Joachim Wilhelm Liliestråle

Född:1721-06-22 – Stora Kils församling, Värmlands län (på superitendentsbostället Ekenäs)
Död:1807-01-31 – Strängnäs landsförsamling, Södermanlands län (på Låstad)

Författare, Ämbetsman, Justitiekansler, Politiker


Band 23 (1980-1981), sida 144.

Meriter

Liliestråle, Joachim Wilhelm (före adl Broms), f 22 juni 1721 på superintendentsbostället Ekenäs, St Kil, Värml, t 31 jan 1807 på Låstad, Strängnäs landsförs. Föräldrar: prof o superintendenten Ingemund Bröms o Magdalena Elisabet Wetzler. Inskr vid UU 4 juni 34, auskultant i Svea hovrätt 4 juni 44, v aktuarie 13 febr 45, v häradsh 11 juni 46, antagen till kriminalprot:s förande vid Svea hovrätt 17 okt 46, led av kommissorialrätter i Örebro, Karlskrona, Kalmar o Norrköping 46—49, v notarie vid Svea hovrätt 13 april 48, eo fiskal där nov 48, sekr i komm ang ärendenas förkortn o skyndsammare behandl 23 jan 50, i konvojkommissariatet 4 juni 50, i kommissionen över "dalsakerna" 50, i en sekret kommission ang stämplingar o mordbrand i Sthlm 11 juni 51, ord fiskal i Svea hovrätt 13 okt 52, adl 2 dec 56, advokatfiskal i kammarkoll 25 febr 57, sekr i justitiedeput 60, lagmans titel o led av lagkommissionen 29 juni 62, led av kammarkommissionen 63, deltog i riksdagarna 65/ 66, 78/79, 86 o 89 (sekr i stora deput 65/ 66), justitiekansler 27 mars 72—79, led av tullarrendesoc 76—85. — Led av samf Pro Fide et Christianismo 71, LPS 73, led av Vitterhetsakad 73, LVA 74, LVVS 76, HedLVHAA 97.

G 1) 5 okt 1758 trol i Åker, Söd, m Hedvig Beata Hacker, f 1725 trol där, d 7 maj 1784 på Säby, Järfälla, Sth, dtr till dir för Åkers krutbruk Olivier H o Ulrika Eleonora Stierneroos; 2) 6 sept 1785 i Sthlm m frih Vilhelmina Charlotta Fleetwood, f 20 jan 1739, d 11 nov 1805 i Sthlm, dtr till landsh frih Carl Mårten F o Maria Eleonora Stralenberg.

Biografi

Både politiskt o litterärt var L fostrad i frihetstidens anda. Men det är mer som politiker o ämbetsman än som författare han bör uppmärksammas. När han 51 år gammal vid frihetstidens sista riksdag utnämndes till justitiekansler, hade han bak- om sig en gedigen juridisk utbildning o karriär inom Svea hovrätt o kammarkollegiet men även praktisk erfarenhet av arbetet som sekreterare i ett flertal av riksdagens kommissioner o deputationer. L sympatiserade med mössorna. Som sekreterare i stora deputationen hade han 1766 i det ryktbara betänkandet "om orsakerne till våra goda lagars elaka verkställighet" sammanfattat mössornas kritik av det rådande ämbetsmannaväldet — en kritik som han själv några år senare skulle få tillfälle att omsätta i handling. Som ett skydd mot ämbetsmännens övergrepp tilltvingade sig ständerna 1765/66 rätten att utse justitiekansler. När så ny justitiekansler skulle tillsättas 1772, erbjöds borgmästare C F Sebaldt tjänsten. Han avböjde dock o valet föll då på L.

Det har sagts, att L efter regimskiftet blev ett villigt redskap för Gustav III:s ämbetsmannaräfst, men hans agerande kan också ses som en strävan att fullfölja de idéer han förfäktade i betänkandet från 1766. Enbart under de två första åren som justitiekansler hann L med att besöka Örebro, Älvsborgs, Göteborgs o Bohus, Skaraborgs, Västerås, Nyköpings, Linköpings o Jönköpings län — en arbetsprestation så god som någon med tanke på den tidens kommunikationer. Inspektionerna, som helt upptog L:s tid under dessa år, skedde på Gustav III:s order o resan gick just till de orter, som kungen besökt under sin eriksgata. Noggrant undersökte justitie-kanslern, hur det stod till med kyrkor, skolor o hospital, om byggnaderna var i gott skick, hur räkenskaperna förts, inventerade kronomagasin o regementskassor, hörde sig för om någon klagat över våld o orätt eller om det förekommit oroligheter inom landet eller vid gränserna. Skamfläckar kallade han de landshövdingar, häradshövdingar, borgmästare o präster, som nyttjat allmänna medel till privat bruk o förgripit sig på allmogen.

