Meriter

Malmar, Knut Karl Folke, f 14 jan 1890 i Karlshamn, d 6 nov 1947 i Sthlm, Osc. Föräldrar: borgmästaren Knut Magnus M o Ida Hildegard Sofia Hasselrot. Mogenhetsex vid h latinlärov på Norrmalm, Sthlm, 15 maj 09, inskr vid UU 15 sept 09, FK 30 maj 13, JK där 15 april 16, amanuens vid kommunala centralbyrån april 16, eo notarie i Svea hovrätt maj 16, sekr i folkhushålln:kommissionens mältningsnämnd okt 16, attaché vid UD 7 febr 17, vid sv beskickn i Hfors 22 jan 18, tf vicekonsul i Petrograd o Archangelsk 19 juli 18, tjänstg vid beskickn i Hfors 5 dec 18–dec 20, tf vicekonsul i Antwerpen 19 nov 20, vicekonsul med tjänstg i UD 16 dec 21, bitr delegat i Hfors vid förhandl:ar med Finland ang fördrag om utlämnande av förbrytare 22, legationsråd o chef för UD:s juridiska byrå 17 sept 23, sakk vid konferensen i Hfors ang förhindrande av smuggling av alkoholvaror 24, ombud vid konferenserna för internationell privaträtt i Haag 25 o 28, led av kommissionen för undersökn av gränsen mellan Sverige o Finland 26–27, särsk uppdrag för utarb av förordn o instruktion för utlandsrepresentationen 26–27, chef for UD:s rättsavd 24 maj 28, delegat i förhandl:ar i Wien, Prag, Warszawa, Riga o Reval ang fördrag om utlämnande av förbrytare 29, utrikesråd 21 febr 30, ombud vid Nationernas förbunds konferens för folkrättens kodifiering 30, led av komm för förhandl:ar med Schweiz om en konvention ang erkännande av domar mars 34–nov 35, ordf i understödsnämnden för rysslandssvenskar juni 34–febr 36, led av komm ang internationella rättsförhållanden rör arv sept 34–dec 35, ordf i sparbankskomm jan–juni 36, envoyé i Prag 26 nov 37, i Belgrad 2 juni 39, i disponibilitet 31 juli 41, avsked 27 april 45.

G 1) 17 juni 1918(–1929) i Sthlm, Matt, m advokaten Lily Linéa Lindroth, f 1 sept (enl fb 31 aug) 1894 i Alunda, Upps, d 21 aug 1960 i Sthlm, Jak, dtr till läroverksvaktmästaren Johan Emil L o Hilda Maria Andersson; 2) 26 jan 1930 trol i Dorpat m Gertrud Johanna Dannenberg, f 29 april 1901 i Estland, d 25 maj 1962 i Sthlm, Osc, dtr till kamreraren Reinhold Eduard Gustav D o Alide Graf.

Biografi

Efter avslutade studier vid UU fullgjorde Folke M tingstjänstgöring. Han antogs därefter som konsulsaspirant – attaché – i utrikesdepartementets tjänst i febr 1917. I jan året därpå sändes han som attaché till det sv generalkonsulatet i Hfors. Kort efter M:s utnämning inträffade där den statskupp som blev inledningen till Finlands frihetskrig. M kom under de följande dramatiska händelserna i huvudstaden och dess omgivningar att spela en uppmärksammad roll som sv representant vid forhandlingarna mellan upprorets ledare och vita grupper. I Kyrkslätt väster om Hfors hade en större trupp vita isolerats (i Sigurds gård) och befann sig i febr i ett svårt läge. M lyckades 27 febr förmedla ett kapitulationsavtal mellan de kämpande parterna. Kapitulationen innebar bl a att M som representant för den sv beskickningen kunde utöva kontroll över att truppens medlemmar behandlades korrekt under transport och internering. M vann erkännande för ett modigt uppträdande och sinnesnärvaro i flera svåra situationer, även om kapitulationen har kritiserats. Medverkan till den var ett led i den sv regeringens humanitära politik utan beaktande av läget i stort.

