Jon (Johan Gustaf) Liljegren

Född:1791-02-27 – Fryele församling, Jönköpings län
Död:1837-06-02 – Hovförsamlingen, Stockholms län

Riksarkivarie, Riksantikvarie, Urkundsutgivare


Band 23 (1980-1981), sida 18.

Meriter

Liljegren, Jon (Johan Gustaf), f 27 febr 1791 i Fryele, Jönk, d 2 juni 1837 i Sthlm, Hovf. Föräldrar: hemmansbrukaren Jonas Jonsson o Catharina Nilsdtr. Elev vid Växjö gymn 08, inskr vid LU sept 11, disp pro exercitio april 12, amanuens vid LU:s mynt- o antikvitetskabinett 31 mars 14, FK april 14, disp pro gradu 14 maj 14, mag 22 juni 14, antiquitatum patriæ docens 10 juli 15, eo adjunkt vid LU 19 juni 16, amanuens vid SkS 8 febr 17, eo amanuens vid KB löjan 18, prof:s n h o v 27 mars 19, amanuens vid VHAA 12 sept 22—26, aktuarie i RA 4 febr 23, uppdrag att biträda kammar-arkivinspektoren 23 maj 23, bibliotekarie vid Engeströmska bibi 10 juni 24, riksantikvarie, garde des médailles o sekr i VHAA 5 juli 27 (tf 5 juli 26), tf sekr i RA 28 mars 29, riksbankens garde des médailles 14 juni 32, kansliråds titel 18 jan 34, riksarkivarie från 14 juli 35. - LSkS 26, LVHAA 26, LVVS31.

G 4 maj 1824 m brodösen Anna Maria (Marie) Engel, f 2 mars 1786 i Sthlm, Ad Fredr, d 22 mars 1852 i Norrköping, dtr till viktualie- o grosshandl, kontrollören vid Djurgårdsvarvet Gabriel E o Maria Magdalena Westerlund.

Biografi

Johan Gustaf L föddes som näst yngst av 12 syskon i ett fattigt småbrukarhem mellan Värnamo o Nydala kloster. Som elev vid Växjö skola från 1803 fick han en tid privatlektioner av sin syssling, den senare prosten Anders Hjelmquist. L intresserade sig redan som barn för "fäderneslandets antikviteter" o introducerades genom den i hemsocknen bosatte majoren B A Ennes (bd 13) på Näsbyholm hos lundaprofessorn Nils Henric Sjöborg, i vilken han fick en gynnare för livet. Han åtföljde sin lärare på arkeologiska resor 1815 o l816, o på Sjöborgs inrådan flyttade han sistnämnda år till Sthlm, där han fann ett verksamt stöd hos den mäktige Lars v Engeström.

L blev snart ett känt namn i huvudstadens lärda värld. Han blev medlem av Manhemsförbundet 1817 o av Götiska förbundet 1821 ("Ingemund den gamle"). Han deltog i utgivningen av HSH o vann fem gånger pris i VHAA för inlämnade arbeten. På egen begäran fick han 1817 till bl a Tegnérs förargelse i uppdrag att översätta o utge på KB förvarade isländska manuskript. Han valde fornaldarsagorna, men resultatet, som trycktes under titeln Skandinaviska fornålderns hjeltesagor, blev inte någon förlagsframgång. Av planerade tio band utkom två o de var alltför lärdomstyngda för att nå en större publik. Arbetet hade dock betydelse för att sprida kunskap om de isländska sagorna i Sverige på 1800-talet. L:s andra stora arbete, Nordiska fornlemningar (delvis med biträde av C G Brunius), är ett planschverk med tillhörande texter. Det kritiserades starkt av den tyske språkforskaren v Schröter, bl a för brister i planläggningen.

