Albin Lind

Född:1901-09-13 – Skinnskattebergs församling, Västmanlands län
Död:1964-01-12 – Spånga församling, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Journalist, Gruvarbetare, Byggnadsarbetare, Smidesarbetare


Band 23 (1980-1981), sida 164.

Meriter

Lind, Albin, f 13 sept 1901 i Skinnskatte-berg, Vm, d 12 jan 1964 i Spånga, Sth. Föräldrar: gruvarbetaren o guldgrävaren August E:son Honk (L:s uppgift i bl a Väd; ej i fdb) o Hedvig Vilhelmina Lind. Bl a gruv-, smides- o byggnadsarbetare 13 — 27, studier vid Brunnsviks folkhögskola 21—22, studieledare i Metallindustriarbetareförb:s avd 183 24, sekr där 25, v ordf 26, ordf 27-28, sekr i studierådet för Västmanlands distr av SSU 26—28, ordf i Riddarhyttans fackliga centralorganisation 26—28, i arbetarorganisationernas samarbetskomm inom Skinnskattebergs kommun 26—28, medarb i Konsumentbladet 28 — 36, studier vid socialpol inst 28 — 29, sekr i Unga Örnars riksutsk 30—31, red: sekr i LO:s tidskr Fackföreningsrörelsen 36, red där 37 — 61, led av priskontrollnämnden 41—55, v ordf i Folkrörelsernas konstfrämjande 47—60.

G 22 nov 1924 i Skinnskatteberg m Edit Sofia Wedell, f 28 juni 1901 där, dtr till gruvarbetaren David W o Anna Lovisa Holm.

Biografi

L kom att följa en bildningsväg, som inte var ovanlig för arbetarungdomar i hans generation. Efter några få års skolgång blev det huvudsakligen inom arbetslivet o arbetarrörelsen han inhämtade de kunskaper o erfarenheter, som formade hans livsgärning. Trots tungt kroppsarbete i gruva o smedja från tonåren o tidig familjebildning engagerade sig L redan som ung intensivt i fackligt o politiskt arbete, o han blev en av de ledande både inom metallarbetarfackföreningen o inom den socialdemokratiska ungdomsklubben i hemorten Riddarhyttan. Det var under en tid då det fördes en stundom häftig ideologisk debatt inom arbetarrörelsen. I det västmanländska gruvsamhället var exempelvis syndikalismen stark, o den som i likhet med L skulle föra den reformistiska fackföreningsrörelsens talan måste vara välförsedd med argument. Den ideologiska skolning L därför tvangs skaffa sig liksom de praktiska arbetsuppgifter han hade att lösa kom att i hög grad prägla hans insatser som facklig publicist längre fram i livet.

Som ung fick L möjligheter att delta i en vinterkurs på Brunnsviks folkhögskola, o längre fram fortsatte han sina studier vid socialpolitiska institutet i Sthlm. Dess dåvarande rektor Gösta Bagge ville att L skulle gå vidare på den akademiska banan, men han föredrog att med de kunskaper han förvärvat fortsätta sitt arbete inom folkrörelserna. I mera centrala sammanhang blev det först kooperationen han kom att ägna sina tjänster. 1928 knöt Axel Gjöres, som då var redaktör för KF:s veckotidning Konsumentbladet, honom till sin tidning, o där stannade han i åtta år. Under den tiden hann han vara med om att tekniskt modernisera tidningen o att genomföra namnändringen till Vi.

Efter ett kort mellanspel i Metallindustriarbetareförbundet blev L 1936 redaktionssekreterare i LO:s tidskrift Fackföreningsrörelsen, o följande år efterträdde han Sigfrid Hansson (bd 18) som tidskriftens redaktör. På den posten stannade han till pensioneringen 1961. Under sina 25 LO-år kom L att i hög grad framstå som en av fackföreningsrörelsens främsta ideologer, kanske som den främste. Mitten av 30-talet var en brytningstid för rörelsen. Samtidigt som strävandena mot arbetsfred, bla genom saltsjöbadsförhandlingarna, blev alltmera medvetna, diskuterades livligt nya idéer inom lönepolitik o förhandlingsväsende. Tidskriften Fackföreningsrörelsen spelade en viktig roll som forum för den debatten. L bidrog själv, förutom genom ledarkommentarer, till denna med ett par småskrifter, som hade stor betydelse, nämligen Solidarisk lönepolitik och förhandsförhandlingar 1938 o Facklig demokrati så. Det var genom L begreppet solidarisk lönepolitik på allvar introducerades i sv samhällsdebatt.

Som redaktör för en tidskrift, utgiven av den i fråga om medlemsantal o inflytande växande Landsorganisationen, slog L starkt vakt om sin personliga integritet. Tidskriften var visserligen LO:s organ, men den var ingalunda ledningens språkrör. L hade förmågan att skarpsinnigt o inträngande analysera det fackliga o samhällspolitiska skeendet, o hans kommentarer uppfattades därför ofta o med ett visst berättigande som uttryck för LO:s officiella ståndpunkter.

Under första hälften av 30-talet framträdde L vid några tillfällen som skönlitterär författare. Industri och idyll var namnet på en samling dikter av hans hand, som kom ut 1932, o åren efter skrev han ett par prosalyriska verk, avsedda att framforas av talkörer inom SSU. För ungdomsförbundets tidning Frihet skrev han 1933 — 34 ungdomsromanen Skogen brinner, som publicerades som följetong o som tio år senare utgavs i FiB:s folkboksserie.

