Gunnar F Magnuson

Född:1884-11-03 – Sandvikens församling, Gävleborgs län (i Högbo)
Död:1951-11-24 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Industriidkare, Företagsledare, Kemitekniker


Band 24 (1982-1984), sida 692.

Meriter

2 Magnuson, Gunnar Fredrik, son till M 1, f 3 nov 1884 i Sandviken, Högbo, Gävl, d 24 nov 1951 i Sthlm, Kungsh. Mogenhetsex vid h a l i Gävle 19 maj 03, elev vid KTH 12 sept 03, avgångsex från fackavd för kemisk teknologi där 19 sept 07, chefsingenjör vid Skogens kol ab, Kilafors, Hanebo, Gävl, 07–14, överingenjör vid Korsnäs cellulosafabrik, Gävle, 15–17, led av krigsmaterielkommissionens komm ang koksalt 16–19, överingenjör vid Uddeholms ab, Skoghallsverken, Skoghall, Värml, 18–24, VD för Skönviks ab, Skönvik, Skön, Vnl, 25–29, led av styr för Indalsälvens, Ljungaälvs o Gimåns flottn:fören:ar 25–30, trafikchef för Matfors järnväg 25–26, led av styr för Pappersmasseförb 27–34, av styr för Sveriges industriförb 27–39, av styr för Sågverksförb 27–29, av rikskommissionen för ekon försvarsberedskap 28–33, ordf i Sv pappers- o cellulosaingenjörsfören 29–36, led av styr för Sv cellulosa ab (SCA) 30–34, av styr för Sandvikens jernverks ab från 30, dir o led av styr för ab Kreuger & Toll 30–32, VD för ab Defibrator från 33, för Sv gengas ab 40–45. – LIVA 21.

G 30 mars 1909 i Sthlm, Joh, m Sigrid Kerstin Wilhelmina Westerberg, f 17 juli 1884 i Helsingborg, d 9 sept 1972 i Sthlm, Kungsh, dtr till majoren Erik Johan Adolf W o Ketty Elisabeth Landgren.

Biografi

Som nyexaminerad från KTH:s fackavdelning för kemisk teknologi fick Gunnar M sin första anställning inom industrin vid Skogens kol ab, där han som teknisk chef för bolagets träkolstillverkning avsevärt höjde dess tekniska nivå. Han ledde sedan Korsnäs cellulosafabrik i Gävle under ett skede, när sulfatmassaproduktionen drogs igång, samtidigt som sulfitmassetillverkningen utvecklades och en sulfitspritfabrik uppfördes. Hans chefstid vid Uddeholms nyanlagda Skoghallsverk präglades av betydande nyinvesteringar i en sulfatfabrik och i sulfitsprit- och etertillverkning.

M hade vid 1920-talets början nått en etablerad ställning som teknisk ledare i den expansiva cellulosaindustrin, vilken vid denna tid blivit en av Sveriges viktigaste näringsgrenar. Vid 40 års ålder erhöll han befattningen som VD för ett av landets största skogsföretag, Skönviks ab. Bolaget hade dittills dominerats av familjen Bünsow, men efter första världskriget hade det råkat i kris och blivit beroende av sin kreditgivare Sv handelsbanken. Som chef for ett stort krisföretag måste M följa en försiktig konsolideringslinje, vilket i viss mån stod i strid med hans intresse för nyinvesteringar och teknisk utveckling. Det var därför med tillfredsställelse som han i slutet av 1928 erfor att Skön vik av familjen Bünsow sålts till Kreugerkoncernen. Tillsammans med Ivar Kreuger (bd 21) började M nu dra upp planerna för ytterligare skogsföretagsköp och byggandet av en stor sulfatfabrik i Östrand nära Sundsvall. Kreuger hade för avsikt att utse M till chef för den planerade cellulosakoncernen, men när SCA bildades i aug 1929 hade han även inlett samarbete med Sv handelsbanken. Denna kunde som kreditgivare kräva att en den närstående skogsindustriman, Torsten Hèrnod (bd 18), skulle bli chef. M utsågs i stället av Kreuger till direktör i ab Kreuger & Toll med uppgift att tekniskt handlägga bolagets industriintressen. Vid slutet av 1920-talet var detta till synes en framtida nyckelbefattning i sv industri.

Under åren 1929-32 kom M att främst ägna sig åt Kreugers engagemang i Boliden. Han utredde flera alternativa lösningar för detta företags smältverksfråga och medverkade därmed i beslutsprocesserna kring vad som skulle bli mellankrigstidens största nysatsning i sv industri. Samtidigt var han delaktig i uppförandet av SCA:s stora Östrand-anläggning, som blev världens dittills största sulfatfabrik. Kreugerkoncernens sammanbrott på våren 1932 innebar ett tvärt avbrott i denna verksamhet. M:s anställning hos Kreuger & Toll upphörde, men han drabbades inte av någon ekonomisk katastrof, och det kunde konstateras att han stått helt utanför Kreugers finansiella manipulationer. Han samarbetade också 1933 med konkursförvaltarna i ett försök att sälja Boliden till ett engelskt konsortium.

Under arbetet med SCA hade M varit starkt intresserad av nya metoder för cellulosaförädling. Han kom i kontakt med den unge ingenjören Arne Asplunds arbete med en ny defibreringsmetod. 1933 bildade de ab Defibrator för exploatering av Asplunds patent med M som VD. Bl a med stöd av M:s erfarenheter och kontakter kunde företaget snabbt komma ut på världsmarknaden som konsultföretag för wallboardindustrin. Under 1930- och 40-talen tillkom en rad industrianläggningar enligt Defibrator-metoden, och företaget utvecklades till ett av Sveriges ledande, när det gällde maskiner till skogsbaserad industri.

Både som ledare för storindustriella satsningar och som egen företagare utmärktes M:s verksamhet av att han kunde förena omfattande tekniska kunskaper med en påtaglig ledarbegåvning. Han hade även en rad styrelseuppdrag i industriorganisationer och var i flera år ordförande i Sv pappers- och cellulosaingenjörsföreningen.

Författare

Jan Glete



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: T Althin, Korsnäsbolaget 1855–1955 (1955); J Glete, Kreugerkoncernen o Boliden (1975); dens, Kreugerkoncernen o krisen på sv aktiemarknad (1981); SCA 50 år (1979); SvTeknF.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gunnar F Magnuson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10163, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2019-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10163
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gunnar F Magnuson, urn:sbl:10163, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2019-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se