K Paul Magnuson

Född:1876-01-15 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1968-06-03 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Förgyllare


Band 24 (1982-1984), sida 688.

Meriter

Magnuson, Knut Paul, f 15 jan 1876 i Sthlm, Ad Fredr, d 3 juni 1968 där, Engelbr. Föräldrar: stadsbudet Johannes M o Sofia Charlotta Berg. Förgyllarlärling hos spegelfabr C J Svanberg, Sthlm, 90, ordf i förgylleriarbetarförb:s avd där 96–13, i Sthlms arbetaresångfören 98–56, en av initiativtagarna till Sveriges förgylleri- o glasmästeriarbetarförb 00, förb:ordf o ombudsman där 00–13, ordf i förb:s sjukkassa 03–13, egen förgyllarverksamhet i Sthlm från 09, v ordf i Sthlms sångarförb 13, led av stadsfullm i Sthlm 19–38 (led av folkskoledir 20–38, av valkomm 23–38, av stadskollegiet 25–38, av industriverksstyr 25–27, v ordf där 25 o 27, led av byggn:nämnden 33–46, v ordf där 35–38, led av skönhetsrådet 35–38), burskap som förgyllare 20, led av styr för Borgarskolan 20–33, v kassaförvaltare där 25–33, en av Borgerskapets femtio äldste från 21, led av styr för Stiftelsen Sthlms konserthus 24–38, av FK 24–29 (led av tillf utsk 26–29), av kyrkorådet i Engelbrekts förs 27–46, av kyrkofullm där från 32, revisor i förmyndarkammaren, sekr i stadsfullms soc:dem grupp, led av lärlings- o yrkesskolornas handelsnämnd, av arbetsutsk för Sthlms stadsbibl:s styr.

G 1) 12 okt 1902 i Sthlm, Hedv El, m Kristina Evelina Nordin, f 18 mars 1869 i Själevad, Vnl, d 10 dec 1902 i Sthlm, Hedv El, dtr till handl Anders N o Brita Catrina Kristoffersdtr; 2) 24 sept 1904 i Sthlm, Klara, m Selma Kristina Johansson, f 6 nov 1868 i Långlöt, Kalm, d 4 april 1948 i Sthlm, Engelbr, dtr till bonden Johan Persson o Maria Johanna Persdtr.

Biografi

Under ett långt liv kom Paul M att se Sthlm förvandlas från en lantligt präglad stad till en modern huvudstad i miljonklassen. Han växte upp i en träkåk vid Kammakaregatan vid nuvarande Tegnérlunden, som då var grönsaksland. Det berättas, att ett av hans främsta nöjen vid den tiden var att åka på kvarnvingarna uppe på höjden. Denna luftakrobatik kom senare väl till pass i hans yrke som förgyllare, där han specialiserade sig på förgyllning av kyrkspiror.

Efter folkskola i Sthlm och några aftonkurser vid Tekniska skolan och Borgarskolan anslöt M sig 1894 till Sthlms förgylleriarbetares fackförening och gick 1898 även med i det socialdemokratiska arbetarpartiet, SAP. Tidigt fick han fackliga förtroendeuppdrag och blev revisor, sekreterare och ordförande i sin fackförening. Motståndet från arbetsgivarhåll mot att arbetarna organiserade sig var starkt. M var med och bildade Sveriges förgylleri- och glasmästeriarbetarförbund 1900 och valdes omedelbart till både förbundsordförande och ombudsman. Han kvarstod i dessa befattningar till förbundets upplösning. Detta uppgick delvis i Sv träarbetarförbundet 1913. M var även en av initiativtagarna till Stockholms-avdelningarnas sjukkassa 1903 och var ordförande i denna under en lång följd av år. Det fackliga organiserandet av arbetarna och infogandet av dem i ett sjukkassesystem innebar en tryggare social tillvaro for många.

M ville inte bara se till arbetarnas materiella välfärd. Han var kulturellt intresserad och bidrog till grundandet av arbetarbibliotek på flera håll. Hans stora intresse var arbetarsången. Redan 1898 valdes han till ledare för Sthlms arbetaresångförening och behöll denna ställning i nära 60 år. Under M:s ungdomsår hade många kaféer i Sthlm piano för gästernas fria bruk, och hit gick gesällerna på kvällarna och spelade och sjöng. Ett viktigt inslag i sångarverksamheten var resor och konserter, även turnéer till Norge, Danmark och Tyskland. M tog initiativet till körsång i Sthlms parker. Han var själv förstetenor och medlem i flera sångföreningar.

