Ruben M Liljefors

Född:1871-09-30 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1936-03-04 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Kompositör, Dirigent, Musiklärare


Band 23 (1980-1981), sida 14.

Meriter

2 Liljefors, Ruben Mattias, bror till L 1, f 30 sept 1871 i Uppsala, d 4 mars 1936 där. Mogenhetsex vid h a l i Uppsala vt 90, inskr vid UU 11 sept 90, FK 14 sept 95, studier för I Hedenblad i Uppsala, kompositionsstudier för Salomon Jadassohn vid musikkonservatoriet i Leipzig 95—96 o 97—99, organistex vid musikkonservatoriet i Sthlm (MK) 00, dirigentstudier för Hermann Kutzschbach i Dresden 02, vik anförare för Allm sången i Uppsala 02, sånglär vid Gbgs h samskola 02—08, dirigent för Göta Par Bricoles sångkör i Gbg 02 - 11, kormästare för Gbgs Filharmoniska sällskap 02—11, sånglär vid Sigrid Rudebecks flickskola 03-08, dirigent för Gbgs studentkårs sångkör 03—09, kyrkosångarex vid MK 07, kompositionsstudier för Felix Draesecke i Dresden o Max Reger i Leipzig 09 — 11, ledare för Sångsällsk TS i Gbg 10-11, kapellmästare för Gävleborgs läns orkesterfören 12—31, ledare för musiksällsk Concordia i Gävle 12—31, musiklär vid h a l i Gävle 31 dec 12-31. Tonsättare. - LMA 08, Litt et art 27.

G 30 maj 1901 i Stavanger, Norge, m Christiane Egelind Petersen, f 1 sept 1876 där, d 2 okt 1927 i Ulricehamn (enl db för Gävle, Staffans), dtr till grosshandl Roland Olaus P o Marie Pauline Egelind.

Biografi

Under sin studietid i Uppsala spelade Ruben L violoncell i Akademiska kapellet o deltog även i studentsången; hans huvudinstrument var eljest piano. Han samlade o utgav även folkmelodier för studenternas folkdansförening Philochoros, o hans intresse för folkmusiken varade livet ut; så sent som 1929 utgav han en egen samling Uppländsk folkmusik. Flera av L:s kompositioner visar också anknytningar till sv folkmelos, men genom hans omfattande studier i Tyskland kom hans musikaliska ideal att främst förankras i den tyska romantiska traditionen, o formellt o satsmässigt kan hans musik karaktäriseras som nyromantisk med en i huvudsak lyrisk hållning.

L gjorde en påfallande stark debut som tonsättare med en rad uppmärksammade verk, som hörde till de mest angelägna inom den sv nyproduktionen vid sekelskiftet, främst då violinsonaten (op 2, 1896), pianokonserten (op 5, 1899), konsertuvertyren (1905), en rad sånger samt Ess-dursymfonin (1906). Dessa verk präglas av en ungdomlig uttryckskraft o en väl tuktad formvilja, pianosatsen är fyllig o välklingande o sångerna visar en naturlig känsla för vokal linjeföring. I orkesterverken är instrumentationen klar o välbalanserad o dessutom färgrik o fantasifull, o även den stämningsrika sviten Sommar (1899) nådde en bredare popularitet o kom att följas av andra likartade verk som Fyra småstycken i folkton o Tre bagateller för stråkorkester; ett ofta spelat stycke är också det livfulla Intermezzo, A-dur. Under sin Gävle-tid skrev L i stort endast just sådana smärre orkesterstycken samt sånger, men om hans genuina känsla för sonatformen o därmed för större musikaliska formsammanhang vittnar en pianosonat, f-moll, från 1930-talet, där den nästan patetiska tonen o den kraftfulla o pianistiskt tacksamma satsen bringar återklanger från de mera känsloladdade ungdomsverken.

