Carl Johan M Malmros

Född:1874-12-23 – Östra Sönnarslövs församling, Kristianstads län
Död:1947-10-26 – Klippans församling, Kristianstads län

Industriman


Band 24 (1982-1984), sida 781.

Meriter

Malmros, Carl Johan Martin, f 23 dec 1874 i Östra Sönnarslöv, Krist, d 26 okt 1947 i Klippan, Krist. Föräldrar: lantbrukaren Carl Johan M o Bengta Månsdtr. Lärov:studier i Malmö, affärsbitr i Kristianstad 90, startade egen rörelse för järn- o cementvaror o för kolimport i Malmö 97, kontorschef vid Sv kalkförsäljn:ab Calcium, Malmö, 03, disponent där 05, VD o led av styr för ab Klippans pappersbruk 08–12, VD för Finbrukens försäljn:ab från 08, VD i ab Klippans finpappersbruk från april 11, för Böksholms sulfitfabriksab, Braås, Kron, från 14, led av styr för ab Vidfamne 19–42, ordf i Sveriges pappersbruksförb från 22, i Sydsveriges virkesfören från 23, led av styr i Södra Sveriges ångpannefören 24, v ordf där från 34, led av styr för ab Landsverk, Landskrona, från 25, VD o led av styr för Lessebo ab från 26, led av styr för Sv sockerfabriksab från 27, ordf i Sveriges pappersbruksfören från 28, led av styr för Sveriges industriförb från 28, VD för ab Lessebo skogar från 30, led av styr för ab Skandinaviska banken från 30, ordf i styr för Scancraft från 32, i styr för Sjöförsäkr:ab Öresund från 32, led av styr för Strömnäsbruks ab från 33, ordf i styr för Höganäs-Billesholms ab från 34, led av arbetsmarknadskommissionen från 36, av järnvägsrådet från 36, v ordf i handelskammaren för Skåne o Blekinge från 39, led av Näringsorganisationernas centralutsk från 39, av Industrins produktionsråd från 39, av Näringslivets råd från 39, ordf i Scanfin från 40, i Sv pappersbrukens handelsab från 41, VD för Konga sulfitfabrik från 43, ordf i Sv arbetsgivarefören från 46, i styr för Skånska cementab 47, i styr för Iföverken 47.

G 5 maj 1904 i Malmö, S:t Petri, m Iris Maria Luitgard Fahlberg, f 8 okt 1881 i Ronneby, d 14 nov 1962 i Helsingborg, dtr till lantbrukaren Carl Theodor F o Luitgard Clementine Hårdh.

Biografi

Carl Johan M blev strax efter avslutad skolgång i Malmö anställd som affärsbiträde i Kristianstad. När han 1897 började driva egen rörelse i järn- och cementbranschen, visade han stor organisatorisk förmåga. Omkr 1900 ägnade han sig åt försäljning av stenkol och byggnadsämnesvaror och hade även en egen fabriksrörelse.

Denna verksamhet lämnade M 1903 för att bli kontorschef vid Sv kalkförsäljningsab Calcium i Malmö. Fem år senare blev han VD för ab Klippans pappersbruk, där han såg som sin viktigaste uppgift att reda upp den besvärliga situation, som den sv pappersindustrin sedan länge befunnit sig i. Finpappersbranschen präglades av överproduktion, och det var svårt att få avsättning för dess produkter. En intensifierad specialisering och rationalisering av både distribution och produktion igångsattes.

Framställning av bankpostpapper, skrivmaskins- och kopiepapper påbörjades, men brukets omsättning sjönk katastrofalt. Det gällde för landets finpappersbruk att hålla samman, och 1907 bildades Finpappersbrukens försäljningsab (Finbruken) för att ombesörja försäljningen från Klippans, Lessebos och Grycksbos finpappersbruk. Efter någon tid blev M chef för denna organisation, vars verksamhet var begränsad till den inhemska marknaden. Däremot höll sig Klippans bruk med en egen försäljningsorganisation för den utländska marknaden. Genom Finbrukens verksamhet med solidarisk försäljning – i realiteten en kartell, den första inom pappersbranschen i Sverige – kunde priserna hållas anmärkningsvärt konstanta, trots att råvarupriserna, särskilt beträffande kemikalierna, starkt fluktuerade.

Men icke desto mindre sjönk vinsterna. Den nedåtgående trenden för Klippans bruk höll i sig och det visade sig nödvändigt med en grundlig finansiell rekonstruktion. Denna påbörjades 1911, då bankirfirman C G Cervin förvärvade 85 % av aktiekapitalet. Dessa nytillkomna medel användes till inköp av råvaror och anskaffande av nybyggnader. En djupgående konsolidering kom till stånd, genom att tillgångarna nedskrevs i formellt värde och aktiekapitalet minskades. Positivt blev också, att tulltaxorna för importerade pappersvaror höjdes, så att branschen blev bättre skyddad mot utländsk konkurrens.