L var passionerad runolog. Hans 1821 av VHAA prisbelönta men först 1832 tryckta Run-lära är ganska svårtillgänglig. Den 1833 publicerade handboken Run-urkunder är en samlad översikt av alla kända nordiska runinskrifter o har trots sin opålitlighet i detaljerna fortfarande betydelse som en praktisk uppslagsbok. Sin kritiska begåvning visade L genom att underkänna den mycket omdiskuterade Runamoinskriften, som accepterats som runor framför allt av Finn Magnusen men i själva verket utgörs av naturliga sprickbildningar.

Som riksantikvarie och sekreterare i VHAA ville han anknyta akademins verksamhet till det gamla antikvitetsarkivet, o han lyckades väcka den ur en mångårig dvala. Gustav III-:s medaljakademi omvandlades till ett antikvariskt-historiskt forskningsinstitut. Han förmedlade i akademin den nya anda som utgick från Götiska förbundet. Han tog initiativet till att utarbeta akademins årsberättelser. Under hans tid invaldes flera sv korrespondenter; av dem hade han mest nytta av N J Ekdahl. I sin förteckning över de mest betydande jordfynden i Sverige 1547—1829 visar L intresse för en mera systematisk fornforskning, även om han är sparsam med källhänvisningar. Verksamheten främjades av att B E Hildebrand under L:s senare tid var knuten till myntkabinettet o VHAA, även om samarbetet mellan dem med deras olika begåvning o läggning innebar stora komplikationer.

Trots bl a L v Engeströms stöd blev L förbigången vid tillsättningen 1822 av arkivinspektor i KA. Han fick emellertid redan året därpå K M:ts uppdrag att jämte andra tjänstemän i RA biträda i KA med att tillvarata en del oordnade handlingar. Arbetet ledde till den första överflyttningen till RA av handlingar från KA, bl a av delar av M G De la Gardies arkiv. Aktua-rietjänsten i RA fick L genom v Engeströms stöd efter en på sin tid uppseendeväckande befordringsstrid. Han fick senare svårt att ta ledningen över de förbigångna kamraterna, o hans tjänst i RA har inte avsatt mera märkbara spår. Han tycks ha haft en välvillig syn på handskriftssamlare, o den finländske skriftställaren C A Gottlund uppger, att L med RA-material berikade hans handskriftskollektion.

L:s huvudintresse kom att bli diplomatariet. Han har förtjänsten av att de gamla planerna på att ge ut de sv medeltidsurkunderna nu blev verklighet. Han skaffade i Alexander Seton en driftig förläggare. Företaget blev emellertid äventyrligt. L saknade själv tillräcklig kunskap i att läsa medeltidsstil o kom ihop sig med den mera sakkunnige L F Rääf, som tillhörde redaktionskommittén. Ett första provark underkändes. Därtill kom Setons död o konkursen efter honom. Med hjälp framför allt av Hildebrand lyckades L dock få ut banden 1 o 2: 1—2 av Diplomatarium Suecanum. Sista halvbandet var till större delen Hildebrands verk.

L splittrades på många verksamhetsområden. Med sin småländska seghet o outtröttliga flit hann han med bestående insatser i sina runforskningar, sin fornfyndsinventering o framför allt genom att sätta igång det stora diplomatarieverket. Han ryckte upp VHAA. Däremot förmådde han inte ta något eget nytt grepp, när det gällde att ordna fornsakerna o myntkabinettet, även om vissa försök att bringa reda i samlingarna gjordes. Det arbetet förbehölls hans närmaste medarbetare o efterträdare som riksantikvarie, Hildebrand. Också i RA kom den verkliga uppryckningen först efter hans död med Hans Järta.