Sedan frihetskriget avslutats, förordnades M till vicekonsul i Archangelsk och Petrograd samt i dec 1918 åter i Hfors. Efter en kortare tjänstgöring som vicekonsul i Antwerpen kom M under många år att fullfölja en juristkarriär inom UD, där han 1923 blev chef för rättsavdelningens juridiska byrå. 1928 blev M chef för rättsavdelningen och utnämndes i febr 1930 till utrikesråd.

M vann under sin långa departementstjänstgöring ett stort anseende som juridisk fackman och utnyttjades för många uppdrag. Av hans hand är t ex 1928 års förordning och instruktion för utlandsrepresentationen. Han medverkade vid utarbetandet av lagstiftningen om förvärv och förlust av sv medborgarskap 1928 och föredrog förslaget i lagrådet. I anslutning härtill utgav M en kommenterad upplaga av denna lag.

M företrädde Sverige vid flera av tjugo- och trettiotalens viktiga internationellträttsliga konferenser, vid privaträttskonferenserna i Haag 1925 och 1928, vid den viktiga konferensen där 1930 för folkrättens kodifikation, vid förhandlingarna med Schweiz om konventionen om verkställighet av domar 1934–35, som resulterade i ett avtal länderna emellan, samt vid åtskilliga förhandlingar om utlämningsavtal. Vid flera tillfallen fick M föredraga lagförslag av internationellträttslig innebörd för lagrådet.

Efter en lång och dryg arbetsperiod i hemlandet blev M 1937 envoyé. Hans läggning ansågs emellertid inte lämpad för någon av de stora beskickningarna, och han förordnades till envoyé i Prag. Efter den tjeckoslovakiska republikens undergång 1939 flyttades han till Belgrad. Under den stora kris som i mars 1941 ledde till den tyska ockupationen av landet var stämningen i Belgrad uppjagad. Vid ett tillfälle då M befann sig i en större folksamling och tilltalade en officer först på franska, därefter på tyska, uppfattades han som tysk. Följden blev en svår misshandel; han fick flera slag i huvudet. Skadorna var tydligen allvarligare än han själv förstod. Hemkommen nödgades han underkasta sig långvarig sjukhusvård och pensionerades.

Författare

Stig Jägerskiöld

Arkivuppgifter

Strödda brev från M i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Internationell överenskommelse angående avtal om hänskjutande till skiljedom av tvister mellan enskilda (Tidsskrift for Retsviden-skap, årg 37, 1924, [Kristiania,] s 287–293). – Nationernes förbund och den internationella rättens kodifiering (ibid, 38, 1925, s 296–298; sign F. M-r.). – Register till Svensk juristtidnings rättsfallsavdelning 1916-1925, upprättat. Sthlm 1926. 92 s. [Även smbd med Gunnar W. Sjögren, Register ... juristtidnings notisavdelning ..., 12 s, med omsl: Register ... rättsfalls- och notisavdelningar ...] – Återförvisningsläran ännu en gång (Festskrift tillägnad presidenten ... Erik Marks von Würtemberg ..., Sthlm 1931, s 410-422). – Förvärv och förlust av svenskt medborgarskap. Systematisk översikt samt författnings- och konventionstexter med anmärkningar. Sthlm 1936. 205 s. – Bidrag i Svensk juristtidning 1927, 1930-35, 1937, 1942; se även Förteckning över statliga utredningar 1904–1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 110, 155 f, 745.

Källor och litteratur

Källor o litt: K Donner, Verksamheten vid o omkring sthlmslegationen (Finlands frihetskrig ..., 4, Hfors 1924); Justitiematr 1934 (1934); Kamp o äventyr i det röda Finland, ed Th Svedlin, 1 (1918); UD:s kal 1938 (1938).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K K Folke Malmar, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10197, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10197
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K K Folke Malmar, urn:sbl:10197, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-25.