Meriter

Liljeblad, Karl Ragnar, f 25 sept 1885 i Norrköping, d 13 okt 1967 i Västerås. Föräldrar: kassören Nils Fredrik L o Tekla Augusta Svanström. Mogenhetsex vid h a l i Norrköping 15 juni 04, ord elev vid KTH 14 sept 04, ex från dess fackskola för elektroteknik 10 juni 07, assistent i elektroteknik vid KTH 07—08, konstruktör, senare tekn chef o platschef hos ab Graham Brothers, Ursvik, Sundbyberg, 08—10 o 12—14, uppdrag o anställn:ar i Nord- o Sydamerika 11—12, verkstadschef vid Nya förenade elektriska ab i Ludvika 14—18, chef för tekn avdeln vid o dir i ASEA 18—44 samt konsult tekn dir där 45—63, led av stadsfullm i Västerås 27—38, led av Sveriges religiösa reformförbund från dess stiftande 29, tekn rådgivare vid Sthlms ensk bank 1 nov 44, led av styr för ab Sv maskinverken 44—63, av atomkomm:s arbetsutsk 23 nov 45—59, av styr för Statens provningsanstalt 46—55, av styr för ab Atomenergi 48—56. — LIVA 19, LVS 37, LVA 39, LKrVA 46, HedLIVA 50, HedLÖS 51, tekn hedersdr vid Trondheims tekn högskola 35 o vid KTH 29 maj 62.

G 1) 6 dec 13 (—41) i Saltsjöbaden, Sth, m Gurli Bartholdi, f 18 sept 88 i Karlskoga, d 30 okt 73 i Sthlm, Hedv El, dtr till ing Edvard Louis B o Elin Sofia Elisabeth Wessman; 2) 7 sept 48 i Esbo, Nyland, Finland, m förf Berglit Hildegund (Gund) Margerith v Numers, f 28 aug 01 i Pedersöre, Vasa län, Finland, dtr till järnvägstjänstemannen Gösta Gunnar Helge v N o Hildur Ellen Elisabeth Lundahl samt förut g m generalmajoren Aarne Snellman (d 42).

Biografi

Sin huvudsakliga gärning utförde Ragnar L inom elektroindustrin. När Nya förenade elektriska ab i Ludvika 1916 förvärvades av ASEA, var L verkstadschef där. Två år senare utsågs han till teknisk chef för ASEA o blev därmed ansvarig för dåvarande tillverkningsavdelningen, som omfattade både laboratorier o konstruktions- o produktionsavdelningar.

L intresserade sig tidigt för de teoretiska grundvalarna för elkraftindustrin. Han framförde 16 åsikten, att det elektriska genomslaget var en följd av uppvärmningen av isolermaterialet på grund av de dielektriska förlusterna — en teori som senare tillskrivits K Wagner. Han behandlade också frågor som rörde fältfördelningen i transformatorer, kondensatorgenomföringar o högspända kablar. Till den första världskraft-konferensen (23) hade han utarbetat en rapport om den. tekniska utvecklingen av elektriska motorer o generatorer. I flera artiklar diskuterade han också elektromaskindriftens tillämpningar inom industrin samt för järnvägs- o fartygsdrift.

När L fann underlaget för beräkning av hållfastheten av konstruktioner inom industrin bristfälligt, utarbetade han på egen hand en liten handbok (26). Han angav också en generell metod för beräkning av torsionsspänningar o behandlade i olika sammanhang böjnings- o torsionspåkänningar, utmattningsfenomen samt inre spänningar i svetsade konstruktioner.

Alltsedan den industriella krisen efter första världskriget hade L insett betydelsen av riktiga kalkyl- o redovisningsmetoder för ekonomiskt handlande inom framför allt verkstadsindustrin. Om hans engagemang vittnar den mångfald föredrag, tidskriftsartiklar o mera omfattande publikationer han under en lång tidsrymd producerat. På uppdrag av Sveriges Mekanförbund utarbetade han rekommendationer för Kostnadsberäkning och kostnadsredovisning inom mekanisk verkstadsindustri med särskild hänsyn till penningvärdevariationer. Arbetet, som utgavs 52, har blivit normgivande. Det har också uppmärksammats utanför Sverige, o översatt till engelska ingår det som ett specialhäfte i serien ASEA Research. Mekan-förbundet belönade 61 prestationen med sitt "Prisma".

