53); B Hildebrand, Erik Vastesson (SBL 14, 1953); T Höjer, Studier i Vadstena klosters o birgittinordens hist intill midten af 1400-talet (1905); B Klockars, I nådens dal, Klosterfolk o andra c. 1440—1590 (1979), s 60, 73fT; J Liedgren, Oratio de laudibus Caroli regis 8 (Lychnos 1950—51, s 41); Linköpings hm; L-A Norborg, Storföretaget Vadstena kloster (1958), s 127-136, 153f, 228; T Nyberg, De birgittinska ordensmännens uppgift (KA 1968, s 33); dens, Vadstena klosters biktprivilegier (ibid 1971, s 19, 21, 24, 33f); dens o M Venge, Ingeborg Gerhardsdtr (SBL 20, 1975); C Silfverstolpe, Klosterfolket i Vadstena (1898), s 86ff.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus Unnonis, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10161, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10161
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus Unnonis, urn:sbl:10161, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se