Lilliehöök, Lilliehök, Lilliehööck. Lilljehöök, släkt



Band 23 (1980-1981), sida 94.

Biografi

Lilliehöök, släkt, vid riddarhusets tillkomst uppkallad efter sitt vapen, en styckad sköld med en hök i övre fältet o en halv lilja i nedre fältet. Samma vapen fördes av bl a släkten Kafle (bd 20) o den äldre släkten Lake, o det torde ha spelat en roll vid tillkomsten av liknande vapen för de på mödernet från släkten L härstammande släkterna Hökeflycht o Papegoja.

Enligt 1500-talsuppgift (E 8676) härstammar släkten L från en Måns Persson på Kolbäck i Bergstena, Älvsb. Dennes son Per Månsson skall ha varit ingift i släkten Bonde. Dessa båda led har emellertid ej säkert kunnat identifieras i samtida handlingar. Den senare uppges ha varit far till väpnaren Bertil Persson (d tidigast 1494) på Kolbäck eller Kolbäckstorp, som var häradshövding i Kulling (ej Kålland) åtminstone 1462—94 o i Bjärke åtminstone 1465 — 86. Hans son Per Bertilsson eller Per Bonde (d något av åren 1482—85) på Upplo i Magra, Älvsb, var 1481 häradshövding i Ale. En annan son, Brynte Bertilsson (d 1510), som också skall ha bott på Upplo (Biskop Hans Brasks släktbok), var häradshövding i Kulling (ej Bollebygd) åtminstone 1496—97 o hade senare en tid Bjärke härad i förläning (BSH). Enligt Yngsta rimkrönikan stupade han mot danskarna i striden vid Örkelljunga, Krist, o Olaus Magnus har skildrat, hur änkan lyckades återfå hans lik, som av hans söner bars hem till Västergötland på sju dagar. En dansk visa uppger, att B i denna strid var svenskarnas banerförare o blev nedhuggen av danskarnas befälhavare Tyge Krabbe. Hans son riksrådet Måns Bryntesson (L 1) var far till Ebba Månsdtr (L 3).

Måns Bryntesson hade två bröder med förnamnet Per (Almquist 1962), av vilka den yngre, Per Bryntesson (d tidigast 1543) var konungens småsven 1529 o blev häradshövding i Kulling 1531 men flyttade till Hålbonäs i Sköldinge, Söd, i samband med att han kom i besittning av denna gård genom sitt äktenskap 1532. Han var farfar till ståthållaren Erik Rynings hustru. Den äldre brodern, Per Bonde (d tidigast 1533) på Travad i Travad, Skar (Lundquist; jfr Östenson), som i sin ungdom också torde ha kallats Per Bryntesson, var åtminstone 1525—29 häradshövding i Kulling. Dennes son Esbjörn Persson (d 1580), som på senare år bodde på Mem i Tåby, Ög, var fogde i Aska o Boberg 1551—54 o på Stegeborg 1555—60 samt fick sommaren 1564 (RR) "överste befallningen" i Östergötland, där han sommaren 1565 (RR) o ännu sommaren 1568 (Bielke) kallas gubernator o hösten 1566 ståthållare (RR). Under det danska krigståget till Östergötland hösten 1567 blev han ryttmästare för Upplands o Östergötlands adel. Sommaren 1568 anslöt sig E liksom brodern L 2 (se nedan) till upproret mot Erik XIV (Bielke), o under hertig Karls förhandlingar vid Nyköping med Eriks anhängare Torkel Jonsson (Lilliesparre; s 137) lämnades han av hertigen som gisslan till Torkel (Konung Carl den IX:des rimchrönika). Han var en av de tre ståthållare som styrde hertig Karls hertigdöme under dennes utrikesresor 1577—78 o 1579 o den ende som tillhörde båda dessa triumvirat. E hade 1559 blivit häradshövding i Boberg o var på Johan III:s tid länge häradshövding i Åkerbo i Östergötland (Sandbergska saml). 1566—68 hade han Näs härad i Värmland som förläning.

