Knut Andersson (Lillie)

Död:1546

Häradshövding, Lagman, Riksråd


Band 23 (1980-1981), sida 72.

Meriter

1 Knut Andersson, d 1546 mellan 29 april o 19 dec. Föräldrar: väpnaren Anders Laurensson (Lillie) o en dtr (Barbro?) till Hinse Jönsson (Svinhuvud; se Gillingstam 1968-69). Tidigast nämnd 16, en av de båda hövitsmännen för Gustav Erikssons (Vasa) krigsfolk vid Rotebro norr om Sthlm hösten 21, riksråd 2 (Berättelse ... 1523) eller 3 (GIR) juni 23, lagman i Södermanland 15 jan 26, riddare vid konung Gustavs kröning 12 jan 28, ett av de tre riksråden i spetsen för slottsloven på Sthlm 8 nov 31, häradsh i Frötuna o Länna skeppslag sannolikt senast 36, därjämte i Sjuhundra hd samt Bro o Vätö skeppslag 5 febr 38, led av regementsrådet senast 40.

G senast 1530 m Märta Jörgensdtr, t tidigast 1547, dtr till hövitsmännen Jörgen Hansson (Stiernsköld) o Gertrud Nilsdtr (Posse) samt änka (E 8676) efter Erik Pedersson (Örnflycht), som stupat i striden på Badelundaåsen 1520 (Biskop Hans Brasks släktbok; Olavus Petri).

Biografi

K har tidigast kunnat spåras i en rapport, som han 1516 tillsammans med fem från andra källor som fogdar kända personer skrev till Sten Sture d y. Den rörde deras besättande av den för stämplingar med Kristian II misstänkte Sten Kristierns-sons (Oxenstierna) sätesgård Salsta i Ten-sta, Upps, där K kvarlämnades, då de övriga tågade vidare.

Enligt Peder Svart blev K under Gustav Erikssons (Vasa) belägring av Sthlm hösten 1521 jämte Staffan Sasse hövitsman för krigsfolket vid Rotebro. Hösten 1522 skrev K i Lübeck för Gustavs räkning en skuldförbindelse tillsammans med bl a Berend v Melen, vilken kommit dit som en av befälhavarna för den sv flotta som numera opererade tillsammans med lübeckarnas.

Samtidigt med sin äldre bror Axel blev K riksråd 1523 några dagar före Gustav I:s tronbestigning, o i början av 1525 var han en av dem som sändes till Kalmar för att förmå den nu av konungen för förräderi misstänkte Berend v Melen att komma till Sthlm. Liksom brodern satt K i domstolarna över Knut Mikaelsson (bd 21) 1526 o Peder Jakobsson (Sunnanväder) 1527. Vid Västerås riksdag sistnämnda år skall han enligt Peder Svart ha varit en av dem som sändes till konungen för att få honom att frångå sitt abdikationshot. Då västgötaherrarnas uppror bröt ut våren 1529, befull-mäktigades K o strängnäsbiskopen jämte två stockholmsborgare att förhandla med de upproriska, men delegationen inhibe-rades, sedan konungens anhängare från Östergötland fått till stånd förlikningen i Broddetorp, o hans namn var bland dem som tillades i det av konungen reviderade uppgörelsebrevet därifrån. På sommaren s å satt han liksom brodern i domstolen över västgötaherrarna, o 1530 följde han konung Gustav till Finland. Ett brev från 1532 vittnar om att K var en av dem som sändes till Lödöse med anledning av den återkomne Kristian II:s erövring av Bohuslän. Liksom brodern satt han 1534 i domstolen över klockupprorets ledare. Enligt Rasmus Ludvigsson deltog K under Grevefejden i Johan Turessons (Tre rosor) fälttåg till Halland på hösten s å, men han förekommer ej i brevmaterialet därom (Pa-ludan-Mtiller). 1536 var han ett av de tre riksråd som jämte en mängd andra personer satt i domstolen över några tyska stockholmsborgares konspiration.

Tillsammans med Björn Olausson (Lepasätten; bd 22, s 579), som var gift med en syster till hans hustru, reste K 1537 som sv sändebud till Novgorod o Moskva, o de beseglade i Novgorod en traktat om fred för sextio år. 1540 sändes han tillsammans med Georg Norman o Gabriel Kristersson (Oxenstierna) på en beskickning till ordensmästaren i Livland, som dock avböjde det sv förslaget om en defensivallians. K var också bland de sv representanterna på mötena med danskarna i Kalmar på hösten s å och i Brömsebro 1541. 1542 reste han med Conrad v Pyhy, Sten Eriksson (Leijonhufvud; bd 22) o Georg Norman till Frankrike, där de för sv räkning avslöt en handels- o förbundstraktat med konung Frans I. 1545 höll K räfsteting i Finland tillsammans med Johan Olsson (Gyllenhorn; bd 17, s 575). De av konungen beordrade gränsförhandlingarna med ryssarna blev dock ej av.