L ger intryck av att ha varit en hederlig o omutlig ämbetsman, som lojalt fullgjort sina plikter. Samma omutlighet karaktäriserade honom i hans kamp för tryckfriheten. I ett brev till G A Reuterholm 1792 påpekar han, att det "är ej obekant huru min kallelse varit, att arbeta för Svenska tryckfriheten. Jag kan nästan som Paulus kalla den mitt barn, det jag med ångest och möda framfött år 1766, försvarade 1774 och hade den äran att på visst sätt bli martyr för 1789". Vid tryckfrihetsförordningens (TF) tillkomst 1766 hade även den setts som ett medel mot byråkratins maktmissbruk. I o med RF 1772 upphävdes alla gällande grundlagar. Det var dock oklart, om 1766 års TF kunde anses som grundlag. L föreslog därför, att kungen skulle förklara den fortfarande vara giltig, eftersom tryckfriheten hörde samman med ett fritt statsskick. Den nya TF 1774 innebar i själva verket en skärpt censur, o trots att L som justitiekansler ibland tom väl nitiskt beivrade alla övertramp, kunde detta i längden inte dölja de politiska meningskiljaktigheter, som fanns mellan honom o kungen.

Mot slutet av 1770-talet framstod det allt tydligare, att L förlorat kungens nåd, o något stöd från rådets medlemmar kunde han inte heller räkna med. Efter påtryckningar inlämnade han i aug 1779 sin avskedsansökan med bön om något litet "vedermäle". Men högre än pengar skulle han dock skatta friherrevärdigheten. Hans avsked beviljades, men någon friherretitel erhöll han inte o pensionen blev blygsam, endast 6 000 dlr kmt.

Genom senare tillägg skulle 1774 års TF komma att ytterligare begränsas. Vid riksdagen 1786 återfanns L bland kungens politiska motståndare o talade varmt för tryckfrihetens fulla återinförande. Han liknade skriv- o tryckfriheten vid en politisk barometer, som visar vilket mått av borgerlig frihet ett folk åtnjuter. Följande riksdag 1789, under vilken Gustav III genomdrev förenings- o säkerhetsakten, hörde L till oppositionens ledare på riddarhuset o kritiserade skarpt kungens negligerande av grundlagen. Han häktades därför tillsammans med bl a Fersen, Frietzcky o De Geer o förvarades i arrest till riksdagens slut.

I sitt författarskap är L en efterföljare till Dalin. Han framstår som beläst o kunnig men utan den lilla gnista av originalitet, som förmår fånga läsarens uppmärksamhet. Sina tal kryddar han ofta med citat från såväl klassiska författare som upplysningens förkämpar. L var medlem av en rad vittra o lärda sällskap o akademier. Han översatte bl a från engelska 1765 Alexander Popes Essay on man o 1782 hans Eloisa to Abelard, vilket vittnar om något överraskande språkkunskaper. Hans egna dikter rönte dock föga uppskattning. Stela, temperamentslösa o moraliserande blev de snarare föremål för löje. Han hade svårt att anslå den kvicka, spirituella ton som var förhärskande vid tjusarkungens hov. I synnerhet blev hans lärodikt Fidei-commiss til min son Ingemund (1772) illa åtgången. I ett brev till VHAA 1781 tillstår han också med en trött suck: "Jag bekänner uppriktigt att jag börjar misstro min smak i poesien och det är kanske en armhet i mitt snille, som åldern verkar".

Författare

Lisbeth Näslund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ex av Fidei-commiss til min son Ingemund tr 1772 o 1797 med ändringar o tillägg av L i KB o LUB. Ms till dikter o tal i KB, VA o VHAA. -Brev från L till P De la Gardie i LUB, till bl a G A Reuterholm o F Sparre (Börstorpssaml) i RA, till bl a E M Fant, Gustav III o S Älf i UUB. Strödda brev från L i KB