Även i sina sånger stannar L i första hand inför lyriska stämningar, ofta förbundna med naturintryck, men också de rymmer starkt känslobetonade inslag, som musikaliskt tecknas med stor intensitet. Särskilt bör framhållas L:s många Karlfeldt-sånger, som alla vittnar om frändskap med o inlevelse i skaldens uttrycksvärld, o vidare de stort anlagda Rydberg-tonsättningarna, de mjukt lyriska Runeberg-förtoningarna o de karaktärsfulla Fröding-sångerna. L:s register sträcker sig från brett genomkomponerade, ibland nästan balladartade ting till sånger av enkel strofisk vistyp, o inte minst omtyckta blev hans barnvisor, främst samlingarna Blommornas bok (op 10) o När det lider mot jul (op 19); titelvisan i den senare med ord av Jeanna Oterdahl hör till våra allmänt sjungna julsånger, En mer originell sida av samma genre visar L i samlingen Troll- och tomtehistorier till dikter av Hugo Hamilton. Till L:s mer kända visor hör vidare Skolgossarnas sång, Vi äro den knoppande våren, ur kantaten till Gäfle h a l 1914. Hans mest bekanta o uppskattade verk torde dock vara körverket Blomsterfursten (op 14), till ord av Carl Snoilsky, skrivet till Linné-jubileet 1907 o senare framfört bl a vid den sv musikfesten i Dortmund 1912. Här samverkar också på ett osökt sätt de egenskaper, som främst kom att. utmärka L:s senare musik: den lyriska inlevelsen, förenad med milt behag o en nästan drömlik atmosfär, o den djupa naturkänslan, som får en närmast svärmisk-mytisk innebörd.

L:s dirigentverksamhet i Gbg kom trots hans ovedersägliga kapacitet o entusiasm inte att sätta några djupare spår, men som dirigent o skolmusiker i Gävle från 1912 blev han en centralgestalt i stadens musikliv; på grund av nedsatt hörsel tvangs han begära förtidspension 1931. Med den nystartade orkesterföreningens 25-mannaorkester framförde han en avsevärd del av såväl den klassiska som den romantiska internationella repertoaren o dessutom en lång rad nyare sv verk. Orkestern hade vid denna tid tämligen få gästdirigenter, o L ledde huvudparten av konserterna själv. Om arbetets omfattning o orkesterns kapacitet vittnar bl a, att vid 1 O-årsjubileet 15— 16 jan 1922, samtidigt orkesterns 300 :e o 301:a konserter, framfördes Beethovens sjunde symfoni, Egmontuvertyr o femte pianokonsert, Bruchs violin konsert o Mo-zarts Ess-dur-symfoni; för detta tillfälle hade L komponerat en Festuvertyr, C-dur, som utmärker sig för klangfull melodik o fast formgivning.

Som dirigent var L på en gång fantasifullt livlig o balanserat klar, o i umgänget med musikerna liksom med sin övriga omgivning var han lugn o vänlig, närmast blid. Han verkade på flera sätt aktivt för att förbättra såväl orkesterns standard som de enskilda musikernas sociala villkor. Som gästdirigent framträdde L i andra sv orkesterföreningar, men för längre dirigentgäst- spel lade det dagliga musiklärararbetet hinder i vägen. L hade även åtskilliga privatelever i piano, däribland sonen Ingemar, o till hans fåtaliga kompositionselever hörde bl a Josef Eriksson o Knut Håkanson.

