Carl F Liljevalch

Född:1770-09-07 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1844-03-12 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Läkare, Obstetriker


Band 23 (1980-1981), sida 52.

Meriter

1 Liljevalch, Carl Fredrik, f 7 sept 1770 i Lund, d 12 mars 1844 där. Föräldrar: handl, rådmannen Olof Lilljewalch o Elisabeth de la Rose. Inskr vid LU 27 juni 85, disp pro exercitio 20 dec 88, ML 30 nov 91, läk vid lasarettet i Lund 5 dec 91—08, disp vid LU 15 maj 93, prom MD där 13 juni 94, tf adjunkt vid med fakulteten där 94, led av Colleg med 9 maj 96, tjänstg på allm barnbördshuset i Sthlm maj—nov 96, doc i teor o prakt medicin vid LU 28 jan 99—01, anatomie prosektor där 18 dec 01 — 10, kir mag i Sthlm 5 dec 03, ord med adjunkt vid LU 06—10, prof i obstetrik där 1 febr 10-3 dec 43, undervisade dessutom i kirurgi 9 april 12-43, lär vid Lunds stifts undervisn:anstalt för barnmorskor från 21, prefekt vid barnförlossningshuset i Lund från 23, intendent för Medico-farmaceutiska inst där 25-42. - LFS 13, LVA 35.

G 23 juni 1805 på Rosenlund, Mörarp, Malm, m Margareta Ulrica Munck af Rosenschöld, f 6 nov 1778 i Lund, d 13 nov 1859 där, dtr till prof kh Petrus Munck o Ulrika Eleonora Rosenblad.

Biografi

Sedan Carl L i Lund lärt sig medicin i böcker, for han 1793 till Khvn, där han under nära två år lärde sig praktisk medicin på Frederiks Hospital o på Fødselsstiftelsen. Som lärare i förlossningskonst hade han den framstående Matthias Saxtorph. Han reste ånyo i nov 1800 till Khvn o stannade där till i maj 1801. Efter sjöslaget 2 april 1801 utanför Khvn arbetade han på Frederiks Hospital med de svårt skadade. Han for därefter till Paris, där han vistades drygt ett år o bodde hos kirurgen A Boyer vid Charité. Av L:s rapporter hem framgår att han väl satte sig in i det löpande kirurgiska arbetet. Han blev i Paris också övertygad om nyttan med Jenners vaccination. L var närvarande 1810 vid obduktionen av den i Skåne hastigt avlidne kronprins Karl August, varför L:s namn förekommer i den rika litteraturen om denna händelse.

L blev lärare vid medicinska fakulteten i Lund 1794 o förblev det ända till 1842. Han undervisade de första åren i olika ämnen. Från 1810 blev obstetriken hans huvudämne, även om han från 1812 åtog sig att föreläsa även i kirurgi. Den befattning som lärare för barnmorskor som fanns i Skåne sköttes av C Trendelenburg i Malmö. När denne dog 1820, påtog L sig även detta värv o utbildade under årens lopp ca 300 barnmorskor. Undervisningen hade varit teoretisk, men 1823 öppnades ett litet barnbördshus, där L kunde ge både medicinare o barnmorskeelever praktisk handledning. Han höll också sin hand över det privata mediko-farmaceutiska institutet, som undervisade medicinarna om droger o framställning av läkemedel. Från 1813 hade medicinarna tillträde till lasarettet för att deltaga i sjukvårdsarbetet.

L var utmärkt både som pedagog o som förebild i läkararbetet. En lång rad renskrivna anteckningar efter hans föreläsningar är bevarade. De har tydligen använts som läroböcker. Föreläsningarna är klara o rediga med genomgång av alla de situationer som möter i praktiken o med goda råd hur de skall bemästras. L gjorde en stor gärning som lärare i obstetrik. Barnaföderskorna i Skåne åtnjöt under ett halvt sekel den vård o tillsyn han lärt ut.

Några vetenskapliga uppsatser eller avhandlingar publicerade L inte, men han studerade flitigt sitt eget ämne. Han trängde på djupet med sund kritik o hade självständiga uppfattningar om problemen (Essen-Möller). — L skildras som älskvärd o välvillig, en livlig o spänstig person med lätthet o behag i umgänge o undervisning. Plikttrogen o arbetsam var han högt skattad av sina patienter. Han var familjen Tegnérs läkare o skaldens nära vän. Under Tegnérs mjältsjuketid drabbades L, liksom andra läkare, av skaldens misshumör. L var en fridens man, som i tvistigheter behöll sin saklighet men också uppoffrande trädde tillbaka.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s papper i LLA innehåller div avskrifter, betyg, fullmakter, ett par brev, m m. Antecknrar efter L:s föreläsningar i GUB, KIB, LUB, Sv läkaresällskapets arkiv i RA o i UUB. Avskr av hans andra rapport om Paris-resan i KIB, ms nr 417 (utförligare än den 1804 tr).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad avh se Marklin, 1: 2, s 29, 70 o 74. — Utdrag af ... til kgl. Colleg. medic. ingifne rapporter (Vetenskapshandlingar för läkare och fältskärer, utg af S Hedin, t 7, h 2, Sthlm 1804, s 59-71*). - Bref til kongl. Colle-gium medicum angående en utländsk resa (Läkaren och naturforskaren ... utg af A. J. Seger-stedt, bd 14, Strengnäs 1805, s 362-377). -Försök att utan tillhjelp af chemien öfvertyga kongl. Collegium medicum att H. k. h. kronprinsens Carl Augusts den 28 maj 1810 timade död ej kunde vara en följd af förgiftning. Underdånigt utlåtande på nådigste befallning afgifvet af de läkare som voro tillkallade att såsom vittnen öfvervara obduktionen. Sthlm 1855. 9 s. [Undert; avgivet 1810 tills med A. H. Florman oj. H. Engelhart.] Övers i Norskt Maanedsskrift udg af P. A. Munch, Bd 1, Christiania 1856, s 444-451.

Källor och litteratur

Källor o litt: P G Ahnfelt, Studentminnen (1857); biogr över L (VAH 1844); A Flaum, Lasarettet i Lund 1768-1968 (1968); O Gertz, FS i Lund 1772-1940 (1940); A Kahl, Tegnér o hans samtida i Lund (1868); E Essen-Möller, C F L (Sv läkartidn, årg 39, 1942); dens, Bidr till förlossningskonstens o den ohstetriska undervisas hist i Skåne (LUÅ, N F, avd 1, bd 39:2, 1943); dens, Bidr till Lunds med fakultets hist (ibid, bd 44:4, 1947); U Nordholm, Medico-pharmaceutiska inst i Lund 1824—1842 (Sydsv medicinhist sällsles årsskr 1972); SLH 1: 1 (1822), 1:4 (1835), 1:5 (1853) o 2: 1 (1873); E Tegnér, Brev, 1-11 (1953-76); J Tollin, Dikter n 844).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl F Liljevalch, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10275, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10275
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl F Liljevalch, urn:sbl:10275, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se