Esbjörns bror riksrådet Anders Persson (L 2) var far till riksrådet Nils Andersson (L 4), vars son rikstygmästaren Johan Lilliehööck (L 6) var far till presidenten Anders L (L 7). Den sistnämnde hade jämte en äldre tidigt stupad bror blivit friherre 1651 men efterlämnade ej några barn. L 6:s bror Knut Lilliehööck (1603—64) på Klagstorp i Norra Kyrketorp, Skar, deltog i Gustav II Adolfs polska krig, blev ryttmästare 1628, gifte sig med hertig Karl Filips (bd 20) änka o var landshövding i Nyland 1642 o i Åbo län 1642-48. Han hade häradshövdingeräntan av Vaksala i Uppland 1625—28 o av Vartofta i Västergötland 1642—53. Hans sonson Mårten L (d 1714) på Sundby i Lilla Malma, Söd, var uppkallad efter sin morfar Mårten Leyonsköldh (bd 22) o har egendomligt nog barontitel såväl i en brevadress (Hanebergsarkivet) som i 1700-talslitteratur (Loenbom). Han blev kapten i holländsk tjänst o 1687 löjtnant i sv tjänst, gjorde sig känd som tillfällighetspoet o blev 1711 assessor i räfstekommissionen i Västergötland o Bohuslän. 1712 fungerade L som Magnus Stenbocks ombud vid dennes underhandlingar med rådet i Sthlm o med konung Stanislaw av Polen då denne vistades vid Medevi brunn, varvid den senare gjorde honom till polskt krigsråd. Under Stenbocks expedition till Tyskland medverkade han vid tillkomsten av det falska brev genom vilket svenskarna fick tillträde till Tönningen. Hemsänd till Sverige med begäran om undsättning deltog L i riksdagen 1713—14, där han spelade en framskjuten roll på riddarhuset bland dem som talade för att Karl XII:s syster Ulrika Eleonora skulle anmodas övertaga styrelsen. Rester av hans arkiv finns i Hanebergsarkivet, vol 10, RA. Hans son löjtnant Carl Mauritz Lilliehök (1691—1760) på Fräkentorp i Lilla Malma föreslog i ett memorial till riksdagen 1740—41 inrättande av en språkvårdande "societet". Memorialet remitterades 1746 till uppf ostringskommissionen o anses ha stimulerat den debatt som ledde till SA:s tillkomst 1786. Liksom fadern var han också poet. Flera av hans alster trycktes i de herrnhutiska publikationerna Sions sånger (1748) o Sions nya sånger (1778).

L 2:s bror häradshövdingen i Ås Nils Persson (d 1579) på Gälared i Hillared, Älvsb, har i de adliga ättartavlorna förväxlats med sin namne Nils Persson på Råda. Den förstnämnde var bland dem som i Bogesund 16 aug 1568 på initiativ av L 2 anslöt sig till upproret mot Erik XIV. N var liksom L 2 en av de sex adelsmän som alternerande skulle ha tillsynen över den på Gripsholm fångne Erik enligt ett rådslag sommaren 1572, o sedan L 2 dött, nämnes N i ett rådslag i början av år 1573 bland nio adelsmän med denna funktion (SRA). Han var far till Lindorm Nilsson eller Lindorm Bonde (L 5) o till Knut Nilsson (d 1626) på Gälared, vilken liksom brodern vid riksdagen i Söderköping 1595 fick tillstånd att vistas i Sverige, ehuru han var katolik. Även i en förteckning över sv katoliker, som daterats till 1599 eller 1600, är K medtagen, men i motsats till brodern uppges han där vara kvar i Sverige (Biaudet). 1613—16 var han häradshövding i Viste i Västergötland. Hans sonson Gabriel LillieHöök (d 1706), vars mor härstammade från Erik XIV, kom genom sitt äktenskap i besittning av säteriet Storeberg i Tådene, Skar. Han deltog i striden vid Fehrbellin o belägringen av Wolgast 1675, försvaret av Malmö 1677 o belägringen av Kristianstad 1678, låg i garnison i Wismar 1700—02 o deltog därefter i kriget i Polen. L blev 1703 överste för Kronobergs regemente o var s å med vid erövringen av Poznari, där han då blev kommendant, o som han 1704 försvarade. Han stupade i slaget vid Fraustadt. L:s journaler 1703-04 är tryckta i KKD 12.

