H F Giovanni Lindeberg

Född:1883-12-30 – Gryts församling (E-län), Östergötlands län
Död:1969-10-11 – Sköns församling, Västernorrlands län

Författare, Präst, Föreläsare, Lärare, Skolrektor


Band 23 (1980-1981), sida 331.

Meriter

Lindeberg, Hilding Fredrik Giovanni, f 30 dec 1883 i Gryt, Ög, t 11 okt 1969 i Skön, Vnl. Föräldrar: kh Otto Edvard L o Hildur Sofia Watz. Mogenhetsex vid hal i Linköping 22 maj 02, inskr vid UU ht 02, teol fil ex 15 sept 03, lär vid folkhögskolor i Fränsta, Vnl, Lunnevad, Og, Malung, Kopp, o Mol-kom, Värml, 04-14, FK vid UU 29 maj 06, TK där 15 sept 15, e lär vid Södertälje samskola 15—17, rektor för Uppsala läns folkhögskola, Vik, 17—19, prästv 21 dec 19, adjunkt vid Djursholms samskola 19 — 20, huvudlärare vid Värmlands godtemplares folkhögskole- kurser 20—26, tjänstg periodvis som pastors-, adjunkt i Dalarna 20—21 o 24, led av Sveriges förf:fören 13 febr 20, adjunkt i kristendom o modersmål vid h al i Sundsvall 26juli 27—48.

G 1) 16 sept 1911 (-28) i Sthlm (enl vb för Sjögestad, Og) m Hanna Gunhild Elfrida Odhner, f 7 febr 1889 i Sjögestad, d 9jan 1947 i Uppsala, dtr till folkhögskoleförest Herman Johan Emanuel O o Hanna Stenberij samt 1930-41 omg m ing Johan Samuelsson; 2) 15 sept 1928 i Sthlm, S:t Göran, m ämneslär Hilma Kristina (Kerstin) Charlotta Rosenström, f 17 febr 1905 där, Kungsh, dtr till mekanikern Oskar Ture R o Hilma Maria Göransdtr.

Biografi

Redan före sin fil kand:examen i Uppsala började Giovanni L tjänstgöra som lärare vid olika folkhögskolor. Hans litterära intressen parades med religiösa. Han hade under studietiden influerats av N Söderbloms stridbara teologi o ljusa evangeliesyn o tog 1915 en teol kand:examen. Han lät prästviga sig men fann dock efter en kort tids tjänstgöring som präst, att hans håg fortfarande stod till folkbildningen. Sin insats inom detta område betraktade han själv som ett slags prästkall.

L var under 1920- o 30-talen en ofta anlitad föreläsare vid folkhögskolor o föreläsningsföreningar i filosofiska, litterära o religiösa äm- nen. Med sin starka förankring i den litterära 90-talismen uppehöll han sig i sina föreläsningar, alltid präglade av en underton av humanism, med förkärlek vid författare som Fröding, Heidenstam, Lagerlöf o Rydberg, men även yngre författare som Dan Andersson, Jändel o andra presenterade han ute i bygderna på ett fängslande o inträngande sätt. Under inflytande framför allt av Söderblom o Rydberg kom L att intressera sig för den religiösa problematiken hos de författare som han behandlade i tal o skrift. Inom Sveriges religiösa reformförbund bedrev han en energisk folkbildande verksamhet o i dess organ Religion och kultur skrev han lättfattligt o medryckande under en följd av år.

Förutom en fin analys av Ludvig Nordströms författarskap utgav L också ett par litterära essäsamlingar, Svenska diktarsilhuetter, som på sin tid torde ha varit av betydelse för många litterärt intresserade. Karl Vennberg skall vid en bondeauktion i Småland 1927 ha inköpt den ena delen av detta verk som på den då sjuttonårige blivande skalden skulle komma att utöva ett livsavgörande inflytande (Norman).

Som skald framträdde L blott med några få diktsamlingar, i vilka han finstämt o inspirerat o ofta i den fria versens form gav uttryck åt sina upplevelser av Östergötland eller snarare den bygd i Östergötland som för honom var förknippad med minnena från barndomen, dvs trakterna kring Sömmen. Dikterna kännetecknas ofta av friska teckningar av natur o folkliv. I hans diktning, präglad av både svårmod o livsberusning, finns även inslag av fint naturskildrande psalmer, t ex Psalm på vägen i Göran Irrarens visor från 1925 eller Bön o Vårpsalm i samma bok.

