A Gustaf Linden

Född:1879-04-23 – Aneboda församling, Kronobergs län
Död:1964-12-13 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Arkitekt


Band 23 (1980-1981), sida 375.

Meriter

Linden, Anders Gustaf, f 23 april 1879 i Aneboda, Kron, d 13 dec 1964 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: lantbrukaren Johannes Hjärtonsson o Maria Bengtsdtr. Elev vid Tekn skolans i Sthlm byggn:yrkesskola 3 nov 00-30 april 03, specialelev vid KTH:s avd för husbyggn:konst 26 sept 04—5 maj 06, lär i ritn vid Tekn skolans byggn:yrkesskola 04— 06 o 07-10, vid KTH ht 05, elev vid Kunst-akademiet i Khvn ht 06-vt 07, vid FrKA ht 07-28 maj 09, prakt arkitekt i Sthlm från 09, bitr arkitekt i Sthlms stads byggn:nämnd 3 juni 09—16, stadsarkitekt i Linköping 1 maj 12 — 25, arkitekt vid överintendentsämb (byggn:styr från 17) 17 juni 13, intendent där 21 dec 17, lär i stadsbyggn:konst vid FrKA 19—21, vid kurser för aspiranter till läns- o stadsarkitektbefattn från 21, vid KTH:s avd för lantmäteri 24—32, led av komm ang utbildn i stadsplanekonst 4 juli 30—19 juni 33, byggnadsråd o chef för byggnadsstyns stadsplanebyrå 26 sept 30—44. — Ogift.

Biografi

Under sin tid som elev vid KTH bidrog Gustaf L med ett förslag till en mindre trävilla i en samling typritningar utgivna 1905. Inriktningen på vardagsarkitektur o på mönster för större sammanhang snarare än på individuell särprestation blev kännetecknande för hela hans efterföljande verksamhet, där i synnerhet stadsbyggnadsfrågor tidigt kom att dominera. L blev en av dem som skulle lansera omsorgen om hela städer o samhällen som främsta utgångspunkt för arkitektarbete. Såväl genom egen praktik som genom utredningsarbete, föredrag o artiklar bidrog han till att arkitektens verksamhetsfält kom att utsträckas i riktning mot översiktlig planering o samordning.

De första arkitektårens arbeten med hyreshus i Sthlm, ofta i samarbete med O Almqvist, visar former i en rustik senjugend, där grupperingen av volymer för en avsedd stadsbildsverkan spelar stor roll. Till den av P O Hallman planerade Lärkstaden i Sthlm, ett pionjärarbete i den tradition som vill arbeta samman byggnad o stadsplan till en målerisk enhet, medverkade L i planutformningens detaljer o med granskning o revidering av byggnadslovsritningar. Tillsammans med Almqvist utformade han två bostadshus inom området. L:s egna arbeten med planer o byggnadsutformning omfattade till stor del områden med fristående egnahem. För Yxnehaga i Husqvarna (1915) o Åtvidaberg (1918) grupperades husvolymer till en helhet av återhållsam traditionalism. Samma inriktning följde L under de närmaste åren i planer för flera mindre samhällen i framför allt Östergötland o Dalarna. Torgrum o fondbyggnader i gatuperspektiven ordnades för att ge samlad karaktär åt en annars till större delen gles o på den enskildes tomt inriktad småhusbebyggelse. Traditionsanknytning, med ett alltifrån studieåren markerat intresse för äldre sv byggnadskonst, visar sig också i L:s fåtaliga prov på offentliga byggnadsverk, bland dem återuppbyggnaden av Regna kyrka i Östergötland (1915).

Flera bostadskvarter i Linköping utformades av L under stadsarkitektåren kring 1920. Enkel, småstadsmässig klassicism präglar både stadsplaner o byggnader, där några små radhuskvarter i stadsdelen Tannefors (1924) utmärkes av ett idylliskt gatuparti. Den generalplan för staden som L utformade 1923 fick också inflytande som stadsplanemetodiskt exempel. Den fick stor spridning, främst genom att ställas ut o publiceras så i samband med den internationella stadsbyggnadsutställningen i Gbg, där L också medverkade som organisatör. I planen, som avsåg att ge riktlinjer för en långsiktig utveckling, angavs markdisposition o gatusträckningar i strävan att nå ett genomarbetat sammanhang mellan äldre o planerade stadsdelar.