Författare

Lennart Hedwall



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s mssaml i MAB. Kantat vid invign:en av GH:s nya byggnad 18 sept 1907 i KB. - Brev från L i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Kompositioner i tryck o handskrift (förlagsorten Sthlm om ej annat anges): Verk för orkester: Festspel; Festuvertyr C-dur (1922), uppf Gävle 1922; Fyra småstycken i folkton (Brudmarsch och gånglåt, Visa, Mellanspel, Gammel-vals); Intermezzo A-dur (1903), uppf Sthlm 1903, ms i MAB; konsertuvertyr c-moll (1905), uppf Gbg 1905; Marionettouverture f harmonikår, ms i MAB; Sommar, svit i fem satser (Gånglåt, Kung Liljekonvalje, Blåklockor, Vall-låt, Hambo) (1899), ms i MAB, Blåklockor tr 1926 (Orkestern, 6); Svit ur musiken till Fritjof och Ingeborg; Symfoni Ess-dur (1906), uppf Gbg 1906, omarb 1917; Tre bagateller f stråkork (Romans, Elegie, Vaggsång); Uvertyr. — Verk för soloinstrument o orkester: Konsert f piano o ork f-moll op 5 (1899), uppf Upps 1900, ms i MAB; Romans f violin o ork. — Verk för kör o orkester: Blomsterfursten op 14 (C Snoilsky) f sopran- o altsoli, bl kör o ork (1907), uppf Upps 1907, körpartitur tr Upps 1907, ms i MAB; Kantat till Göteborgs högskolas invigning 1907 [op 15] (A U Bååth) f tenorsolo, gosskör o ork, uppf Gbg 1907, ms i MAB o KB; Kantat till invigningen af Gefle högre allmänna läroverks ombyggnad den 24 november 1914 (Mauritz Sterner) f soli, kör o ork, uppf Gävle 1914, ms i MAB, Skolgossarnas sång härur, tr Gefle 1914; Till hembygden, kantat vid Gefleborgs läns hushållningssällskaps 100 års jubileum (Hugo Hamilton) f barytonsolo, bl kör o ork, ms i MAB. — Verk för sång o orkester: De tysta sångerna (E A Karlfeldt); Himlens blå f barytonsolo o ork (V Rydberg), klaver-utdr tr 1915; Intet är som väntans tider op 7: 1 (E A Karlfeldt), klaverutdr tr 1901; Jungfru Maria op 8 (dens), uppf Sthlm 1906, klaverutdr tr 1903; Kung Liljekonvalje op 4: 1 (G Fröding), klaverutdr tr 1898; Möte op 42: 3 (J L Runeberg) ; På vandring (Arvid Mörne), klaverutdr tr Gefle 1922; Sång op 42: 1 (K G Ossian-Nilsson); Träd (Olof Thunman), tr 1931; Vi ses igen op 3 (V Rydberg) f baryton o ork, klaverutdr tr 1897; Återvändo till livet op 42: 2 (Boris Persson); En spelmans jordafärd (Dan Andersson), deklamation o ork. — Teatermusik: Musik till E Högmans skådespel Fritjof och Ingeborg op 17 (1908), klaverutdr tr 1909. — Verk för blandad kör: Bohuslän. Sex sånger ur Kantat till firande af 250-årsdagen af freden i Roskilde op 15 (E Evers) (Bohusläns sång, Skeppsgossarnes sång, Fiskarfolkets sång, Värnpliktiges sång, Kvinnornas sång, Skolungdomens sång) (1908, tr s å); Fyra sånger: Fosterlandet (Axel Lundegård), Ungdomsvisa (K E Forsslund), Sommar (dens), När det lider mot jul (J Oterdahl), ms i MAB; Tre gamla visor från Uppland (I det friska gräset gröna, Spelmansvisa, Hej, hej, du modige gosse), tr 1935. - Verk for manskör: Hästkarlar (E A Karlfeldt) (Studentsången, d 5, 1914); I natten (V Rydberg), tr 1906; Serenad (Bo Bergman) m barytonsolo; ms i MAB; Serenad (Johan Nybom), tr 1917; Svensk frihetssång (Biskop Thomas), ms i MAB; Sång till glädjen (Frithiof Holmgren) (Qvartettsånger, d 8, 1899); Sång vid invigningen af Uplands nations nyrepare-rade byggnad (T Tullberg), tr u å; Säg dock, vad vill jag (J L Runeberg), tr 1905; Tanken (dens), ms i MAB; Trollsjön (Qvartettsånger, d 2, 1897); Visa (A T Gellerstedt), tr 1916; Kantat vid Heimdals 40-årsjubileum f manskör o piano (A U Bååth), ms i MAB. — Arrangemang för manskör: J A Josephson, En visa som alla andra; C M Bellman, Fredmans epistel nr 66 o 72, den senare i ms i MAB. — Sånger med piano: Adagio op 34a (Bo Bergman), tr Gefle 1922; Bleib' bei mir. Dröj hos mig (M Pagenstecher de Sauset), tr 1913; Blommornas bok op 10, elva barnsånger (J Oterdahl) (En vårvintersaga, Maskrosor, Kattfötternas visa, Visan om lilla Gull, Prinsessan Nyponblom, Rågen, Blåklockorna, Biet, Hos mor