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertationis juridicac de in-terpretatione legum civilium P 1. [Akad avh, preses D Solander, respondens J W Broms.] Up-sali* [1744]. 28 s. - Graf-skrift ... [över] Carl. von. Hårleman. ... [Stenstil.] Sthlm 1753. Fol. (7) s. [Anon.] — Til Hans kongl. höghet prints Gustaf, Sveriges rikes cron-prints, då Hans kongl. höghet hugnade Kongl. cammar-colle-gium med sin nådiga närvarelse, den 6 Maji 1762. Allerunderdånigst af J W Broms. Sthlm u å. 4:o. (7) s. [Vers.] — Riksens ständers Stora deputations betankande, uti the thit förviste vexel- och banco-ärender, med hvad thermed gemenskap hafver. Gifvit i Stockholm then 7. Junii 1765 ... Sthlm u å. 4:o. 56, 29, (11) s. [Tillskr.] Delvis övers: Der Reichs-Stände gros-sen Deputation Bedenken. Sthlm u å. 4:o. 47 s. — Riksens ständers Stora deputations betänkande, om orsakerne til våra goda lagars elaka verkställighet, och botemedel theremot för framtiden, gifvit i Stockholm vid riksdagen den 15:de augusti 1766. [Rubr.] Sthlm 1766. 4:o. 35 s. [Tillskr.] [Av s 1-16 finns 2 var.] [Utdrag:] § 10 af Riksens ständers ... och botemedel deremot, den 15 augusti 1766. Sthlm 1769. 4:o. 15 s. -Stilla lefnads sällhet [anon vers, då tillskr Dalin] (O v Dalin, Vitterhetsarbeten, bd 3, Sthlm 1767, s 54 f). - Gåta om tiden. [Rubr.] Sthlm 1768. 4:o. (4) s. [Anon vers.] — Fidei-commiss til min son Ingemund. Sthlm 1772. 4:o. 75 s. [Undert vers.] [Ny uppl] 1797. 4:o. (10), 110 s, s 110, (9) s. [Tillägg:] Händelsevis förbigångne versar uti Fidei commisset, som på sina ställen tilökas. [Rubr.] Sthlm 1804. 4:o. 4 s. [Undert vers.] Övers: En provet Faders sunde Raad ... frie Overssettelse paa Vers af M Rynning, Khvn 1791, 52 s. — Tal, hållit då hufvudbaneret sön-derslogs efter framledne commerce-rådet ... Anders Nordencrantz vid dess begrafning ... den 23 Julii 1772. Sthlm 1772. 16 s. - En god domare, förestäld uti ett grifte-tal, då baneret sönderslogs efter herr Jonas v. Hagelberg, hof-rätts-råd ... den 15 october 1772. Sthlm u å. 32 s. — Tal, hållit för Kongl. svenska vitterhets-academien ... då han derstädes blef intagen, den 9 Februarii 1773. Sthlm 1773. 16 s. [Omtn] Tal, då han i Kongl. academien blef intagen den 9 Februarii 1773 (Kongl. svenska vitterhetsaca-demiens handlingar, d 2, Sthlm 1776, s 7-21). — Kongl. Maj:ts nådige instruction, för den til svenska bibel-versions förbättrande utsedde och förordnade särskilte commission. Gifven Ul-richsdals slott d. 18 Maji 1773. Sthlm u å. 4:o. (8) s. [Anon förf tills med G A Lilliestråle.] - Till vederläggning af de ogrundade ryckten, som ... blifvit utspridde om h. herr justitiae cancellern och riddaren Liliestråles ämbetes giöromål och upförande ... lämnas allmänheten följande utdrag af et herr justitiaccan-cellerns och riddarens egenhändiga bref. [Rubr.] Götheborg 1773. 4:o. (4) s. [Annan uppl:] Til ... rykten ... om hög-välb. hr justitiecancelleren ... Lilljestråles ... göromål ... lemnas ... justitiä-cancellerens ... [Rubr.] Norrköping 1773. 4:o. (4) s. Även avtr i Dageliga tidningar eller: Dagligt allehanda, 1773, Sthlm, n:o 243, 25/10. - Tal hållit til magistraten och borgerskapet i Westerås på rådhuset den 13 april 1774. Westerås 1774. 8 s. -Til en bedröfvad moder vid hennes ende sons ... Gustaf Adolph Gerhard Adam Leyonhjelms död, uti Linköping den 14 october 1774. Linköping u å. (4) s. [Anon vers.] Omtr i Samlaren, d 1-6, Sthlm 1773-75, s 711 f (st 90, 28/1 1775), ej anon. — Tal, om lag-förbättring, hållet, uti Hans Majestets höga närvaro, för Kongl. veten-skaps-academien, vid prsesidii afläggande, den 4 Novemb. 1775. Sthlm 1775. 56 s. [2 titelvar.] -Tal vid framledne landshöfdingens ... baron P. von Psilanders graf, då baneret sönderslogs den 16 Martii 1776. Sthlm 1776. (19) s. - Åminnelse-tal, uti hans Kongl. Maj:ts höga närvaro, öfver directeuren af Svenska ost-indiska com-pagniet... Nicol. Sahlgren, hållit för Kongl. ve-tenskaps-academien, den 25 Februarii 1777. Sthlm 1777. 62 s, 1 portr. - Ode til hennes Kongl. Maj.t drotningen. Den 22 Julii 1778. [Sthlm 1778.] 4:o. (6) s. [Undert.] - Åminnelsetal, öfver framledne hof-cantzleren ... Olof von Dalin; efter hennes Kongl. Maj:ts enkedrotnin-gens nådiga befalning, hållit inför Kongl. vitterhets academien ... den 3 Maji 1780 [vers] (Kongl. sv vitterhetsacademiens handl, d 3, 1780, s 306-340). - Til herr comminister Eb-bers och dess fru ... vid ende och kjäre sonens Peter Conrad Ebbers begrafning i Skara dom-kyrkjo den 15 febr. 1781. Skara uå. (3) s. [Undert vers.] - Åminnelse-tal öfver ... Johan Gustaf Psilanderhjelm, hållit för sällskapet Utile dulci den 17 Maji 1783. Sthlm 1783. 32 s. - Tal, vid pracsidii nedläggande, uti Kongl. vetenskaps academien om tale-konsten, des uphof och förbindelse med vetenskaperna &c. &c. hållit den 5 Maji 1784. Sthlm 1784. 48 s. - Lefvernes-be-skrifning öfver framledne hof-marskalken ... friherre Christopher Manderström, förf o upläst i Kongl. vitterhets- historie och antiqvit. academien den 24 Julii 1789 (VHAAH, d 4, Sthlm 1795, s 267-307). - Åminnelse-tal öfver ... grefve Melcher Falkenberg. Hållet för Kongl. vetenskaps academien i Stockholm, den 20 Febr. 1796. Sthlm 1796. 67 s. - Tal på Kongl. vitterhets, historie och antiquitets acade-miens högtids-dag den 24 Julii 1790 (VHAAH, d 5, Sthlm 1796, s 192-218). - Försök til nya kyrko-psalmer af J. W. L. Strengnäs 1798. 24 s. [Sign.] — Tolf charader dedicerade till herr can-cellie-rådet och riddaren Gudmund Adlerbeth af J. W. L. Sthlm 1798. (4) s. [Sign.] - Til lilla herr grefve Magnus Stenbock Gustafsson. Sthlm [1804], 4:o. (4) s. [Vers.] - Påsk-psalm [text] (L Hammarsköld, Svenska vitterheten, 2. uppl, Sthlm 1833, s 254 f). - Anon vers bl a i Vitter-hetsnöjen, d 2, Sthlm 1770, s 1-14, 56 f o 58, samt d 4, 1781, s 139-141.