Hans sonsons son Carl Lilljehöök (1754—1820) tjänstgjorde 1778-81 i engelska flottan o deltog i finska kriget 1788—90 samt blev 1812 överste i flottorna. Sedan riksrådsättlingarna inom släkten L, vilka på riddarhuset introducerats i andra klassen o fått benämningen L af Fårdala, utdött 1801 med en kusinson till Carl Mauritz L, kom Carl L, en av hans söner o hans brors ättlingar att representera denna släktgren. Ättartavleutgivaren G Anrep påtalade denna felaktighet men riddarhusdirektionen har ej funnit skäl att vidtaga ändring. En av Carl L:s bröder var far till lotsdirektören Carl Bertil L (L 8). Dennes äldre bror Eric Gustaf L (1807-78) var överste för Västgöta regemente 1858—68 o generalmajor i armén 1868—73. Han deltog i riksdagarna 1856—58 o 1859-60 samt var landstingsman 1863-67, vice ordf i Älvsborgs läns landsting 1865—66 o rdgm i FK 1867-72. Deras äldre bror Johan L (1804-74) tjänstgjorde på 1820-talet på handelsfartyg i Nord- o Sydamerika o förestod 1832—37 karantänsinrättningen på Känsö i Gbgs södra skärgård. Han blev varvschef i Sthlm 1850 o kommendörkapten 1852, var stationsbefålhavare vid flottans station i Sthlm 1857-66, blev kommendör 1858, konteramiral 1861 o militär ledamot av HD 1863 samt fick avsked 1869. Rester av L:s arkiv finns i RA (dep) o hos hans sonsons dtr fru Margaretha L, Sthlm (jfr bd 22, s 597). Hans son Gustaf Bertil L (1836— 99) deltog i O Torells expedition till Spetsbergen 1861 o i dansk tjänst i dansk-tyska kriget 1864, blev kommendörkapten 1881 o kommendör 1891 samt var kommendant i Karlskrona 1890-93. Rester av Bertil L:s arkiv finns hos sondtrn Margaretha L. Hans äldre bror Johan (John) Fredrik L (1834- 1918) deltog i fransk tjänst i slagen vid Magenta o Solferino i Italien 1859 o i striderna i Nordafrika 1859-60 o 1864. Han blev adjutant hos Karl XV 1865 o överste för Närkes regemente 1882. Efter sammanslagningen med Livregementets grenadjärkår blev John L chef för det därigenom nybildade Livregementet till fot 1893 samt vid sitt avsked 1897 generalmajor i armén. Han gifte sig första gången 1864 med "Gbgs rikaste arvtagerska" (Dardel), kommerserådet O Wijks enda dtr, o ägde 1868-1915 godset Körtingsberg i Viby, Ör. L publicerade Tvenne år bland zouaverna, minnen o ant:ar från fälttåget uti Italien o expeditioner uti Afrika åren 1859 o 1860 (2 uppl:or 1861 o 1862; dansk översättn 1863), Två reseskizzer (1867) o Marskalk Bazaine fälld eller frikänd (1873). Rester av hans arkiv finns i RA (dep) o Kr A. Hans dtr Elsa L (1877–1951), g 1900 m envoyén Axel Wallenberg, var Sveriges främsta tennisspelerska vid sekelskiftet. Hennes halvbror direktör Johan Seved L (1899-1970) var gift med miniatyrmålarinnan Ingeborg (Boijan) Anna Elisabeth L, f Ljunggren (1899- 1979). Elsa L:s helbror Johan Olof L (1865-1949) gjorde sig som student "med läsvurm o fräsande oppositionslynne" (Kihlberg) känd genom ett för sin tid radikalt anförande i sedlighetsdiskussionen i Uppsala 1887 o som ordf i studentföreningen Verdandi 1888. Johan L blev jur kand 1891 o var efter verksamhet som advokat i Gbg o VD i ab Gbgs bank sv generalkonsul i Hfors 1911-17 o i Shanghai 1922-32. Han översatte böcker från engelska o tyska. Son till honom är ambassadören Sigge L (f 1913, d 2004).

Den talrikaste släktgrenen har på riddarhuset benämnts L af Gälared o Kolbäck, ehuru den i det föregående behandlade Gälaredsgrenen numera representerar den utdöda Fårdalagrenen. Kolbäcksgrenen härstammar från L 1:s farbror Birger Bertilsson (d mellan 1510 o 1524) på Kolbäck, av vars arkiv enstaka rester bevarats i arkivet på Kavlas i Hömb, Skar (jfr Almquist 1962, s 24). Hans son Tuve Birgersson (d 1562) på Kolbäck blev senast 1526 häradshövding i Ale i Västergötland o fick 1529 en efterträdare såväl där som i grannhäradet Flundre. Hans sonsons son Bengt Lilliehök (1612—65) på Grimstorp i Sandhem, Skar, blev kommendant i Halmstad 1653 (12 brev till krigskoll 1654-55 tr hos Granlund) o var efter sin svärfar Christopher Johansson Ekeblad (bd 12) överste för Älvsborgs regemente 1655—56. 1658— 65 var han den förste sv landshövdingen i Halland. 1663 köpte L Hjuleberg i Abild, Hall, som kom att ärvas av hans ättlingar ända till 1851, då det såldes av hans sonsons sonsons son Adolph Ludvig L (1812 — 74). Ludvig L, som var systerson till utrikesstatsministern Elias Lagerheim (bd 22), deltog under dansk-tyska kriget 1850 i försvaret av Friedrichstadt o bosatte sig senast 1853 i Paris. Han har blivit känd genom att han jämte Knut Ph Bonde (bd 5) o Nils L F Barck (bd 2) 1855 under Krimkriget kom att fungera som mellanhand vid en hemlig sondering av Oscar I om allians mellan Frankrike o Sverige. 1862 engagerades L av sv regeringen som dess korrespondent i Paris, vilken skulle förse franska o engelska tidningar med artiklar om Sverige (Gullberg).