Malena, Hasselbusken, Kantareller), tr 1906, äv holländsk utg (övers Karin Kvant-Törn-gren); Blomstervisa (E A Karlfeldt), tr 1916; De tysta sångerna (dens), tr Gefle 1922; En herde-och namnsdagsvisa op Ila (dens), tr 1909; En ny visa tryckt i år (K G Ossian-Nilsson) ms i MAB; Ett litet förskinn (Hedvig Lagerlöf) (Vintersol, 1908, Gbg, bil); Februarschnee (F Fleisch-len), tr 1916; Fem små visor op 31 (E A Karlfeldt) (Vårlåt, Visa i enskogen, Vårsång, Maja hönstjuv, Den misskände spelmannen), tr Gefle 1922; Fosterlandet (A Lundegård) (Sångboken, utg F Erlandson, F Körling o A F Österberg, 1928); Fyra dikter av E A Karlfeldt op 7 (Intet är som väntans tider, Hembygdens huldra, Du ler, Ormvisa), tr 1901; Fyra sånger op 1: Flickan kom ifrån sin älsklings möte (j L Runeberg), Mine Stjerner (Gottfrid Kallstenius), Til Hende (Carl Schejen), Höstnatt (G Kallstenius), tr 1896; Gyllne sol (Jeppe Aakjacr, övers M Holm-ström-Ingers) (Nykterhetsfolkets sångbok, 1955); Höstens vår op 11b (E A Karlfeldt), tr 1909; Landstormssång (Anna Björk), tr Gefle 1914; Mitt barn op 34b (Brita Gentele-Sillén), tr Gefle 1922; När det lider mot jul och andra barnvisor op 19: Lilla Ingas sommarvisa, Bygga bo, När det lider mot jul, Rida ranka (Hopp, trava, fåle), Rida ranka (Och nu skall jag rida) (J Oterdahl), Gökvisa (K E Forsslund), Landet Vitavall (A-M Roos), Barnens vårsång (A Strindberg), tr 1909; När i nattens lugn du tänker (1889), ms i MAB; Om du vore min ändå (C L[indj), tr Gefle 1922; Pingstvisa (Wenzel Björkhagen) (Nykterhetsfolkets sångbok, 1955); Schliesse mir die Augen beide (Theodor Storm), tr Gefle 1922; Till Sverige [i ms: Norrland] jag längtar (Bernhard Mankell) (1892, ms i MAB), tr 1925; Tre sånger op 42: Sång (K G Ossian-Nilsson), Återvändo till livet (Boris Persson), Möte (J L Runeberg), tr 1936; Troll- och tomte- historier, visor till texter ur För barn och barnbarn (Hugo Hamilton) (Lilla söta astrakan, Ko-söta, kolilla, Nu ä' smultronen mogna, Moster Cikoria, Flyg, flyg, storkefar, Lopp-ritten, Tomtarne och julgrisen, "Flunsan", Hennes Kungl. höghet Klutaluta, Solnedgång), tr 1926; Träd (O Thunman), tr 1931; Två dikter av J L Runeberg op 36 (Den första kyssen, Löjet), tr Gefle 1922; Två sånger op 4 till ord av Gustaf Fröding (Kung Liljekonvalje, Säf, säf, susa), tr 1898, den senare ms i MAB; Ungdomssånger op 11: Ungdomsvisa (K E Forsslund), Skörd: Sommar, sommar, högblå himmel/Slipsten snurrar/Min sång (dens), Folket i vapen (K G Ossian-Nilsson), tr 1907; Uplandssången (O Thunman), tr 1929; Valbosång (Anna Stackelberg), tr Valbo 1922; Vinternatt (G Fröding) (Den svenska sången, d 3, u å); Visor ur Solhult (J Oterdahl), ms i MAB; Våraning (Knut Nyblom), tr 1936; Zwei Ge-dichte von Richard Dehmel op 32 (Stimme im Dunkeln, Nach einem Regen), tr Gefle 1922. — Kammarmusik: Sonat e-moll f violin o piano op 2 (1896, tr s å); Andante i A f violin o piano ms i MAB. - Verk för piano: Efter dansgillet, schottis; Sonat f-moll, tr 1938; Tre melodier op 6, tr 1901; Ur skizzboken, tr 1914; Bröllopsmarsch (1889). - Utgivit: Upländsk folkmusik. Låtar och visor ur Uplands nations folkmusiksamlingar på nationens uppdrag utg. Tr Sthlm 1929. 116 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: K Håkanson, R L (Ur nutidens musikliv 1922, h 5); Norlind; A Rudin, R L (Musikern 1931, nr 18); Sohlman; G Thimon, M över Gästrike-Hälsinge nation (1963). Rec:er i dagspressen. - Intervjuer med L:s son prof Ingemar L.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ruben M Liljefors, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10246, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Hedwall), hämtad 2019-08-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10246
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ruben M Liljefors, urn:sbl:10246, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Hedwall), hämtad 2019-08-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se