Meriter

Lindegren, Amalia Euphrosyne, f 23 maj 1814 i Sthlm, Klara, d 27 dec 1891 där, Ad Fredr. Dtr till Anna Catharina Lindgren, f Ekström. E elev vid FrKA 48-49, FrKAs resestipendium 50, vistades i Paris 50, i Düsseldorf o Munchen 52—54, i Rom 54—juni 55, åter i Paris 55—56. — Agré vid FrKA 50, LFrKA 56, Litt et art 66. - Ogift.

Biografi

Amalia L:s far uppges ha varit v presidenten Benjamin Sandels (Utställn:kat 1974, s 10). L har troligen sitt namn, med en lätt ändring, efter moderns make, vaktmästaren Anders Lindgren (L:s äldre halvbror upptagen i hennes bouppt, SSA). Modern dog 1817, o L upptogs vid fem års ålder som fosterdotter av Sandels maka. Redan som helt ung började L teckna porträtt i blyerts o svartkrita i Maria Röhls efterföljd o fick för dessa till att börja med 1 rdr stycket. Från 1839 började hon även måla i olja o blev elev till Sophie Adlersparre (bd 1), sedan denna 1842 börjat undervisa i sin ateljé. Hon deltog 1843 med tre arbeten i FrKA:s utställning o uppmärksammades 1846 av skulptören Carl Gustaf Qvarnström, genom vars förmedling hon, trots sitt kön, under några månader 1849 fick studera vid FrKA:s skola. Som första sv målarinna fick hon FrKA:s resestipendium, 1 000 rdr bko att fördelas på två år, vilket sedan flera gånger förlängdes. L började sina studier i Paris 1850 vid Leon Cogniets damateljé o fortsatte efter en kortare tid vid Ange Tissiers ateljé. I Paris bodde hon på samma hotell som ett par landsmän o uppskattades av dem för sin talang, sin energi o sitt anspråkslösa sätt. Qvarnström skrev från Paris att hennes arbeten "bland andra förtjänster äga även den att icke bära ringaste spår att vara gjorda av en mamsell" (cit efter Nordensvan 1928). På dennes inrådan började hon även måla genre, o av hennes 1852 hemsända arbeten inköpte konstföreningen fyra, bland dem Dryckesscen, historierad genretavla, som föreningen även lät Johan Cardon (bd 7) återge i litografi. Över Düsseldorf, där hon med Bengt Nordenbergs hjälp utställde några tavlor, kom hon i jan 1854 till München, där hon studerade i Alte Pinakothek. Hösten 1854—juni 1855 var hon i Rom o målade bilder ur folklivet, bl a Flicka med en apelsin (NM), som 1856 förvärvades vid det första sv statsinköpet av konst. Efter ett nytt besök i Paris, där hon på världsutställningen 1855 representerades med Kärleksförklaringen, återvände hon till Sverige våren 1856. Under sina utlandsår lärde hon sig främst en friskare o livligare färghållning.

Under sommaren 1857 företog L en studieresa till Dalarna o fann här den motivkrets, som skulle göra henne till sin tids mest uppskattade sv målarinna. Nu tillkom målningar med allmogemotiv, som Söndagsafton i en dalstuga 1860 (NM), där fadern spelar fiol, modern sitter med sitt minsta barn i knäet, medan de större barnen dansar i en ring. Största populariteten bland dessa skickligt komponerade dalainteriörer vann emellertid den sentimentala målningen Lillans sista bädd, med motiv från Rättvik (1858, NordM; även egenhändig litografi). Den kom att bli förlaga för en av de mycket uppmärksammade sv dräkttablåer, som visades på världsutställningarna i Philadelphia 1876, i Paris 1878 o i Chicago 1893. A Hazelius utställde denna interiör även i NordM:s dåvarande lokaler vid Drottninggatan (Berg). Hennes ämneskrets, omfattande stilla familjeliv i glädje o sorg, uppskattades högt. Men "den vilken såsom konstens högsta uppgift ställer en högt uppdriven teknik, skall sannolikt icke känna sig i någon högre grad tilltalad av hennes verk; den åter, som i konstverket i första hand vill se en återspegling av ämnets andliga innebörd och själslivet, den skall förstå att uppskatta vad A L velat säga i sin konst" (Looström).

Även som porträttmålarinna var hon högt skattad o tidvis jämte Uno Troili den mest eftersökta. Hennes porträtt var enkelt o osökt hållna o berömdes för sitt likhetsvärde. Bland hennes modeller kan nämnas drottning Lovisa 1859 (Gripsholm), professor C G Qvarnström 1853 (FrKA) o hävdatecknaren Anders Fryxell 1870 (Gripsholm). Under en resa till Düsseldorf 1861 målade hon ett porträtt av den norske målaren A Tidemand (Gbgs konstmus), utställt på världsutställningen i London 1862. Där blev hon kallad till hedersledamot av Female Artist's Society. En annan utländsk resa gjorde hon 1859 till Paris.

L umgicks med kulturpersonligheter som Fredrika Bremer, Olof Eneroth, Wendela Hebbe o Sophie Leijonhufvud men var tystlåten i större sällskap (Bengtsson, s 36). Hon var blygsam o förtegen om sig själv, "levde tillbakadraget utan att göra väsen av sig, arbetade ihärdigt och blev sällan eller aldrig nöjd med vad hon åstadkom" (Nordensvan 1928).

Författare

Boo von Malmborg

Arkivuppgifter

Brev från L till bl a M G Anckarsvärd, J Holmlund, B Nordenberg o A Nyström i FrKA, till P A Huldberg i KB, till C J Fahlcrantz i NordM o till A Eurén i UUB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: E-L Bengtsson, A L (stencil 1979), konstvet instit, UU.

J Berg, Dräktdockor — Hazelius o andras (Fatab 1980); C Eichhorn, A L (Sv biogr lex, N F, 6, 1865-68); O Granberg, A L (Ny ill tidn 1892, nr 1); Kvinnor som konstnärer, ed A L Lindberg o B Werkmäster (1975); A L. Utställnrkat, Prins Eugens Waldemarsudde, ed B Lindwall (1974); L Looström, A L (FrKA:s årsber 1892); G Lundin, A L (Svea 1893); G Nordensvan, A L (Idun 1892); dens, Sv konst o sv konstnärer, 1 — 2 (1925—28); dens, Sveriges allm konstloren 1837—1932 (SAK:s publ 41, 1932); SKL; S Strömbom o S Lundvall, Dalarna i konsten (1937).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Amalia E Lindegren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10503, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10503
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Amalia E Lindegren, urn:sbl:10503, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-23.