Hans farfars bror kapten Fredrik Malcolm L (1722—96) köpte säteriet Lindhult i Stafsinge, Hall, som sedan dess ägts av ättlingar till honom. Bland Lindhults senare ägare var hans sonsons sonson prof Carl Johan Fredrik Malcolm L (L 11). Dennes far var syssling till marinöverdirektören Hjalmar Hugo L (L 10), vars äldste bror, disponenten Gustaf Arvid L (L 9), var far till generallöjtnanterna Gösta L (L 12) o Lennart L (L 13). Dessas äldre bror Bertil L (1870-1967) var 1919-26 chef för Gotlands artillerikår o blev 1922 överste i armén. Han var gift med ordf i Sveriges husmodersföreningars riksförbund Eleonor Maria L, f Berndes (L 14). L 9:s o L 10:s bror Claes Sixten L (1841-1929) blev VD i Bohusläns enskilda banks avdelningskontor i Lysekil 1884, VD i ab Västkusten 1893 o överste i armén 1899. Claes L var far till Eric Gustaf L (1878-1967). Eric L blev chef för arméförvaltningens intendentsdepartements underhållsbyrå 1930 o överste i armén 1933 o i intendenturkåren 1935. Hans farbror Carl Malcolm L (1847—1928), alltså ytterligare en bror till L 9 o L 10, blev kammarpage hos änkedrottningen 1863 o ordonnansofficer hos kronprinsen 1876, följde denne på hans utrikes resa 1878—79 o blev kapten i armén o kammarherre hos kronprinsen 1881 o hovmarskalk hos denne 1882. Malcolm L blev 1907 förste hovmarskalk o var ståthållare på Sthlms o Drottningholms slott 1911—19 samt tf ståthållare på Gripsholms slott 1911 — 27, på Rosersbergs slott 1911 — 19 o på Strömsholms slott 1915—19. Hans dagbok från resan 1878—79 o kassaböcker mm Finns i RA, hans dagbok från tjänstgöring i Tyskland 1873—74 i Värmlands regementes museum. Hans son löjtnant Gustaf (Gösta) Malcolm L (1884-1974) blev känd genom att han vann guldmedalj i modern femkamp vid olympiska spelen i Sthlm 1912. Gösta L blev kapten på reservstat 1917, var anställd i Radiotjänst 1925—47 o blev generalsekreterare i Sv flygares riksförbund 1939. Hans farbror Axel Fredrik L (1830-1904), alltså ytterligare en bror till L 9 o L 10, var chef för Värmlands fältjägarkår 1887—94 o blev överste i armén 1892 samt var farfar till Malcolm Oscar Gregory L (1887- 1956). Malcolm L, som ärvt en förmögenhet efter sin morfar Oscar Dickson (bd 11), var löjtnant 1910-19 o därefter affärsman i olika länder. Han publicerade 1937 en pacifistisk broschyr o var 1937—38 chef för internationella barnhjälpen i Spanien under inbördeskriget där. Under andra världskriget besökte L 1940 Norge ett par gånger för försvarsstabens o några gånger för sv ambulansens räkning. Han skrev artiklar i GHT o flera landsortstidningar. 1940 publicerade han boken Demokratin är död. Leve demokratin (med förord av Anders Örne) o 1941 broschyren Vår levande kraft. L blev en av förgrundsgestalterna i Förbundet kämpande demokrati o var även medlem i Nordens frihet, Tisdagsklubben o Radikala landsföreningen. I fräna ordalag kritiserade han den sv samlingsregeringen. L:s verksamhet föranledde protester från tyskarna o ingripanden av säkerhetspolisen. Från 1943 bedrev han fruktodling nära Hjo, men denna verksamhet blev förlustbringande. L drunknade i Vättern.