I Sthlms stadsfullmäktige satt M i 20 år och blev där snart en mångsysslare av sällan skådat slag. Som mest var han uppe i ett sextiotal uppdrag, om suppleantskapen medräknades. 1924–29 satt han i FK för socialdemokraterna. Ibland kritiserades M för att ha åtagit sig alltför många uppdrag, och det fanns kritiker som menade att han egentligen inte hann med att "förgylla" något. M var emellertid mån om att behålla sitt yrke, även om verksamheten periodvis fick inskränkas kraftigt. Slutet av 1920-talet var en sådan tid, då han förutom riksdags- och olika stadsfullmäktigeuppdrag bl a hann med att vara ledamot i Konserthusstyrelsen, i Engelbrekts församlings kyrkoråd och i Borgerskapets femtio äldste. Ännu vid drygt 60 års ålder hade M ett femtiotal kommunala uppdrag men lämnade därefter ifrån sig dessa utom v ordförandeskapet i Stockholms byggnadsnämnd, vilket han behöll till sjuttioårsdagen. När M avsade sig sitt uppdrag i stadsfullmäktige 1938, skedde det med elegans. Han framhöll, att om man inte kunde "förena sin individuella uppfattning med kommunmötets suveränitet och rätt att ge direktiv bör man lämna sin plats för att andra må lyckas bättre, dock alltid med partiets bästa för ögonen, ej bara för stunden och tillfallet utan med tanke på framtiden och folkets bästa" (Larsson, s 215).

Sthlms trafikfrågor blev något av en prövosten för de kommunala makthavarna från 1930-talet och framåt. M var till att börja med stark motståndare till nya broar och bredare trafikleder i syfte att släppa fram den ökande bilismen, men ändrade med tiden mening och ansåg att det i längden inte gick att sätta sig emot utvecklingen. T o m Strömbron, som var tänkt som ett provisorium, kunde han med tiden förlika sig med, eftersom bilismen snabbt växte.

"Förgyllare Magnusons mångsysslande" blev något av en visa i Sthlm, åtminstone på revyerna, där M:s namn ofta återkom. Ibland påstods M tom hålla mångsysslarrekordet, men någon riktig enighet nåddes inte på den punkten, varken i tidningarna eller annorstädes. M var emellertid sällsynt duglig och arbetsam och ordnade sin verksamhet rationellt. Han tog aldrig semester utan nöjde sig med fridagar vid veckoslut på sommaren.

I riksdagen kom M särskilt att bevaka stockholmsfrågor som markbyten mellan staten och Sthlms stad, förortstrafikens ordnande, möjligheter att låna ur Statens bostadslånefond för att finansiera byggandet mm. Hans kulturella intresse framgick av motioner och yttranden för ett ökat statligt stöd till teatrar och museer. M ansåg, att Sverige var ett efterblivet land i fråga om löner och trygghet för sångare och skådespelare. På nykterhetsområdet gick han emot försöken från nykterhetsvänligt håll att skärpa bestämmelserna om servering av öl och sprit i städerna.

M intresserade sig även i hög grad för ungdomens villkor. Både i riksdag och stadsfullmäktige engagerade han sig för en utbyggd bottenskola (sjuårig folkskola mm), och han verkade för ökad sexualupplysning, vilket mötte kraftigt motstånd under 1920-talet. Däremot ansåg M, att en höjning av åldersgränsen för rätten att dricka öl på kaféer från 16 till 18 år var onödig liksom 25-årsgränsen för rätten att inneha motbok och köpa sprit. Byggnadsarbetare under 25 år som hade gift sig och bildat familj borde ha rätt att köpa ut sin ranson. Han vände sig även mot kvardröjande inkomststreck för den kommunala rösträtten,

Trots sin omfattande politiska verksamhet blev M aldrig heltidspolitiker utan höll fast vid sitt yrke som förgyllare ännu långt efter pensioneringen. Hans främsta intresseområden var kultur-, skol- och trafikfrågorna. Genom sina många förtroendeuppdrag kom M att under en lång följd av år påverka utvecklingen på dessa områden i Sthlm. Ett genomgående drag var hans strävan att förbättra arbetarnas materiella och kulturella villkor. M blev 92 år gammal.

Författare

Kent Zetterberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Rester av M:s arkiy i AA. – Brev från M (till Hj Branting o W Jansson) i AA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Stockholms arbetaresångförening. 1887-1937. Sthlm 1937. 124, [jubileumskonsertprogram] (15) s. [Föret.] – Stureplan och närmast däromkring nu och för cirka 50 år sedan (Stockholms borgargilles årsbok 1956, Sthlm, s 5–12).

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica, klipp ang M samt brev från M till Hj Branting 24 okt 1919, i AA.

Kända stockholmare, ed I Goldmann (1936); Y Larsson, Mitt liv i Stadshuset, 1 (1977); G Magnusson, Socialdemokratien i Sverige, 3 (1924); Sthlms stadsfullm 1913–1938 (1938); F Ström, Min ungdoms strider (1940); Sv folkrörelser, 1 (1936); G Unge, Förgyllare M rekordhållare i Sthlm (DN 20 aug 1979); Väd. – Nekr över M i DN 6 juni 1968.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Paul Magnuson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10164, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kent Zetterberg), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10164
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Paul Magnuson, urn:sbl:10164, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kent Zetterberg), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se