O Alfred Liljeström

Född:1882-11-26 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1953-01-11 – Björnlunda församling, Södermanlands län

Fysiker, Matematiker


Band 23 (1980-1981), sida 49.

Meriter

Liljeström, Olof Alfred, f 26 nov 1882 i Sthlm, Hedv El, til jan 1953 i Björn-lunda, Söd. Föräldrar: advokaten Axel Leander L o Anna Amanda Färngren. Mogenhetsex vid Norra reallärov i Sthlm vt 02, elev vid KTH (fackskolan för bergsvetenskap) 13 sept 02-vt 03, inskr vid StH ht
03, FL 30 jan 08, disp 29 maj 08, FD 29 maj 08, doc i fysik 8 okt 08-30, allt vid StH, lär i matematik o fysik vid Whitlockska samskolan i Sthlm ht 08-vt 13, i termodynamik vid KTH 10—12, i fysik vid Farmaceutiska inst 1 juni 10—30, i matematik o teor mekanik vid Artilleri- o ingenjörhögsk 1 sept 10—30, i elektroteknik vid Sjökrigsskolan 1 okt 13—31, i matematik o tillämpad mekanik vid Sjökrigshögskolan 1 okt 13—33, prof i beskrivande geometri (från 39 tillämpad matematik) vid KTH 31 okt 30—8 febr 48, led av styr för Tekn skolan 41—45, chef för inst för vetensk undervisn:film vid KTH 48. G 1) 15 okt 1909(-22) i Sthlm, Hedv El, m Edit Harriet Rafaela Nyström, f 17 april 1886 i Sthlm, Klara, d 20 juli 1975 i Norra Sandsjö, Jönk, dtr till skulptören Gustaf Alfred N o Dagmar Camilla Fredrike Weber; 2) 3 juni 1922 i Nacka m första hustruns syster Anna Olivia Margareta (Greta) Nyström, f 13 juni 1893 i Sthlm, Hedv El, d 24 april 1975 där, Osc.

Biografi

Alfred L doktorerade vid StH 1908 på avhandlingen Ljusbågen som källa för elektriska svängningar, blev s å docent i fysik där o förestod propedeutiska kurser i rationell mekanik 1913—21. Vidare verkade han i många år som lärare vid olika skolor med undervisning bl a i matematik, fysik, teoretisk o tillämpad mekanik o elektroteknik.

Att L 1930 efter kallelse utsågs till innehavare av professuren i beskrivande geometri vid KTH får ses mot bakgrund av en vid denna tid inledd nydaning av den högre ingenjörsutbildningen. Den beskrivande geometrin var ursprungligen ett läroämne närstående rittekniken o hade tidigare varit centralt inom ingenjörskonsten. I den tekniska högskoleutbildningens an- passning till den snabba utvecklingen inom Fysiken kunde professuren i beskrivande geometri utnyttjas för en allt viktigare tvärvetenskaplig forskning o undervisning. L hade ett brett vetenskapligt register inom fysik o matematik o en omfattande erfarenhet som lärare på olika nivåer. Hans lärargärning vid KTH har på ett avgörande sätt påverkat högskolans utveckling.

Sedan L tillträtt professuren utvidgades undervisningen avsevärt, först med grafiska metoder o nomografi. 1932 inrättades avdelningen för teknisk fysik. L åtog sig därvid undervisning i vektoranalys, algebra o matriskalkyl, läroämnen som blev obligatoriska vid KTH, samt dessutom en inledande kurs i matematisk fysik, omfattande bl a speciell relativitetsteori för tekniska fysiker o elektriker. Därjämte höll L vartannat år en större kurs i matematisk statistik för tekniska fysiker. Förutom alla dessa frivilliga undervisningsåtaganden upprätthöll L programenlig undervisning i beskrivande geometri. 1939 namnändrades professuren till "tillämpad matematik". Inför L:s pensionering 1948 föreslogs att lärostoffet inom professurens ram skulle fördelas på två nya professurer i tillämpad matematik (senare matematisk statistik respektive teoretisk fysik).

Som lärare o föreläsare var L unik. Trots en arbetsbörda på ofta sex föreläsningstimmar per dag, varvid även kvällspass kunde förekomma, var han till synes outtröttlig. Hans pedagogiska metoder bar hans personliga prägel — han presenterade lärostoffet som faktasammanställningar, de matematiska momenten som verktyg som eleven måste lära sig använda genom ihärdig (i undervisningen inlagd obligatorisk) övning. Den djupare förståelsen skulle växa fram genom tillämpningarna o den fortsatta undervisningen. Det uppenbarligen auktoritära i denna undervisningsform balanserades av L:s kraftfullt medryckande framställning.

Under 1940-talet tog L initiativ till försök att använda film i undervisningen, o han hann fullborda en i det närmaste fullständig filmatisering av kursen i beskrivande geometri. Kännetecknande för L var att han personligen tog aktiv del även i den hantverksmässiga framställningen av bildobjekten. Hans filmer kunde användas i undervisningen långt in på 1960-talet.

L:s insatser i högskolans utbildningspolitik framstod för omgivningen som självklart riktiga o han lyckades genomföra viktiga förändringar med bibehållen distans till administrativa besvärligheter o högskolans organisatoriska problem i övrigt.

Författare

Bengt Joel Andersson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se KTHH, nr 1. List of publi-cations of members of the staff of the Royal institute of technology, Stockholm, Gbg 1947, s

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 9 juli 1920, nr 66, o 31 okt 1930, nr 28, RA.

E Adelsköld, StHM 1888-1927 (1978)- T Althin, KTH 1912-62 (1970); E Philip, nekr över L (SvD 13 jan 1953); K Sjökriesskolan 1867-1942,2(1942).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Alfred Liljeström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10273, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Joel Andersson), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10273
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Alfred Liljeström, urn:sbl:10273, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Joel Andersson), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se