Utan påvisbart samband med den här redovisade släkten var Jacob Jöransson L (d mellan 1656 o 1664) på Ölanda i Istrum, Skar, som hade antagit släktnamnet under föregivande att han tillhörde släkten o trots dennas protester deltog i flera riksdagar. Hans farfar Knut Svensson (d tidigast 1542) på Istrum i Istrum, som var budbärare mellan Gustav I o västgötaherrarna under upproret 1529 o senare blev häradshövding i Valle, uppges ha varit son till väpnaren Sven Andersson (d tidigast 1489) på Istrum (Almquist 1962). Jacob L:s son Georg (Jöran) L (d 1727), som deltog i slaget vid Halmstad 1676, kom genom äktenskap med Rutger von Aschebergs (bd 2) äldsta dtr i besittning av de bohuslänska säterierna Torreby i Foss o Vrem (nu Stora Vrem) i Kville o Fick överstes avsked 1713.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Helmar Bratts ms Några kulturbilder kring en gammal västgötasläkt, L:ska släktföreningens arkiv, RA; John Berthil L:s ms om släkten L, ex där o i RHA; J E Almquist, Ätten L under sen medeltid o äldre vasatid (SoH 1962); H Gillingstam, Ätten Höke-flychts stammoder o vapen (SoH 1961); K H Karlsson, Om medeltidsgenealogierna (PHT 1910); J Liedgren, Folke Magnussons gåvobrev till sin hustru Kristina Magnusdtr, hans sätesgård Åby o hans släkt (PHT 1959); Eleonor L, Kring ätten L:s gravminnen i Västergötland (Västgötabygden 1965); Ingela L, L:ska släktföreningen (Arte et marte 31, 1977, s 12 f); C Munthe, L:ar (1975).

Bertil Persson: Skokloster-saml I Fol vol 57 (E 8676), f 38v, 44v, 126v, RA; Almquist, a a; dens, Rättelser o tillägg till uppslagsverket "Lagmän o häradshövdingar i Sverige" (PHT 1966); Lags o doms; I Lundahl, Det medeltida Västergötland (1961); Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967—76), sp 309.

Per Bertilsson eller Per Bonde: Almquist, a a 1962; Lags o doms; Lundahl, a a.

Brynte Bertilsson: Almquist, a a 1962; Biskop Hans Brasks släktbok (1970); BSH 5 (1884), s CLII o 386; S Grundtvig, Danmarks gamle Folkeviser, 3 (1862), s 657-60; K-I Hildeman, Politiska visor från Sveriges senmedeltid (1950), s 159—76; Lags o doms; Lundahl, a a; Olaus Magnus, Hist om de nord folken, 3, 5 (1916—51); Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967-76), sp 309, 523; Sv medeltidens rim-krönikor, 3 (1867-68); Äldre handhar rör Vestergötland (VFT 1:8—9, 1897), s 102.

Per Bryntesson: Kanslitjänstemäns ... mottagna skr, vol 1: Klemet Hansson, RA; J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); dens, a a 1962; Frälseg 2:2-4:1,3 (1935-76); A Grape, Ihreska handskriftssam]:en, 2 (1949); GIR 6-7, 9-10, 13 (1875-91).

Per Bonde: Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 72: 4, L Lundquists förteckning 1967 över Salshultsarkivet II (på Salshult), p 24, RA; Almquist, a a 1962; GIR 2-6, 8-9 (1864-85); Lags o doms; Permebref (VFT 1:3, 1877), s 29; Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967—76), sp 523; Äldre handhar rör Vestergötland (VFT 1:6-7, 1893), s 24; d:o (VFT 11:1, 1901), s 15, 26 f; d:o (VFT 11:6-7, 1907), s 109; S Östenson, Gylta, Krabbe o Oxehufvud (PHT 1970), s 162 f.

Esbjörn Persson: RR 1564 juli-sept, f 129v, 1565 maj-dec, f 96, 130, 1566 juni-dec, f 214, 233, 1567, f 376v, fotostatkopia av perg:brev i LSB, dat 5 febr 1555 (sannolikt feldat, eftersom E där skrives till Mem, som han fick först 1568 enl Frälseg), Sandbergska saml Ä 7142v, 7147v, 7171, RA; J E Almquist, 1569 års adelspriv o våra äldsta bevarade häradshövdingeregister (PHT 1953); dens, a a 1960; Th Annerstedt, Resningen 1568 (1880), s 73, 80 f; Ant:ar från åren 1560—81 ur Hogenskild Bjelkes saml:ar o med egenh rättelser af hans hand (HH 20, 1905), s 202; B C:son Barkman, 1560-1611 (K Svea Livgardes hist, 2, 1938-39); Breve til Oplysning af Felttoget 1567-68 (H Rordam, Monumenta historix Danicae, 2:1, 1884); Dagbok over Daniel Rantzovs Vinterfelttog i Sverig fra den 20de Oktober 1567 til den 14de Februar 1568 (ibid); Diarium öfver ingångna skrifvelser 1566 (HH 8:2, 1878), s 45, 75, 110, 129 f; Frälseg 2:2-4:1,3 (1935-76); GIR 22-26, 28-29 (1904—16); H O Indebetou, Nyköpings minnen, 1 (1874), s 47 ff, 55 ff; Konung Carl den IX:des rim-chrönika (1759), s 12-15; Lags o doms; F Lindberg, Till landshövdingeämbetets äldsta hist. Östergötlands län före 1635 (HT 1939), s 140; dens, 1567-1862. Näringsliv o förvaltning (Linköpings hist, 2, 1975), s 149 f; Lokalf; Priv, resolutioner o förordn:ar för Sveriges städer, 3:1 (1939), s 15; SRA, [Avd 1,] 2 (1899), s 1132; R Stenbock, Östgöta ryttare 1552-1617 (1922); A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 1 (2 uppl, 1836); Swen Elofsson, Paralipomena (HSH 12, 1825), s 234; G O F Westling, Det nord sjuårskrigets hist (HB 6, 1879), s 583; dens, Hertig Karls furstendöme under åren 1568-92 (1883), s 13; A Viljanti, Gustav Vasas ryska krig 1554-57, 2 (1957).