L var otymplig som stilist. Flera av hans föredrag i VHAA kunde inte tryckas förrän de litterärt överarbetats. Han tvingades att lita till andras hjälp o blev alltmer beroende av sina medarbetare, framför allt Hildebrand. L:s svagheter gav anledning till omilda omdömen av bl a Tegnér o Geijer. Enligt den senare var han "född till tjänare och hade ambitionerat att bliva chef. Han dog på att på en gång vara chef och vaktmästare, ty han kunde ej släppa någon-deras göromål". Mer förstående var Hildebrand som ansåg, att L var mera förtjänt av beklagande än av klander. Han förmådde inte uppfylla sina ambitioner att utföra alla åtagna uppgifter. Hans otillräcklighet blev alltmer uppenbar. Konflikten mellan vilja o förmåga blev L:s olycka. Hans hälsa försämrades efterhand av det trägna arbetet. Slutet blev tragiskt. En försommardag 1837, samma dag som VHAA hade högtids- o valdag, dränkte sig L i Djurgårdsbrunnsviken.

Författare

Bertil Broomé



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Om L:s efterlämnade papper o korrespondens, se B Hildebrand, CJ Thomsen ..., s 364 f (arkivalierna i VHAA numera i ATA).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad avh se Marklin, 1-2, s 25 o 34. — Anteckningar om märkvärdiga eller rara böcker i det von Engeströmska bibliotheket [: 2] (Handlingar ur ... L. v. Engeströms bib-liothek, h 2, Sthlm 1813, s 95-100; anon). -Förteckning öfver en samling af permbref uti Hans excellence, stats-ministern, Lunds acad. canzl. m.m. herr grefve Lars von Engeströms bibliothek, uppsatt. Sthlm 1819. 58 s. - Nordiska fornlemningar, utg. Bd 1-2. Sthlm 18 [19 -]23. XVII s, 48 + 52 pl, vardera med 1 textbl. (Bd 1 tills med C. G. Brunius.) - Kort förtek-ning öfver handlingar, som angå Sverige och befinnas uti nedannämnde saml. i Köpenhamn (HSH, d 8, Sthlm 1820, Manuskriptsamlingar, s 40—55; vidare meddelat flertalet handl tr ibid, d 9, 1821, de första med språkliga anm). — Utdrag af ett bref från en, i Köpenhamn vistande svensk lärd till Hans exellens stats-ministern för utrikes ärenderna, m.m. herr grefve v. Enge-ström [anon] (Allmänna journalen, 1820, Sthlm, n:o 16). — Utdrag af tvänne bref till Hans excellence ... L. v. Engeström ... (Af den 28 februari och 23 april 1820.) (Iduna, h 8, Sthlm 1820, s 135—157; 2. uppl 1824). — Anteckningar rörande versar, skrefne med runor (Det skandinaviske Litteraturselskabs Skrifter, Bd 17, Khvn 1820, s 374-420). - Ättartal, utvisande H.k.h. kron-prinsessan Josephina Maximiliana Eugenia Napoleonas härkomst af gamla svenska och norrska konungahusen. [Rubr.] Sthlm 1823. Pat:fol. 1 s. [Även anon.] — Förtekning öfver handskriftssamlingen uti Hans excellence, statsministerns, academie-canzlern, m. m. herr grefve L. v. Engeströms bibliothek. Sthlm 1824. VIII, 150 s. [Föret.] (Handlingar ur Hans excellence, stats-ministerns m.m. herr grefve L. v. Engeströms bibliothek, h 4.) - De äldsta bekanta polletter, assignater, sedlar, pappersmynt och banker [anon] (Anmärkaren, 1826, Sthlm, 4:o, s 163 f). — Kongl. musei samlingar af antika statuer, buster, basreliefs, fragmenter och kolonner af marmor och bronze, m.m. (ibid, s [285] f, 287 f, 299 f, 304, 307 f; även sep, 8 s). -Archaeologiska underrättelser [omarb av red, C F Dahlgren] (Kometen, 1826, Sthlm, 4:o, n:o 60). — Om Södermalm [titel för längre artikelserie; anon beskrivn av v Engeströmska huset o dess saml] (Stockholms tidning, 1826, 4:o, [halvbd 2,] n:o 41, 43-46). - Kort öfversigt af Sveriges älsta skriftecken eller om runornas bruk i Sverige [anon] (Stockholms afton-blad, 1827, n:o 3-4,1 pl i fol). - Hals-smycke af guld. Funnet i Vestergöthland (Magasin för konst, nyheter och moder, årg 5, 1828, Sthlm, s 50-53, 1 pl; även sep: Beskrifning på et hals-smycke af guld. Funnet vid Olleberg i Vestergötland. År 1827. Sthlm 1828. (4) s, 1 pl). - Brimstafr [med runskrift]. Tusende års calender. Almanach för hvarje år från 900- till och med 1900-talet, till hjelpreda vid uppsökningar af gifna data ser-deles uti gamla handlingar, uppställd. Sthlm [1828]. Pat:fol. 1 s. [Delad i koncentriska cirklar att uppfodra o montera rörligt.] - Runstafven och dess sinnebilder; samt påskdags-tafla för 1000 år. Sthlm 1829. II, 12 s, 2 tab. [Anon; förklaringar till föreg.] — Strödda anteckningar om fynd i svensk jord, med en dertill hörande Förteckning (VHAAH, d 13, Sthlm 1830, s 153 — 278; vidare anon svar på inträdestal ibid samt i d 15-16, 1839, 1841). - Pittoreskt alpha-bet [titel för en inledande art; egen underrubr:] Alfabetisk förteckning öfver svenska personliga namn [anon; innehåller tolkning av namns än-delser o ett Namn-lexikon] (Magasin för konst, nyheter och moder, 7, 1830, s 65-70, 74-80, 84-88, 91-93,4 pl,o8, 1831, h 2, Supplementblad, VIII s; även sep: Förklaring af svenska namn, brukliga i äldre och nyare tider, Sthlm

