Elsa C M Lindberg-Dovlette

Född:1874-02-13 – Finska församling, Stockholms län
Död:1944-10-08 – Saltsjöbadens församling, Stockholms län

Författare, Journalist


Band 23 (1980-1981), sida 259.

Meriter

Lindberg-Dovlette, Elsa Cecilia Maria (prinsessan Mirza Riza Khan Arfa), f 13 febr 1874 i Sthlm, Finska, d 8 okt 1944 i Saltsjöbaden, Sth. Föräldrar: prof vid MA Carl Johan Lindberg o Gustava Emilia Wiik. Mogenhetsex vid Wallinska skolan i Sthlm 20 maj 93, journalist o medarb i bl a AB, Sthlms dagbl, Sydsv Dagbl Snällposten o Idun, led av Sveriges förf:fören 26 sept 32. — Förf.

G 1902 i Tyskland m persiske ambassadören o justitieministern Mirza Riza (Hassan) Khan Arfa-ud-Dovleh, d 1937, som varit g tidigare.

Biografi

Elsa L kom från en musikaliskt begåvad familj. Fadern Johan L (1837-1914) var född i Finland o hade fått sin musikaliska utbildning där. 1869 anställdes han som violinist vid k hovkapellet i Sthlm. Modern var pianist o L:s syster, den begåvade violinisten Sigrid L (1871-1942), konserterade ofta som solist utomlands. L var också mycket musikalisk o ägde en vacker sångröst. Efter mogenhetsexamen ville hon bli operasångerska, vilket dock hennes far motsatte sig. I stället ägnade hon sig åt journalistik o författarskap. Hon medarbetade i flera sv dagstidningar under sign Cric-Cric. På en båtresa mellan Åbo o Sthlm 1898 gjorde hon som tolk från franskan bekantskap med den persiske envoyén i S:t Petersburg, som även var ackrediterad i Sverige. Efter några års bekantskap gifte hon sig med honom, o paret bosatte sig först i Khvn. Senare bodde de omväxlande i Konstantinopel o på franska Rivieran.

Som romanförfattarinna hade L debuterat 1901 med Ann-Lis, som fått genomgående god kritik o som med sitt varma tonfall o sin musikaliska stämning visade en tydlig påverkan av Björnstjerne Björnson o främst Selma Lagerlöf. Genom sina erfarenheter från haremslivet under åren i Konstantinopel kom L:s fortsatta författarskap att utveckla sig till en personlig o engagerande journalistik. Hon var sin mohammedanske mans enda hustru men måste i Turkiet under de första åren av sitt äktenskap leva ett instängt haremsliv. Det hindrade i viss mån hennes litterära utveckling men gav henne också stoff. Hon berättade åskådligt om turkiska seder o bruk, o i hennes personligt färgade skildringar från denna avskilda tillvaro i en för läsekretsen exotiskt fängslande miljö finns lyriska o suggestiva stämningsbilder. Hennes styrka låg främst i förmågan att impressionistiskt o i starka färger skildra orientaliska basarer, gränder o palats, tillåten o otillåten kärlek. Kvinnorna är alltid förgrundsgestalter i hennes böcker. Utan djupare psykologi men mångfacetterat o med förståelse skildrar L turkiska kvinnors känsloliv o ger ofta gripande osentimentala porträtt, så t ex i Kvinnor från minareternas stad (1908) o Främling (1924). Hennes författarskap utmärks av ett vackert språk o en frisk humor.

Sedan L:s make, också han litterärt verksam, av hälsoskäl trätt tillbaka från sin ambassadörspost i Konstantinopel o en tids uppdrag som justitieminister i Teheran, bosatte de sig med sina två barn i Monaco. L fick efterhand en något friare ställning än tidigare. I berättelsesamlingen I alla tonarter från 1922 har hon givit en rad livfulla bilder av människor o miljöer från Rivieran, bla en ömsint skildring av en sydfransk gård under kriget o en fin minnesteckning över sin far.

Efter makens död 1937 vistades L långa perioder i hemlandet, där hon även var bosatt under de sista åren av sitt liv.

Författare

Sven Erik Täckmark



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett 15-tal brev från L i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ann Lis. En bok om människors barn. Sthlm 1901. 312 s, 1 portr. Även Hfors (tr Sthlm) s å. [2. uppl:] Ann-Lis, [omsl:] En bok for mognare ungdom. 1923. 314 s. Overs: Leipzig 1903,268 s, Utrecht 1920, 214 s, Hfors 1926, 351 s. — Kvinnor. Från minareternas stad. Sthlm 1908. 242 s. Övers: Utrecht 1916, 189 s, Berlin [1916], 115 s (Nordland-Biicher [Nr 15]: Konstantinopel, aus dem Tagebuch ...), Berlin 1926, 296 s, Hfors 1926, 216 s. — En fioldicka. Taflor ur ett människo-lif. Sthlm 1910. 278 s. 2. uppl 1924. 249 s. Övers: Utrecht 1912, 215 s, 2. druk 1916, Berlin [1913], 127, 146 s (Nordland-Biicher [Nr 2-3]), Hfors 1926, 288 s, Paris 1926, 248 s. - Bateaux qui passent (Revue politique et littéraire, Revue bleue, Année 52: 1 [ = T 93], Paris 1914, 4:o, s 617-623). — Min far. Till minne av professor Johan Lindberg (Bonniers månadshäften, årg 9, 1915, Sthlm, s 549-561). - I alla tonarter. Noveller. Sthlm 1921. 227 s. Övers: Hfors 1926, 233 s. - Främling. Boken från Konstantinopel. Historier om Astrid-Anisa, Condjagull och Yasmine. Sthlm 1924. 257 s. [Ny uppl:] Främling. Boken om Konstantinopel ... 1929. 220 s, 5 pl-bl. Övers: Tübingen 1927, 225 s, 1 portr. — Bakom stängda haremsdörrar. Sthlm 1931. 320 s. [Forts av föreg.] Övers: Hfors 1926, 268 s, 1 portr.

Källor och litteratur

Källor o litt: UD, 1902 års dossiersystem, vol 993; Sveriges forf:foren:s arkiv, medlemsliggare DI: 1 o LI: 2; O Landelius' utl-sv saml: Asien, SBL:s dep, allt i RA. Bok över obefintl 1903, rote 10 X 3, s 14, SSA.

T J Arne, Svenskarna i Österlandet (1952); S Ekström, rec av L:s Kvinnor från minareternas stad (FT 1909:2); dens, rec av L:s En fiolflicka (FT 1911:1); C Forsstrand, Människor o händelser (1924); W Hagelstam, Personer o minnen (1923); W Hedberg o L Arosenius, Sv kvinnor ... (1914); E Hellberg, Svenskan som blev persisk prinsessa (Idun 1920, s 393-396); J Landquist, Sv romaner o noveller (OoB 1908); C G Laurin, Minnen, 3, 1898-1908 (1931); C D Marcus, Den nya litt:en (1911); J Nordling, E L (Idun 1901, s 726 i); H Nyblom, E L-D (OoB 1909); dens, I alla tonarter (OoB 1922); SMoK; Sohlman; Sv förf:lex 1900-1940 (1942); W Söderhjclm, Utklipp om böcker, 2 (1918 ; UD:s kalendrar.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elsa C M Lindberg-Dovlette, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10445, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10445
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elsa C M Lindberg-Dovlette, urn:sbl:10445, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se