Knut Lilliehööck: Biographica, Landshövdingarnas i Åbo o Björneborgs län skr till K M:t, vol 1, RA; N Belfrage, Biogr uppg:er ... 1540-1723 (K Västgöta regemente, 1, 1947); S Hegardt, Alkvettern (1946); Lags o doms; L Luthander, Västergötland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 231 ff; Stiernman, a a, 2 (1835). Mårten L: Biographica, L 13:s ms om honom i L:ska släktföreningens arkiv, RA; W Ahlström, Arvid Horn o Karl XII (1959); C Annerstedt, Minne af fältmarskalken grefve Magnus Stenbock (SAH ifrån år 1886, 20, 1905; tr 1906), s 223 f, 226, 293, 300, 310, 343; G Axel-Nilsson, Inflyttningen till Sverige. Handelshuset grundas (dens o C-F Palmstierna, Släkten Lohe. SSEÅ 1938), s 63 ff, 76; Bidrag til den store nordiske Krigs Historie, 4 (1910); R M Bowallius, Berättelse om riksdagen i Sthlm 1713- 14 (SAH ifrån år 1796, 22 1847), s 262, 278, 286, 290; Frälseg 2:2 (1935), S Grauers, Några bidr till oppositionens hist under Karl XII (KFÅ 1921), s 226; S Leijon-hufvud, Ur sv herrgårdsarkiv (1902); S Loen-bom, Kongl rådets ... Magni Stenbocks lef-werne, 3 (1760), s 48, 51 ff, 4 (1765), s 64, 153; C L Lundquist, Council, king and estates in Sweden 1713-14 (1975); M Stenbock, En kort dock sannfärdig relation om min tilstötta olycka ... (S Loenbom, Anecdoter om namnkunniga o märkwärdiga sw:a män, 2, 1773), s 205, 215 f, 218.

Carl Mauritz Lilliehök: K Dovring, Striden kring Sions sånger o närstående sångsaml-.ar, 1 (1951), s 203 ff; B Hildebrand, VA. Förhist, grundläggning o första organisation (1939); Leijonhufvud, a a; A Wiberg, Ett förslag till en sv språkvårdande akademi av år 1741 (Nysv studier, 18, 1938; tr 1939).

Nils Persson: Rådets handhar o brev, vol 5: 16 juni 1572, RA; Almquist, a a 1953 o 1960; Belfrage, a a; Lags o doms; SRA,[Avd l,]2(1899),s 1133; FÖdberg, Om stämpkarna mot konung Johan III åren 1572-75 (1897), s 18.

Knut Nilsson: J E Almquist, Samtida ant:ar om adl ätten Oxehufvud (PHT 1955); dens, a a 1960; H Biaudet, Om finske studerande i jesuitcollegier (HArk 19, 1905), s 216; B Broomé, Nils Stiernsköld (1950); Frälseg 3:2, 4:2-3, (1947-76); H Gillingstam, rec av Almquist, a a 1960 (HT 1961), s 220; G Hazelius-Berg, Den L:ska pällen (Fataburen 1942), s 165; Lags o doms; C O Mannerfelt, Tvenne antaflor (PHT 1903); SRA, [Avd 1,] 3 (1894-1910), s 623.