Vid sidan av arbetet var det bildkonsten som starkast engagerade L. Han grundlade sitt konstintresse redan i tonåren, o han berättade ofta om hur han ansträngde sig att lära känna o förstå sådant inom bildkonsten, som i första ögonblicket föreföll meningslöst o obegripligt. För L blev efter hand umgänget med konsten en naturlig o väsentlig del av livsstil o levnadsvanor. Med stora ekonomiska uppoffringar byggde han upp en betydande konstsamling, o inom sina kretsar verkade han som förmedlare o vägröjare för den unga konsten. Därför var det också naturligt att han kom att höra till dem som i mitten av 40-talet skapade Folkrörelsernas konstfrämjande, vars styrelse han också tillhörde under drygt tiotalet år.

L var en människa som i hög grad påverkade sin omgivning. Som fackföreningsman var han unik: han förenade ett praktiskt organisatoriskt handlag o en utpräglad intellektuell skärpa med en konstnärlig begåvning. Han var en stimulerande debattör o berättare, som gjorde ett starkt intryck på alla som kom i beröring med honom. Som lärare o impulsgivare för en hel generation inom sv fackföreningsrörelse kom han att göra en bestående insats.

Författare

Rune Blomkvist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv med bl a brev från J Edfelt, I Johansson oj Kjellgren i AA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Riddarhyttekonsumcnternas egen varuförmedling under Tyra decennier. [Oms]:] Aronsbergs konsumtionsförening fyrtio år. Sthlm 1931. 61 s. — Industriell skönhet (Sunt förnuft, årg 11, 1931, Sthlm, 4:o, s 460-463 [julnr]). - Industri och idyll. Sthlm 1932. 88 s. - Kolonisterna. Två pojkars äventyr i ödemark och sommarläger. Sthlm 1933. 155 s. — Arbetare på upptäcktsfärd. Sthlm 1933. 31 s. [Ur Bokstugan 1932-33.] 2.-4. uppl [omsl] så. — Nutida samhällsliv. En studieplan för ungdomscirklar. Sthlm 1933. 38 s. (ABF. Studieplan nr 66.) — Ny mänsklighet. [Rubr.] Epos till arbetarrörelsen. [Omsl.] Sthlm 1935. 1 1 s. — Sverges socialdemokratiska ungdomsförbund, handbok för propagandan. 2. uppl Sthlm 1935. 126 s. (Tills med H Skjöld, red.) — Skapande gärning. [Rubr:] Talkör avsedd för de kooperativa framstegsfesterna november 1936. Sthlm 1936. 8 s. — Johan-Olov (Folklig kultur. Utg av Samverkande bildningsförbunden, årg 1, 1936, Sthlm, s 100— 103). — Prolog vid Kooperativa kvinnogillesför-bundets 30-årsjubileum. Oskarshamn 1937. (4) s. — Kvinnan gör sig gällande. Sketch. Oskarshamn 1937. 10 s. [Anon, tillskr.] — Solidarisk lönepolitik och förhandsförhandlingar. Sthlm 1938. 32 s. (Landsorganisationens skriftserie, 44.) [2. uppl] 1942. - Facklig demokrati. Sthlm 1938. 76 s. (Ibid, 48.) [Ny uppl]' 1961. 63 s. (Aktuella frågor, 28.) -Populär movements in Sweden. The country and its people. [Rubr.] [Sthlm 1939.] 62 s. (Prepared to the Commission of ABF [omsl].) — Folkförsörjning och arbetsmarknad i krigstid. Sthlm 1940. 58 s. (Tills med T Karlbom o G Netzén; utg av ABF o LO.) - Skogen brinner. Roman. Sthlm 1943. 239 s. [Folket i bilds folkböcker, 20; förut tr som följetong i Frihet, organ för Sverges socialdemokratiska ungdomsförbund, årg 17-18, 1933-34, Sthlm, fol.] — Statsingripanden och krisbyråkrati (Freden och framtiden, våra problem efter kriget, ABF:s studiehandbok, Sthlm 1943, s 66—86; ny tr s å). — Fortsatt priskontroll (Tiden, årg 37, 1945, Sthlm, s 473—477). — Ett efterkrigsprogram på Island (ibid, 39, 1947, s 24-28). - August Lindberg (Blå boken, [Kalender for ideellt o socialt arbete,] utg: Godtemplarorden . . ., årg 24, 1948, Sthlm 1947, s 68—72). — Arbetare och böcker (I folkbildningens tjänst. Kooperativa förbundets bokförlag tjugofem år. Till Johannes Lindberg på sjuttioårsdagen ..., Sthlm 1951, s 191-200). - Priser och löner. Ett samtal mellan fackföreningsman och kooperatör. [Omsl.] Sthlm 1954. 35 s. (KF-LO-kommittén för distributionsfrågor [omsl]; tills med L Eronn.) — Upptäcktsfärd. [Sthlm, tr] Uddevalla 1961. 177 s. — Bidrag i bla Bokstugan, studiecirklarnas tidskrift, 1917—36, Fackföreningsrörelsen (se nedan) från 1927, Konsumentbladet, 1928-36, Studiekamraten, 1931-33, o Vi, 1947, alla Sthlm.

Redigerat: Fackföreningsrörelsen, organ för Landsorganisationen i Sverige, årg 18—42, 1937— 61, Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: Arbetets söner, 3 (1960); R Cas-parsson, LO under fem årtionden, 2 (1951); S Strömblad, nekr över L (S-T 14 jan 1964); Sv folkrörelser, 1 (1936); Sv rörf:lex 1900-1940 (1942), 1941-1950 (1953), 1951-1955 (1959), 1961-1965 (1968); Väd 1963; J Westerståhl, Sv fackföreningsrörelse (1945).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Albin Lind, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10393, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Blomkvist), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10393
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Albin Lind, urn:sbl:10393, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Blomkvist), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se