K:s sätesgård var först hustruns fädernearv Norrnäs på Värmdö, Sth, men senare hans eget fädernearv Ökna i Flöda, Söd. Som förläningar innehade K i Uppland Olands härad från slutet av 1520-talet till omkr 1540 o Frösåkers härad jämte Hä-verö socken från 1542, i Södermanland Villåttinge härad o Sköldinge socken från omkr 1540.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Rester av K:s arkiv i UUB (jfr släktart s 71). Ett brev till K tr i HSH 17, s 225 f, efter nu ej känt orig. Ett brev för honom känt i avskr i E 6117 (Årstasaml, vol 12), p 1512, RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: RR B (1523-29), maskinfol 162, Biographica, Muscovitica, vol 1 o 654, f 9v, 16, perg:brev 5 jan 1530 i Ericsbergsarkivet, E 5702 (Sveno Jacobis ppr): 22 maj 1531, E 8676 (Sko-klostersaml I, Fol vol 57), f 193, 284 v, 303 v, 304, 314 v, RA; Horns tegelbruks o Storkyrkans föreståndares räkenskaper 1546—49, p 66, SSA; perg:brev 5 jan 1530, UUB; De la Gardieska saml: Lillie, vol 3d, LUB. - J E Almquist, Sv juridisk litt: hist (1946), s 95; dens, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); Th Andersson, Sv underhandlar med Ryssland 1537 (1893) s 16, 41, 43-46; A I Arwidsson, Handhar till upplysning af Finlands häfder, 8 (1856); W Berg, Bohusläns hist, 2 (1915), s 32; Berättelse om den lybeckska beskickningen i Sverige sommaren 1523 (HH 26:2, 1923); Biskop Hans Brasks släktbok (1970), uppslag 155; R Björkman, Det forna Jönköping (Jönköpings hist, l,1917),sl97;B Broomé, Ätten Posses hist 1500-1625 (1960); BSH 5 (1884); G Carlsson, En stridsskrift av Berend von Melen mot Gustaf Vasa (NTBB 1918), s 8; Det medeltida Sverige, 1:1 (1972); DGA 2 (1832), s 53, 5(1834), s 46 f; N Edling, Uppländska konungsdomar från Vasatiden (1933); Eerik Flemingin maakirjat (Bidr till Finlands hist,7, 1964); FMU 8 (1935); Förteckning på ... A L Stiernelds permbrefssaml (HSH 17, bilaga, 1832), nr 58, 60,62, 63, 65; H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952-53); dens, Flodaprästen Paulus Magnis (Hjort av Vilsta) härstamning (PHT 1968-69); GIR 1-20 (1861-1902); Handhar hörande till medeltidens samt konungarnas af Wasa-ätten hist (HSH 17, 1832), 225 f; Hansere-cesse von 1477-1530, 8-9 (1910-13); R Hau-sen, Bidr till Finlands hist, 3-5 (1904-17); S Kjöllerström, Västgötaherrarnas uppror (Sc 1963), s 49, 64, 67; Kj Kumlien, Västerås till 1600-talets början (1971); Lags o doms; G Landberg, De nordiska rikena under Brömsebroför-bundet (1925), s 44, 56; Lokalf; S Lundkvist, Gustav Vasa o Europa (1960); Offentliga hand-liar tillhörande konung Gustaf I:s regerings-tid (HSH 2, 1816), s 57, 60; Olavus Petri, En swensk cröneka (1917), s 286; C Paludan-Muller, Akt-stykker til Nordens Historie i Grevefeidens Tid, 1 (1852), s 241, 253; Peder Svart, Gustav Vasas krönika (1964); I Peterzén, Studier rörande Sthlms hist under Gustav Vasa (1945), s 34, 39, 63,127; Rasmus Ludvigssons krönika om k Gustaf I (HH 20, 1905), s 10, 38, 60, 108; L Sjödin, Västerås möte 1527 (HT 1927), s 135, 172; dens, Medd:n om kanslistilar under de yngre Sturarnas o Gustav Vasas tid (MRA 1933), s 128 f; dens, Kalmarunionens slutskede. Gustav Vasas befrielsekrig, 2 (1947), s 352,468; dens,Gustav Vasas regeringsbekymmer åren 1524 o 1525 (SoH 1974); P Sjögren, Handhar ur släkten Posses arkiv (PHT 1949); dens, Ätten Posses hist intill år 1500 (1950); SMoK; C Sprinchorn, Om Sveriges politiska förbindelser med Frankrike före Gustaf II Adolfs tid (HB 7, 1880), s 7; SRA 1:1 (1887), s 12, 21, 36, 39, 44, 48, 83, 96, 114, 123, 145, 148, 154, 157, 160, 167, 183,201,247, 252, 290, 294, 378, 425, 430, 471, 832; ST 4 (1888), s 55, 60 f, 63 ff, 71, 90 f, 106, 149, 182, 185 f, 223 f, 247, 253, 256; STb 1524-29 (1929-40); d:o NF, 1 (1936); R Stensson, Peder Jakobsson Sunnanväder o maktkampen i Sverige 1504-27 (1947); I Svalenius, Georg Norman (1937); G T Westin, Riksföreståndaren o makten (1957); dens, Maktkamp i senmedeltidens Sverige (1971), s 173; K B Westman, Reformationens genombrottsår i Sverige (1918); A Vil-janti, Gustav Vasas ryska krig 1554—57, 1-2 (1957); F U Wrangel, Sthlmiana, 1-4 (ny uppl, 1912); Västerås hm, 1:1 (1939). -Strödda domböcker o rättegångshandl, vol 3:1545, RA; M Asp o M S Södersten. De Sudercopia (1736), s 43.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut Andersson (Lillie), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10305, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10305
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut Andersson (Lillie), urn:sbl:10305, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se