Stort intresse ägnade L, bl a genom medarbetarskap i Sv stadsförbundets tidskrift under 10-talet, frågan om stadsplanebestämmelser. Med dem reglerades i planen inte bara kvarterens o gatornas utsträckning utan också byggnaders volymer o lägen. Därmed gavs stadsplanejuridisk förankring åt den estetiska linje som L företrädde, o hans tillämpning o rekommendationer fick betydelse för 1932 års stadsplanelag. Inför denna verkade L i två skeden, 1916—18 o 1930—31, som sakkunnig. Förnyade planeringsrutiner påverkade också behovet av arkitekter i offentliga tjänster. Av stor betydelse var det förslag L, då byggnadsråd o chef för byggnadsstyns stadsplanebyrå, 1934 utarbetade för länsarkitektinstitutionens omorganisation. I förhållande till de tidigare deltidstillsatta granskningstjänsterna innebar förslaget, som kom att gälla från 1936, en kraftig utvidgning av länsarkitektkontorens kapacitet o verksamhet. Här ingick nu även planering o projektering, o institutionen kom att starkt medverka till samlade åtgärder för att lösa de mindre orternas byggnadsfrågor.

Det senare arbetet med stadsplaner, bl a for dalälvsstäderna Avesta (1929), Hedemora (1937—47) o Borlänge med Domnarvet (1933—47), visar en kontinuitet som bara på några punkter, såsom ökad hänsyn till solvinklar o minskad plansymmetri, påverkats av funktionalismens system. I övrigt bibehölls traditionalismen o tonvikten vid varje samhälles egenkaraktär. I stadsplanebestämmelser angavs, liksom tidigare, en samlad bild genom gradering av hushöjder o täthet från centrum till periferi.

Författare

Johan Mårtelius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s ritnings- o brcvsaml i Sveriges arkitekturmus, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ritningar till svenska sommar-och egnahemsvillor af trä. Uppgjorda. Sthlm 1905. 4:o. 35 s. (Tills med J. J:son Gate mil.) - Klockstapeln vid Brahekyrkan, Visingsö/Anebodas klockstapel [sign G. L.] (Svensk arkitektur, uppmätningar af äldre svenska byggnadsverk jämte ... beskrifvande text utg af Arkitekturminnesförening-cn, bd 1, Sthlm 1908[-091, fol, h 1, s 7 f). - N0d-vaendigheden af Bcbyggelsesplaner i By og paa Land (Beretning om Boligkongressen i K0benhavn den 10.—13. September 1917. Udg. af Kongressud-valgct, Khvn 1918, s 3—28). — Byggnadsplaner för landkommuner (TT, årg 49, 1919, Sthlm, 4:o, Arkitektur, s 14 f). — Arkitcktuttalanden i Stockholms bangårdsfråga [enkätsvar] (ibid, s 82—84). — Städernas planläggning och lagstiftning i samband därmed efter 1850 (Internationella stadsbyggnadsutställningen, nordiska avdelningen ..., katalog. Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, Gbg 1923, s 132-172, även sep, 43 s, 2 kartor). Eng uppl: The origin and development of Swedish towns (International cities and town planning ex-hibition, Gbg 1923, s 237-266). Förk övers: Town planning in Sweden after 1850 (Town planning review, 1924, Liverpool, s 269-274). - Schwe-dische Stadtbaukunst während der letzten 25 Jahrc (Zeitschrift fur Kommunalwirtschaft, 1929, Berlin-Friedenau, 4:o, s 328-342). - Arkitekterna och landsortens byggnadsproblem [diskussionsinlägg] (Byggmästaren, tidskr för arkitektur o byggnadskonst, årg 1 1, 1932, Sthlm, 4:o, Arkitektuppl, s 44 f). — [6 års erfarenhet av de nya byggnadsförfattningarna, inledningsanföranden vid diskussion i Svenska arkitcktföreningen.] Erfarenheter ur Byggnadsstyrelsens synvinkel (ibid, 17, 1938, s 234— 236). — Länsarkitekten, länsstyrelsen och byggnadsstyrelsen (ibid, 22, 1943, s 157-172). - Bidr i Svenska stadsförbundets tidskrift, 1911 — 16, 1918, 1928, 1931-34, Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: Arkitektur o Dekorativ konst (TT 1913—21); G Bergquist o S Malmquist, Malmarna, 1-2 (1970); Byggmästaren 1922-43; S Friden, 100 år med byggnadsnämnden i Östergötland (1975); B Linn, Osvald Almqvist (1967); Internat stads-byggn:utställn ... i Gbg, kat (1923); Sthlms stads byggnrnämnds årsber 1916—17; Sv stadsfbrb:s tidskr 1911-1933; Ostgöta correspondenten 24 dec 1923.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Gustaf Linden, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10512, Svenskt biografiskt lexikon (art av Johan Mårtelius), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10512
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Gustaf Linden, urn:sbl:10512, Svenskt biografiskt lexikon (art av Johan Mårtelius), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se