Gabriel LillieHöök: Skr till konungen: Karl XII:s tid, ser I, M 218, Erics-bergsarkivets autografsaml, ms om honom i L:ska släktföreningens arkiv, RA; G Adlerfelt, Karl XII:s krigsföretag 1700-06 (1919); F R Antoni, Fälttåget i Polen 1703 (KFÅ 1914), s 88; B Eriksson, Hillareds kyrka (Från Borås o de sju häraderna 1970), s 22; E Fischer, Kyrkor i Kållands härad (Sveriges kyrkor, Västergötland, 1, 1922); Frälseg, 1:2, 3:2-3(1931-76); G Hyltén-Cavallius, Kongl Kronobergs regementes officerskår (1897); L Kaggs dagbok 1698-1722 (HH 24, 1912); Karl XII på slagfältet, 2, 4 (1918-19); KKD9, 11-12(1913-18); K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands regementes hist 1771-1915, 3 (1919); Lewenhaupt; Luthander, a a, 2 (1968), s 50, 56; J Nordberg, Konung Carl den XILtes hist, 1-2 (1740); A Noreen, Ant:ar om K Hallands regemente (f d Västgötadals) åren 1625-1910 (1911); M v Plåten, Johan Runius (1954); W Ridderstad, "Gula Gardet" 1526-1903 (1903); C v Rosen, Bidrag till kännedom om de händelser som närmast föregingo sv stormaktsväldets fall, 1 (1936), s 113, 141 f, 178, 213, 267, 271, 299.

Carl Lilljehöök: Statskontorets skr till K M:t, vol 147: 12 mars 1811, RA; G Anrep, Lilljehöökska frågan (1862); W Odelberg, Viceamiral Carl Olof Cronstedt (1954).

Eric Gustaf L: TU 7:62, KB; C Th Kocken, Biogr uppg:er (K Västgöta regemente, 2, 1948); O Mannerfelt, Älvsb:s landsting 1863-1913, 1 (1913), s 53, 2 (1917); P v Möller, 1867 års första kammare (1875); Noreen, a a; SPG.

Johan L: TU 7:62, KB; Gbgs eskader o örlogsstation 1523-1870 (1949); Johan L(Ny illustr tidn 1874); A Krook johan L(Svea 1875); V Nordensvan, Konteramiralen Johan L (KrVAH 1874, s 171-74); C af Trolle, Johan L (TiS, 1874, s 339-43).

Gustaf Bertil L: A B Juel, Gustaf Bertil L (TiS 62, 1899, s 425 ff); SPG; Våra amiraler o kommendörer (Ny illustr tidn 1894).

Johan Fredrik L: TU 7:62, KB; K O Bonnier, Bonniers, 3-4 (1930-31); Broomé; F v Dardel, Minnen, 1-4 (1911-13); E Edholm, Från Carl XV dagar (2 uppl, 1906), s 83, 233, 237 f, 280; A Lewenhaupt, En färd till minnenas värld (3 uppl, 1936), s 71, 216; Noreen, a a; O Silverstolpe, Johan Fredrik L (KrVAH 1918, s 192-95); SMoK; SPG; Sveriges nuv regements- o kårchefer (Ny illustr tidn 1892); A Wahlstedt, Minnespenningar över ensk sv män o kvinnor, 2 (1925); E Äkerhielm, Sv gods o gårdar, 1 (2 uppl, 1930), s 524.

Elsa L: Allhems sportlex, 3 (1951),s463;NF:s sportlex ,6(1946), sp 1195 f.

Ingeborg Anna Elisabeth L: Boijan L (DN o SvD 8 juli 1979); SKL.

Johan Olof L: T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); Bonnier, a a, 4; S Brisman, Ab Gbgs bank 1848-1923 (1932), s 159 f; L Kihlberg, Karl Staaff, 1-2 (1962-63); SPG; Studentföreningen Verdandi 1882-1907 (1907); A Hj Uggla, Från åttiotalet till första världskriget (Upsalastudenten genom tiderna, 1950), s 199, 202; Verdandi genom femtio år (1932), s 25, 33, 35, 52, 54, 70, 224 f, 229; O v Zweigbergk, Studentföreningen Verdandi 1882-92 (1892), s 24, 28, 44, 53, 65, 69, 71, 86, 100 f, 123 ff, 127, 140; dens, Ung på 80-talet (1951), s 149 f.

Birger Bertilsson: Fotostatkopior av i arkivet på Kavlas befindiga perg:brev o förteckning över detta arkiv, RA; Almquist, a a 1962; Lundahl, a a; Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967-76), sp 309, 376.

Tuve Birgersson: Ale häradsrätts arkiv A 1:2: 23—24 sept 1680, § 25, GLA; Almquist, a a 1960 o 1962; Frälseg 3:1-3 (1976); Gillingstam, a a, SoH 1961; GIR 3-6, 9-10, 25 (1865-1910); Lags o doms.