Författare

Sven Erik Täckmark



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till L från L Nordström i UUB. — Brev från L till bl a K Johanson o F Vetterlund (33 st) i KB o till T Andra o E Linderholm i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: I folkhögskolans hemland (Tidskrift lör det svenska folkbildningsarbetet, årg 3, 1914, Sthlm, s 146-148). - Andante. Dikter. Upps 1916. 87 s. — I skogarna där hemma - - - Nya dikter. Sthlm 1917. 71 s. - Marskväll i Rättvik. Säljes till förmån för dispensärverksamheten ... Falun 1919. (3) s. [Vers.] - Bland turister och bygdens egna i Sveriges hjärta (Idun, 34, 1921, Sthlm, fol, s 188 f, 191 f). - Karlfeldts religiösa skaldskap. Ett bidrag till hans karaktäristik (Julbok för Västerås' stift, 18, 1923, [Säter, tr] Hedemora, s 33—40). — Svenska diktarsilhuetter. Saml [l]-2. Sthlm 1923-24. 103, 90 s. 1:2. uppl 1925. [Omtr ur Unga tankar, tidn för Sveriges godtemp- larungdom o sv ungdomsrörelse, 17, 1922, o 19, 1924, Lidköping, fol; artikelserie om Karlfeldt, Tegnér, Strindberg, Rydberg, Lagerlöf, v Heiden-stam, Fröding, Forsslund, Dan Andersson, Gunnar Hede, Wallin, Geijer, Bremer o Johan Skog.] — Vid Värmlands läns folkhögskolas femtioårsfest... Musik av F Körling. Sthlm 1924. (7) s. [Vers.] -En fastlagslördag på Mårbacka (Hågkomster och livsintryck ..., saml 5, Upps 1924, s 301-306). - I diktens Östergötland (Ariel, tidskr lör folkligt studie- o bildningsarb [utg: NTO:s studiekommitté],

4, 1924, Sthlm (tr Karlskoga), s 173-177). - Göran Irrarens visor. Sthlm 1925. 59 s. — Ludvig Nordström - "Sveriges modernaste diktare" (Ariel,

5, 1925, s 123-132). - Några tankar kring Marika Stjernstedts senare författarskap (ibid, 6, Sthlm 1926, s 155-164). - I Fridolins lustgård (Snöfrid, ... Birkaförbundets årsbok, 27, 1929, Östersund, s 25—28). — Ludvig Nordströms utvecklingshistoria. Vägen till totalismen. En studie. Sthlm 1933. 154 s. — Ur Ludvig Nordströms författarskap ... Kains land (Hola elevförbunds årsskrift, [2,] 1933, Sollefteå, s 18-24). — Ett blad ur hembygdsdiktningens tidigare historia (Studiekamraten, 15, 1933, Sthlm, 4:o, s 109—111). — Från hembygdsdiktningens storhetstid (ibid, s 201-203). - "Hans umgäng-else verkade sakramental" (Hågkomster o livsintr, 15. Till minnet av Nathan Söderblom av 42 förf under red av S Thulin, 1934, s 166-175). - Tendensen i Olof Högbergs diktning (Ariel, 15, 1935, s 10-14). - E. N. Söderbergs diktning (Ångermanland-Medelpad. Årsbok utg av Västernorrlands hembygdsförbund, [5,] 1937, [Härnösand, tr] Sundsvall, s 69—77). — Råd till en teolog (kring fem brev av Ludvig Nordström) (SLT, 5, 1942, Lund, s 117-124). - Fredrik Vetterlund - en sentida romantiker (Studiekamraten, 25, 1943, s 180-182). - Morgonandakt å Viggbyholm d. 5.8. 1944 (Pastoralpsykologi [red av G Nordqvist], Sthlm 1945, s 155-159). - Leonhard Fredrik Rääf som litteraturkritiker och folkvisesamlare under sin Kindatid (Samlaren, N F, 26, 1945, Upps, 4:o, s 63—76). — Poul Bjerre om religion och kristendom, religionsfilosofisk studie (Festskrift för Poul Bjerre

Sthlm [1946], s 159-168). - "Det var i de

tidiga ungdomsår---" (Tor Andrae in memoriam,

Sthlm [1947], s 36—44). — En konservativ romantiker. Till Leonard Fredrik Rääfs karakteristik (SLT, 10, 1947, s 22-27). - Ludvig Nordström som brevskrivare (Saml, 29, 1948, s 79—96). — Vägen och målet (Folklig kultur [utg av Samverkande bildningsförbunden], 16, 1951, Sthlm, s 164—169). — Till hundraårsminnet av Atterboms död den 21 juli 1855 (Linköpings stifts julbok, 49, 1954, Linköping, s 44—58). — Artiklar o rec i Religion och kultur, Sveriges religiösa reformforbunds tidskrift, årg 7, 1936, o 9-21, 1938-1950, Sthlm o Upps (tr Upps).

Utgivit: Södra Norrlands diktare. Läsebok. Upps (tr Sthlm) 1932. 240 s. - Medv i H Ahlberg, Med diktarens ögon, sv poesi i urval för skola o hem, Sthlm 1952, 383 s (tills medj Landquist).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s, konseljakter 26 juli 1927, nr 11, Sveriges förf:fören:s prot, vol A II: 1 — 2, RA. G Furuland, Sv förf i nutiden (JUF-bladet 1927); K Hedlund, Sv folkhögskola under 75 år (1943), s 464; J Ingelow o I Nilsson, Sv folkförf (1929); B Norman, G L (Perspektiv 1958, nr 9); SFL 1900-1940 (1942); SMoK; Sv folkhögskolan 1868-1918 (1921). — Nekner över L i Dagbl Nya Samhället 13 okt 1969, DN 14 okt 1969 o i Sundvalls tidn 13 okt 1969.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H F Giovanni Lindeberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10490, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2019-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10490
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H F Giovanni Lindeberg, urn:sbl:10490, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2019-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se