Bland de tekniska förbättringarna märkes särskilt installationen av en pappersmaskin för framställning av silkespapper. Dessutom tillverkades kromopapper och finare kartongpapper, kräpp, vaxpapper och maskingummerat papper. Under åren 1911–14 lades – förutom vid uppbyggandet av exportorganisationen – särskild vikt vid att bättre utnyttja den redan befintliga produktionskapaciteten, och denna period har betecknats som det moderna Klippans grundläggningstid (Cervin). I början av första världskriget drabbades bruket av avsättningssvårigheter, men efter ett par år ledde krigskonjunkturerna till stora vinster.

Liksom inom flera andra foretag i samma bransch företogs också för Klippans del en avsevärd integration. Bankirfirman Cervin inköpte 1914 Böksholms sulfitfabrik i Braås med tillhörande skogsbestånd. Därigenom underlättades möjligheterna för Klippan att anskaffa råvaror. 1926 övertog Klippans bruk aktierna i Böksholm och förvärvade samtidigt Lessebo ab. Redan året dessförinnan hade ett försäljningssamarbete inletts mellan Klippan och Lessebo. M var VD i både Lessebo och Böksholm. Under M:s ledning växte Klippankoncernen ut till att omfatta sex pappersbruk, två sulfitfabriker, sågverk och försäljningsorganisation. Mellankrigstidens påfrestningar lyckades koncernen bemästra bl a genom att, på M:s initiativ, bilda en sammanslutning med andra nordiska foretag i samma bransch, Scancraft (1932), där M blev ordförande. Syftet med Scancraft var att åstadkomma en stabilare marknad.

M verkade för det sv kvalitetspapperet på den internationella marknaden genom sina centrala insatser inom pappersindustrisammanslutningarna. I början av andra världskriget hindrades pappersexporten till västländerna, och man övervägde att kompensera detta genom export till Tyskland. Från tyskt håll föreslogs bildandet av en internationell papperskartell, omfattande även Sverige. Men Svenska pappersbruksföreningen, där M var ordförande, avvisade förslaget. Genom den statliga regleringen av produktionskvantiteten kom den sv pappersexporten i ytterligare svårigheter. Ett visst minimum måste tillförsäkras den inhemska marknaden, och överskottet fick exporteras.

Som skicklig och erfaren industriledare togs M i anspråk för uppgifter på skilda håll inom samhälls- och näringslivets organisationer. Han blev t ex ledamot av 1936 års arbetsmarknadskommission och deltog i Saltsjöbadskonferensen s å. I mer än 25 år satt han i styrelserna för Sveriges industriförbund och ab Skandinaviska banken. Med sin stora kontaktyta och sin utomordentliga förmåga att umgås och samarbeta med folk fick M en central betydelse i sin hemort Klippan, där han deltog i flera kommunala sammanhang. Han var bl a ledamot av Gråmanstorps kommunalfullmäktige och satt i styrelsen för Klippans föreläsningsförening. M var intresserad skytt och friluftsmänniska. – M hyllades till sin 70-årsdag med festskriften En bok om papper.

Författare

Mats Thunander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i LUB (till Jonas Åkesson) o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Reflektioner till historien om några sydsvenska pappersbruks och pappersmassefabrikers utveckling (Skånes handelskammare, omfattande Skåne och södra Halland, 1905–1925, Malmö 1925, 4:o, s 65–71). – Ur ett 350-årigt skånskt pappersbruks historia [Klippans] (Skåne, årsbok 1931, Hälsingborg, s 157-199).

Källor och litteratur

Källor o litt: P G Andersson, Alun o ark, kalk o krut. Kring fyra gamla skånska bruk (1974); E Bosasus, Molae Chartiariae Suecanae, 1 (1923); R Casparsson, LO under fem årtionden (1951); T Cervin, Reflexioner kring Klippans pappersbruk (En bok om papper, tillägn C J M den 23 dec 1944, 1944); G Clemensson, Klippans pappersbruk 1573–1923 (1923); dens, Klippans pappersbruk med Lessebo o Böksholm (1932); dens, Lessebo 1856–1956 (1964); O Eneroth, Den sv pappersindustrien under de senaste tjugofem åren (En bok om papper..., 1944); Sv pappers- o cellulosaingeniörsfören:s årsb 1947; S A Söderpalm, Direktörsklubben (1976); dens, Arbetsgivarna o saltsjöbads-politiken (1980). – Nekr:er över M i Nordöstra Skåne o SDS 27 okt, i SvD 28 okt o i Sv papperstidn 31 okt 1947.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Johan M Malmros, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10230, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mats Thunander), hämtad 2019-12-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10230
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Johan M Malmros, urn:sbl:10230, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mats Thunander), hämtad 2019-12-06.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se