1831, 30 s). — Fornlemningar. Träsnitts-aftryck ur de af Kongl. vitterhets-, historie- och antiqvi-tets-academien vårdade samlingar. [Sthlm efter 1830?] Fol. (18) bl. [Anon.] - Run-lära. Sthlm

1832. 8, 220 s, 1 titelvinjett, 9 pl. - Antiqvariske Efterretninger [sidrubr], Sverrig [anon; tills med B E Hildebrand] (Nordisk Tidsskrift for Oldkyndighed, Bd 1, Khvn 18 [32-]33, s 225-240). - Brimstafr [med runskrift]. Runstafven och beständig almanach. [Rubr.] Sthlm 1833. Pat:fol. 1 s. [Anon.] [Annan uppl s å:] Brimstafr: ... almanach. Anvisning till dess begagnande. Sthlm 1833. Fol. 1 bl. [Anon.] - Runmynt utgörande flock. VIII af Runskrifter, utg. Aftryck för samlare. Sthlm 1833. 8 s. — Run-urkunder, utg. Aftryck för run-forskningens vänner. Sthlm 1833. XII, 307 s. [Utg i anslutning till Sv diplo-matarium liksom följ arb.] Övers: Die nordi-schen Runen ... mit Ergänzungen bearb v K Oberleitner, Wien 1848, 4:o, 48 s; Die Runen-denkmäler des Nordens ..., Wien 1849, 4:o, 50 s. — Monumenta runica. Run-urkunder. Tillägg till Svenskt diplomatarium. 1*. Sthlm 1834. IV, 120, VI s. [Anon; ny uppl av föreg.] - Anteckningar rörande medeltidens tideräkning. [Rubr.] Sthlm [1834-35]. 4:o. XXXVI s, 3 tab. [Anon; ur Sv diplomatarium, 2.] — Förfädernas almanach, den fornåldrige runestaf. En nyttig och nöjsam tafla att hänga i svenska allmogens stugor och öfriga medborgares boningar. Sthlm 1841. Pat:fol. 1 s. [Anon.] — Anmälningar av egna arb i sep prospekt o i bl a Inrikes tidningar

1818, Sthlm, nr 40, Stockholms posten, nr [95], Journalen 1825, n:o 104; andra smärre bidrag i nämnda tidskrifter.