Tidigt intresserad av entropibegreppet uppfattade L inte termodynamikens andra huvudsats som en naturlag, utan en "naturdogm med dogmens alla kännetecken". När Axel Lindblad påvisat, att en kombination metall—selen—kadmium i mörker o termostat ger en kontinuerlig svag elektrisk ström, ansåg L, att han här funnit en ventil å la Maxwells demon. Han framlade (37) en matematisk beräkning, som syntes styrka hans uppfattning. Det finns emellertid en naturligare förklaring, nämligen att det här är fråga om ett galvaniskt element i fast fas.

Med Einsteins relativitetsteori stiftade L bekantskap under tidskriftsstudier på ett bibliotek i New York under sin första resa till Amerika. Den gjorde ett starkt intryck på honom, o han kom att skriva åtskilliga artiklar i ämnet. När Einar Tegen i en installationsföreläsning vid Sthlms högskola 37 på filosofiska grunder ville underkänna relativitetsteorin, grep L till orda. Det följde en animerad debatt mellan honom o den s k Uppsala-skolan samt Harald Nordenson, som försvarade sin uppfattning. Det föreföll L, som om dessa filosofer "ansåge hela teorien som ett intellektuellt ofog". Striden gällde främst tidsbegreppet. L ville med hänvisning till den s k psyko-fysiska parallellteorin — o med instämmande av Oscar Klein — påvisa, att det inte förelåg någon konflikt mellan den introspektiva tidsuppfattningen o det einsteinska tidsbegreppet.

L var en varm försvarsvän o ägnade under andra världskriget mycken uppmärksamhet åt utvecklingen av minor o annan försvarsutrustning, särskilt för marinen. Han pläderade också för att man skulle bygga bergverkstäder, inte bara för produktion av försvarsmateriel. Vid uppnådd pensionsålder tog L i en konsulterande befattning på eget initiativ itu med nya arbetsuppgifter på ett helt nytt verksamhetsfält. Tillsammans med en grupp unga fysiker o tekniker arbetade han nu på utvecklingen av kärnreaktorer vid ASEA. Entusiastisk o pådrivande var han från begynnelsen eldsjälen i den lilla grupp, som så småningom skulle bli ASEA-ATOM. Redan 46 hade L i ett föredrag inför IVA framlagt Synpunkter på atomenergiens fredliga användning. Det är kanske hans största insats, att han tidigare än andra i Sverige insåg kärnkraftens möjligheter, tekniskt o ekonomiskt. Han tog aktiv del både i beräknings- o konstruktionsarbetet. Redan före den första Genéve-konferensen 55, vid vilken amerikanska rapporter avslöjade viktiga, tidigare okända fakta om reaktortekniken, hade L på egen hand i en skarpsinnig analys klarlagt huvuddragen för en reaktorfysi-kalisk beräkning av reaktivitet o utbränning o visat att man kunde utvinna energi ur uran till rimliga kostnader under förutsättning av vissa då ännu ej kända materialdata. Den s k fyrfaktorformeln inom reaktorfysiken tog han fram oberoende av de stora insatser som gjordes i USA.

Som ledamot av atomkommittén var L en av initiativtagarna till ab Atomenergi med staten som huvudintressent jämte företrädare för näringslivet. Han tog en mycket aktiv del i företagets uppbyggnad o tillkomsten av forskningsstationen vid Studsvik men avgick 56 ur styrelsen på grund av menings-skiljaktigheter om hur företaget skulle drivas.

Orädd, stridbar, alltid beredd att försvara vad han ansåg vara rätt, var L en fin o god människa, generös mot sin omgivning. Han hade tid för alla; hans medarbetare kunde söka honom när som helst för att få råd o uppmuntran. De många vänner han förvärvade kunde i livets alla skiften förlita sig på hans stöd. Om hans minnesgodhet vittnar många finstämda nekrologer över bortgångna vänner o inedarbetare. — I samband med 60-årsdagen hyllades L — tillsammans med sin jämnårige kollega Karl-Erik Eriksson — med skriften Technical Achieve-ments of ASEA Research, omfattande ett 30-tal artiklar av medarbetare inom företaget. Hans långa o betydelsefulla verksamhet inom forskning o utveckling belönades 51 med IVA:s stora guldmedalj.