Översatt: [A] Pope, Försök om menniskan. Öfvers ifrån engelska språket uti lika många versar. Sthlm 1765. 46 s. — [T F] Marmontel, Belisar. Sthlm 1768. 164 s. [Dedik.] 2. gången uplagd 1778. 222 s. [Anon.] 3. ggn upl Linköping 1799. 276 s. [Anon.] - Pope, Eloisas bref til Abelard. Upsala 1782. 15 s. [Anon.] - Thomas a Kempis, Om Christi efterföljande. Sthlm 1798. 254 s. - A Dumas dä, Pauline. Berättelse. Öfvers från franskan. Sthlm 1843. 239 s. (Kabi-nets bibliothek af den nyaste litteraturen, saml 8, [del] 2; anon.) - Dens [även tillskr A Maquet], Riddaren d'Harmental. Öfvers från fransyskan. D 1-3. Sthlm 1844. 792 s. (Ibid, 9: 2; anon.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Kammarkoll:s skriv:er till K M:t, vol 204; Justitiekanslerns skrivxr till K M:t, vol 92; Civila meritlistor, vol 1; Kammarkoll:s arkiv, prot 1755 o 1757; Svea hovrätts arkiv, D VI a 1: 1; Justitiekanslerämb-.s arkiv, E VI; 7—17; allt i RA.

F Almén, Gustav III o hans rådgivare (1940); K Awebro, Gustav III;s räfst mot ämbetsmännen 1772-1779 — aktionerna mot landshövdingarna o Göta hovrätt (1977); Biogr lex ... (1876); S Boberg, Gustav III o tryckfriheten 1774-1787 (1951); S Delblanc, Ära o minne (1965); L Hammarsköld, Sv vitterheten, 2 uppl (1833), s 253-255; F Lagerroth, Frihetstidens författn (1915); S Lindroth, VA:s hist, 1-2 (1967); Malmström; S Rosenhane, Anteckn:ar hörande till VA:s hist framlagde i ett tal vid pracsidii nedläggande d 13 febr 1805 (1811); H Schuck o K Warburg, III sv litf.hist, 3 (1927); S Smedberg, Frälsebonderörelser i Halland o Skåne (1972).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Joachim Wilhelm Liliestråle, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10234, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lisbeth Näslund), hämtad 2022-05-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10234
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Joachim Wilhelm Liliestråle, urn:sbl:10234, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lisbeth Näslund), hämtad 2022-05-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se