Nils (Nisse) E Lind

Född:1904-10-27 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1941-10-25 – Sofia församling (AB-län), Stockholms län

Pianist, Kapellmästare, Dragspelare, Tonsättare


Band 23 (1980-1981), sida 182.

Meriter

Lind, Nils (Nisse) Einar, f 27 okt 1904 i Sthlm, Kat, d 25 okt 1941 där, Sofia. Föräldrar: bageriarbetaren Enok Simeon L o Anna Matilda Andersson. Spelade med Eric Zölls orkester 24—25, med Allan Hedbergs sommaren 25, med Ragge Läths ht 25—vt 26, med Folke Anderssons april—sept 26 o jan — mars 27, med Curt Ljunggrens okt 26—jan 27, med Paramountork april 27—febr 28, sept 28—aug 30 o maj —aug 31, med Hjalmar Elfwings april —aug 28, med Bernhard Navitzkys sept 30—maj 31, med Gösta Jonssons maj 32—dec 36, med Frank Vernons jan — maj 37, spelade på Blancheteatern juni — aug 37, med Nils Kyndels Bernsork sept—dec 37 o med Sune Waldimirs radiodansork från jan 38.

G 16 aug 1930(—41) i Sthlm, Sofia, m Elin Viktoria Hedqvist, f 4 nov 1908 i Norberg, Vm, dtr till bruksarbetaren August Håkansson H o Anna Wilhelmina Johansson samt senare (—44) omg Norlander.

Biografi

Nisse L började redan som treåring traktera dragspelet. I folkskolans blåsorkester spelade han ess-kornett o ledde även en amatördansorkester. 1923 erbjöds han jämte några vänner ett sommarengagemang vid en danspark — som pianist! Han lärde sig spela instrumentet på tre veckor o blev efterhand så pass god dansbandspianist att han 1925 kunde bli professionell musiker. Åren 1926—30 spelade han huvudsakligen med den legendariska Paramountorkestern, Sveriges första egentliga jazzorkester, Han visade här en för dåtida förhållanden ovanligt avancerad stil med inflytande från den amerikanske pianisten Arthur Schutt (i trumpetaren Red Nichols' studioorkester).

1929 introducerade L som den förste i Skandinavien dragspelet som jazzinstrument vid sina framträdanden med Paramountorkestern på Sphinx i Sthlm. Instrumentet hade dittills använts enbart för gammaldansmelodier eller för att "krydda" exempelvis tangos, men L visade att hade man bara en briljant teknik o melodisk fantasi gick det även att använda för improviserade solon i foxtrot-tempo. Jämsides med sina ordinarie engagemang som orkesterpianist började L nu bli allt mer efterfrågad som dragspelare för de studioorkestrar som gjorde film- o grammofoninspelningar under trettiotalet. Han medverkade vid hundratals inspelningar med alla typer av artister från Calle Jularbo till Einar Groths Schrammelkvartett. Det var också L som trakterade dragspelet i alla trettiotalets Edvard Persson-filmer.

Under åren med Gösta Jonssons orkester fördjupade L samarbetet med sin barndomsvän gitarristen Birger Larsson. De framträdde ofta i duetter o blev efterhand exceptionellt samspelta. När skivbolaget Decca i febr 1935 skulle göra de första officiella sv jazzskivorna, valde man just denna duo, dock utökad med basisten Thore Jederby för att fä större fyllighet i klangen. Fr o m 1936 började L framträda mer reguljärt med sin s k Hottrio, då med basisten Henry Lundin från Konsertföreningen som tredje medlem. Gruppen var framgångsrik o gjorde åtskilliga radiosändningar o folkparksturnéer, när musikernas ordinarie engagemang så tillät. 1940—41 medverkade Arthur Österwall som sångare o alternerande basist. Trion utgjorde förebilden för hundratals amatörensembler ute i landsorten o även flera professionella dragspelare försökte sig på dragspel/gitarr/ kontrabassättningen, men ingen kunde uppnå originaltrions samspelthet o L:s virtuosa behandling av dragspelet. När några av trions inspelningar 1973 samlades på en minnes-LP, belönades denna med Sveriges dragspelares riksförbunds utmärkelse Elin.

L var en typisk spelglad musikant, som ställde upp i alla sammanhang. Han ville inte tänka på morgondagen, o hans självförbrännande liv ledde till att han avled ett par dagar före sin 37-årsdag. För de flesta dragspelare framstår han ännu som den ouppnådde jazzdragspelaren.

Författare

Björn Englund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Kompositioner (en del bevarade endast som gram-mofoninsp): Anitas vals (N Perne, Sonoras vårbukett, Sthlm 1942); Det är inte roligt att vara liten (Fritz-Gustaf, Sthlm 1934; Knutens lilleputtserie 4) (tills med Gösta Jonsson); Hot accordeon (insp 1935) (tills med Birger Larsson); I moll och dur (Fingerlek, Sthlm 1938); Jitterbug från Söder (text o musik N L, N Perne, S Paddock, Sthlm 1940); Kråkemåla-jazzen (Sthlm 1934); Min hobby (insp med Vi tre 1934) (tills med A Sundin); Nisses hambo (insp med H Witt 1932); Opp och hoppa, polka (Fingerlek, Sthlm 1938); Schottiskavaljeren (ibid); Spelmanstävlan (Fritz-Gustaf, Sthlm 1934; Knutens lilleputtserie 5) (tills med L Liljequist; även utg som sketchvals, text J Bode); Step-Jerker (insp 1936); Vargen-polka (insp 1937) (tills med L Liljequist); Zuzanne (insp med Vi tre 1934, tills med C Redland); Över Djurgårdsbron (Fritz-Gustaf, Sthlm 1934; Knutens lilleputtserie 2) (tills med G Jonsson).

Redigerat: Fingerlek. Album for dragspel eller piano. 18 kompositioner utvalda o red. Sthlm 1938.

Källor och litteratur

Källor o litt: Klippsaml i Musikhist mus.

[U] Bey[ron], N L (S-T 17 nov 1940); B Englund, Paramountorkestern, Sveriges första jazzband (Orkesterjournalen 1968:12); dens, N L (Sohlman, 4, 1977); [N Hellström,] Första sv. "hot"-skivan (Orkesterjournalen 1935:3); dens, Sv stjärnalbum (ibid, 1937: II); TJederby, självbiogr (under utg); T Magnusson o R Malmqvist, N L: ett urval inspelningar 1931 — 38 (Skivsamlaren 1979, from nr 7); [sign Movie,] N L (S-T 1940; omtr i Accordionjournalen 1951:12); Sv jazzstjärnor (1940); Sv biograf- o filmfolk i ord o bild (1940); S Winquist o T Jungstedt, Sv filmskådespelarlex (1973); A Osterwall, självbiogr (under utg). — Röster i radio 1935:5, 1937:47, 1939:2, 1939:13, 1941:21, 1941:23. - Nekr i Estrad 1941: 11, Musikern 1941:21, Orkesterjournalen 1941:11, samt i dagspressen. — Meddel från musikerna A Hedberg, TJederby, H Lundin, G Törnblad, A Österwall.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils (Nisse) E Lind, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10401, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Englund), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10401
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils (Nisse) E Lind, urn:sbl:10401, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Englund), hämtad 2024-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se