"Intet mänskligt är mig främmande" skulle kanske L kunnat säga, om det inte varit för hans ödmjukhet o känsla av litenhet inför världsalltet — "ett kryp som krälar på ytan utav planeten och räknar de tickande timmar som staplas till evigheten" (ur ingressdikt till nedan nämnda arb av L). Han hade inte bara en ovanligt bred o på många områden djupgående insikt i tekniken o de för denna grundläggande vetenskaperna — han torde vara ganska ensam om att ha kallats till sakkunnig vid tillsättandet av professurer på tre skilda fackområden: elektroteknik, mekanik samt industriell organisation o ekonomi. Han har också gjort snart sagt oräkneliga debattinlägg i religiösa, filosofiska, rashygieniska o andra dagsaktuella o allmänmänskliga frågor. Några av dessa har samlats i en skrift Tankar och funderingar, som på tillskyndan av vännerna gavs ut 60 som en hyllning på hans 75-årsdag. De har senare getts vidare spridning i boken Klarhet i dunkel (65). Alf Ahlberg, som skrivit förordet, säger i en nekrolog över L, "att det hos honom fanns ämne, inte bara till en betydande vetenskapsman, utan även till en konstnär, ja, kanske till en diktare".

Författare

Halvard Liander

Arkivuppgifter

Några brev från L (bl a 2 till Eli F Heckscher) i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Der Energiesats der krei-senden Flussigkeit (Zeitschrift des Vereins deutscher Ingenieure, Jahrg 56, 1912, Berlin, 4:o, s 1510—13). —Gratisaktier [sign] (Verkstäderna, årg 18, 1922, Sthlm, 4:o, s 129 f). — Sanning, verklighet och kausalitet (Kosmos. Fysiska uppsatser utg av Svenska fysikerförbundet, 1923, Sthlm, s 121—132). — Re-cent developments in A. C. generators and motor designs (The transactions of the first world power conference, London June 30th to July 12th, 1924, London (tr Bradford) 1925, s 1082-92). — An investigation of the fatigue of metals due to locally concentrated stresses. Sthlm 1926. 17 s, 3 tab. (IVAH 47.) — Kan den västerländska kulturen räddas från undergång? [Rubr.] Gbg 1927. 8 s. [Sep ur GHT s å.] — Vad menas med självkostnadspris? [diskussionsinlägg] (Ekonomen, årg 7, 1930, Sthlm, 4io, nr 4, s 70 f). — Framtidens kyrka (Religion och kultur, årg 1, 1930, Sthlm (tr Upps), s 29—36). — Den låga räntenivån (Affärsvärlden, årg 34, Sthlm, 4:o, s 550, 578). — Om avskrivning å fasta produktionsmedel (Nordisk tidsskrift for tek- nisk ekonomi, aarg 2, 1936, Oslo, Khvn, Sthlm (tr Khvn), s 129—137). — Is the second law of thermodynamics generally valid tor macroscopic processes? Sthlm 1937. 14 s. (IVAH 145; tills med A Lindblad.) — Ljungströmsriggen (Segel och motor, årg 4, 1938, Sthlm, 4:o, s 404—407). — Die Be-griffe Länge und Zeit in der modemen Phy-sik (Theoria, vol 4, 1938, Gbg, s 265—273). — Moderna kostnadsberäknings, och redovisningsprinciper (Nord tidsskr for tekn ekonomi, 4, 1938, s 97—117). — Till frågan om barnutjämningsskatt (Sunt förnuft, årg 21, 1941, Sthlm, 4:o, s 83—85; även sep, (2) s). — Teologi och astrologi (Religion o kultur, 13, 1942, Upps . . ., s 29—35). — Barnbidragen — ett "fantastiskt tankeexperiment"? Det gäller vår existens som nation. Södertälje 1943. Ils. — Förankring av förtöjningsbojar (På kryss, årg 15, 1944, Sthlm, nr 1, s 14). — Fysikaliska och filosofiska synpunkter på relativitetsteorin (Skrifter utg av Föreningen för filosofi och specialvetenskap, 1: Festskrift till Anders Karitz, Upps 1946, s 1—42). — Synpunkter på atomenergiens fredliga användning. Föredrag vid IVA:s högtidssammanträde 1946 (IVA, [årg 17,] 1946, Sthlm, s 193—200). — Some elementary observations on the mode of operation of the uranium pile. Sthlm 1948. 5 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik, bd 36B, ser 1, nr 1.) — Carl Arvid Lindström (VAA 1949, Sthlm (tr Upps), s 315—323, 1 portr; även sep, Sthlm ... 