Utgivit: Analecta monimentorum ad Ed. [Akad avh, resp U Ullman mfl.] P 1—3. Lundac 1814—15. 4:o. 34 s, 1 pl. — Handlingar ur Hans excellence, stats-ministerns, m. m. herr grefve L. v. Engeströms bibliothek. H 2-3. Sthlm 1813,

1819. 100, 95 s, 1 pl, 1 faks. [Anon.] - Skandinaviska fornålderns hjeltesagor; till läsning för Sveriges ungdom, efter isländska handskrifter utg med historiska upplysningar. D 1—2. Sthlm 1818 - 19. 1. Rolf Sturlögssons eller Gånge Rolfs saga; efter isländska handskrifter utg med upplysande anm. 1818. LVIII, 338 s. 2 [: 1-2]. Orvar Odds saga; efter ... 1819. XXXVI, 313 s. Jarlmans och Hermans saga ... 1819. 76 s. — Fornnordiska häfder. Afhandlingar öfver skandinaviska fornålderns religion, konst och vetenskap, så väl under katholska som hedna tiden utg. H 1*. Finn Magnusen, Föreläsningar öfver nordiska arkeologien. Sthlm 1822. XII, 197 s. -Diplomatarium Suecanum. Svenskt diplomatarium. Vol/Bd 1-2. Sthlm 1829-37. 4:o. 1. Aren 817-1285. 1829. XXII, 740, VI s, 5 faksimilbl. 2 [:h 1-2]. Åren 1286-1310. 18 [34-]37. (8), 308, XXXVI s, s 309-704, 2 faksimilbl, 2 tab. (H 2 med bitr av BE Hildebrand [föret].) -Helgeandsholms mötes beslut, fattadt år 1282. Sthlm 1828. 4:o. VII s. [Anon; sep ur föreg.] -Konung Magnus II Erikssons öppna bref och påbud om riksdag i Calmar; gifvet Lund den 29 aug. 1359. Sthlm 1834. 4:o. (4) s. [Anon; ur samlingar till Sv diplomatarium.] — A A v Stiern-man, Svea och Götha höfdinga-minne. D 1 — 2. Sthlm 1836, 1835. [Föret; tills med BE Hildebrand.] 1. 2. uppl [1. uppl 1745]. VI, 440 s. 2. VII, 543 s. — Skomakara-skra: Skomakare-skrå--ordning, af Stockholms stads magistrat gillad och stadfäst år 1474. jemte några sedan tillagda stadganden. Sthlm 1835. 85 s. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor och litt: Fullmakter, förordnanden o medlemsdiplom i L:s Biographica, ATA.

M-L Bachman, Studier i VHAA:s hist (VHAAH. Hist ser 14, 1969); Broomé; B Hilde-brand, CJ Thomsen o hans lärda förbindelser i Sverige 1816-1837 (1937-38) o där s 364-65 anf källor o litt; dens, NJ Ekdahl o diplomata- riet (Hist studier tillägn Nils Ahnlund, 1949); Chr Molbech, Brevveksl med sv forfattere og videnskabsmaend, ed M Borup, 1—3 (1956); O Mustelin, Studier i finländsk historieforskn 1809-1865 (SSLF 361, 1957); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); H Schuck, VHAA, 7-8 (1943-44); K Tarschys, "Sv språket och litt:en" (1955); B Thordeman, Lokalfrågor o inredningsproblem (Ad patriam illustrandam. Hyllningsskr till Sigurd Curman 1946); R Torstendahl, Källkritik o vetenskapssyn (1964).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jon (Johan Gustaf) Liljegren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10247, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2018-07-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10247
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jon (Johan Gustaf) Liljegren, urn:sbl:10247, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2018-07-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se