Bengt Lilliehök: Landshövd:arnas i Halland skr till K M:t, vol 1, E 293, 380, 381, 650, 1487, 8144, 8405, G W:son L:s ms "Brev från Bengt Christofferson L till Christoffer Johanson Ekeblad ... "i L:ska släktföreningens arkiv, ms om honom där, RA; J L Carlbom, Karl X Gustav (1910); J Ekeblads bref, 1 - 2 (1911 -15); A Erlandsson, Skånska generalguvernementet 1658-93 (1967); S Granlund, Några urkunds-handhar rör Halmstads garnison 1645—55 (Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1946); C-F Holmqvist, Regementets ursprung o utveckl (En bok om I 15, 1974); S T Kjellberg, Halland (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 52, 58; Chr L:son L, Hallands förste landshövding — Bengt Christoffersson L (Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1973); Noreen, a a; J Rosén, Hallands försvenskning (Hallands hist, 2, 1959); Stiernman, a a, 2; L Trulsson, Halmstads hist, 2 (1968); sign Wix, Bengt L, herre till Hjuleberg o hövding över Halland (Hallandspostens julnr 1938); Åkerhielm, a a, 1, s 280.

Adolph Ludvig L: A Cullberg, La politique du roi Oscar 1 pendant la guerre de Crimée, 2 (1926), s 41 f; S Eriksson, Sv diplomati o tidningspress under Krimkriget (1939); E Gullberg, Tyskland i sv opinion 1856-71 (1952); C Hallendorff, Oscar I, Napoleon o Nikolaus (1918); dens, Oskar I o Karl XV (Sveriges hist till våra dagar, 12, 1923), s 128; dens, Konung Oscar l:s politik under Krimkriget (VHAAH 41:2, 1930), s 9; Kjellberg, a a, s 52, 58; C G Platen, Kongl skånska dragonregementets hist (1901); B Schöldström, Svenskarne under dannebrogen 1848-50 (1903).

Fredrik Malcolm L: M 1102, RA; Kjellberg, a a, s 67 f, 70, 72, 74.

Bertil L: GHT 22 juni 1965; SPG.

Claes Sixten o Eric Gustaf L: SPG; W Zetterberg o H E Uddgren, K Bohusläns regemente 1661 — 1920 (1922).

Carl Malcolm L: C R Alstermark, Levnadsteckmar 1617—1950 (E Zeeh, K Värmlands regementes hist, 1951); F v Dardel, Dagboksant:ar 1877-80(1918); dens,d:o 1881-85(1920); SPG.

Gustaf Malcolm L: Allhems sportlex, 3 (1951); Gösta L (SvD 22 nov 1979); Gösta L 60 år (SvD 24 maj 1944); NF:s sportlex, 5 (1943).

Axel Fredrik L: TU 7:62, KB; A Kindberg, Ant:ar om Värmlands fältjägare, 2 (1919); SKL; Sveriges nuv regements- o kårchefer (Ny illustr tidn 1892).

Malcolm Oscar Gregory L: R Casparsson, Brinnande horisonter (1963); L Drangel, Den kämpande demokratin (1976), s 114, 188, 247, 254; Justitieombudsmannens ämbetsberättelse avgiven till lagtima riksdagen år 1944 (1944), s 8-11; O J[ä]rt[e], Malcolm L död (SvD 20 juli 1956); M L (DN 20 juli 1956); P Mohn, Krumelur i tidens marginal (1961); Munthe, a a; NJA 1:70 (1943), s 295 f; A Posse, Åtskilligt kan nu sägas (2 uppl, 1950), s 220; R Sandler m fl, Betänkande ang säkerhetstjänstens verksamhet (Statens offentl utredn:ar 1948:7, 1948), s 311-30, 447; Å Thulstrup, Med lock o pock (1962); J Torbacke, Dagens Nyheter o demokratins kris 1937-46(1972).

Georg L: Biographica, M 1102, RA; Lewenhaupt; C A Tiselius, Bohusläns gamla adliga gods o sätesgårdar (1925); Zetterberg o Uddgren, a a.

Jacob Jöransson L: Biographica, RA; Almquist, a a 1962.

Knut Svensson: Almquist, a a 1960 o 1962; GIR 1, 3, 4, 6, 9, 10 (1861—87); Lags o doms.

Sven Andersson: Almquist 1962; Lundahl, a a. — J E Almquist, Vem var fru Anna på Hinseberg (1576—1610)? Bidr till Vånga-ättens o ätten L:s (av Istrum) hist (SoH 1971).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lilliehöök, Lilliehök, Lilliehööck. Lilljehöök, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10323, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10323
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lilliehöök, Lilliehök, Lilliehööck. Lilljehöök, släkt, urn:sbl:10323, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se