1951, 9 s, 1 portr = Levnadsteckningar över K. svenska vetenskapsakademiens ledamöter, 138). — The mode of operation of the uranium reactor (Arkiv för fysik, bd 2, Sthlm 19[50—]51, s 17—25, bd 3, 19[51—]52, s 41—46). — Måttsystem och fysikalisk begreppsbildning. Sthlm 1951. 13 s. (Tekniska skrifter utg av Svenska teknolog-föreningen, 150; eng övers i Acta polytechnica, Physics and applied mathematics series, vol 2:5, Sthlm 1953, 15 s.) — Kostnadsberäkning och kostnadsredovisning inom mekanisk verkstadsindustri med särskild hänsyn till penning-värdevariationer. Sthlm 1952. 146 s, 1 bil. Utökad eng övers Västerås 1962, 125 s (Asea research, special issue). — Avskrivningar och skatter. Diskussionsinlägg vid Svenska mekan-förbundets höstmöte den 4 dec. 1952. [Omsl.] Sthlm 1952. 13 s. — Under och naturlagar. Sthlm 1952. 7 s. [Sep ur SvD så 18.8.] — Some economical and technical aspects of the use of nuclear fuel for power production (The transactions of the fourth vvorld power con-ference, London July 11—14, 1950, London (tr Bradford) 1952, s 2471-74). — Naturvetenskap och livsåskådning (Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland, meddelande nr 17, Hfors 1953, s 19—40). — Equilibrium pressure for different temperature between gra-phite and diamond (Arkiv för kemi, bd 8, Sthlm 1955, s 423^32). — Determination eller frihet? (Samtid och framtid, årg 12, 1955. Sthlm, s 349—352; även sep, 3 s). — Ekonomiska synpunkter på atomenergien (Sverige inför atomåldern, Sthlm 1956, s 81—92). — Industrien och atomenergien [diskussionsinlägg] (Industriförbundets meddelanden, 4, Sthlm 1956, s 238—240). — Vad jag menar med livet (Idun, årg 69, 1956, Sthlm, fol, nr 46, s 18 f). — Har vi bara standard att leva för? [enkätsvar] (Industria, årg 53, 1957, Sthlm, 4:o, nr 12, s 40—48). — "Politikerna har hindrat vårt atomarbete" [enkätsvar] (Vi, årg 44, 1957, Sthlm, 4:o, nr 21, s 23). — Swedish power reactor proposals (Nucleonics, vol 15, 1957, New York, 4:o, nr 11, s 165— 169). — Burn-up in a uranium reactor (Asea research, 2, Västerås 1959, s 123—135, 3, 1959, s 45 f; tills med I Oljelund). — Some comments on statistical thermodynamics (ibid, 3, 1959, s 29—40). — Vad menas med verklighet? (Samtid och framtid, årg 16, 1959, Sthlm, s 115—117). — Tankar och funderingar. Ur Ragnar Liljeblads författarskap. Hyllningsskrift ... på 75-årsdagen . . . 1960. Västerås (tr Upps) 1960. 200 s. — Klarhet i dunkel, funderingar över filosofi och fysik. Sthlm (tr Solna) 1965. 96 s. 2., utökade uppl s å. 101 s. — Bidrag i bl a TT, årg 40, 1910, 45—49, 1915—1919, 51, 1921, 53—55, 1923 —1925, 57—58, 1927—1928, 63, 1933, 65— 68, 1935—1938, 71—73, 1941—1943, 75, 1945, 86—87, 1956—1957, Sthlm (delvis tr Norrköping), 4:o, Aseas (egen) tidning, årg 10, 1918, 14—16, 1922—1924, 18, 1926, 22, 1930, 28, 1937, 58, 1966, Västerås, 4:o, Asea journal, vol 3, 1926, 10, 1933, 14, 1937, 16, 1939, Västerås, 4:o, Vi Aseater, 1946—1947, Västerås, 4:o, Affärsekonomi, 1936, 1945, 1949—1952, 1955, 1957, 1961, Sthlm, 4:o, Finanstidningen, 1937, 1946, 1951, 1953, 1955, 1960, o i dagspressen.

Källor och litteratur

Källor o litt: ASEA:s hist 1883—1948, 1—3 (1955—57; reg SBL); G Edlund, R L — en andlig rese (Religion o kultur 1968, nr 2); T Hall, R L död (SvD 16 okt 1967); U Lamm, R L (TT 97, 1967, s 1065 f); H Liander o A Ahlberg, R L död (Västmanlands läns tidn 14 okt 1967); S Olsson, Parlament i Aros (1963); SvTeknF; Vad 1965. — Meddel från bl a sonen övering Jan Liljeblad, ASEA, o dir Lars Leine, ASEA-ATOM.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Ragnar Liljeblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10237, Svenskt biografiskt lexikon (art av Halvard Liander), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10237
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Ragnar Liljeblad, urn:sbl:10237, Svenskt biografiskt lexikon (art av Halvard Liander), hämtad 2024-04-26.