Carl Wilhelm Linder

Född:1825-03-10 – Vists församling, Östergötlands län (i Torpa Norrgård)
Död:1882-10-20 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län

Präst, Klassisk filolog, Kommunalman, Riksdagsman


Band 23 (1980-1981), sida 397.

Meriter

Linder, Carl Wilhelm, f 10 mars 1825 i Torpa Norrgård, Vist, Ög, d 20 okt 1882 i Linköping. Föräldrar: hemmansäg o rusthållaren Daniel Persson o Christina Nilsdtr. Inskr vid UU ht 45, FK 31 mars 51, FM 16 juni 51, docent i latinska språket 18 juli 54, adjunkt i grekiska språket s d, allt vid UU, examinator i studentex i grekiska ht 54—vt 59, lärare i latin o grekiska vid Uppsala Lyceum vt 55—ht 58, prof i grekiska språket o litt:en vid LU 16 dec 59, led av kommissionen ang språkundervisn vid elementarlärov 12 maj 65—1 sept 66, dekanus vid fd fak vid LU 66—67, prästv 19 dec 66, rektor magnificus vid LU 68—69, domprost i Västerås 21 aug 68 (tilltr 70), statsrevisor 69 o 70, led av lärov: komm 21 okt 70-23 juli 72, v ordf i stadsfullm i Västerås 71, ordf 75—78, ordf i Västmanlands fornminnesfören 72 — 78, i Västmanlands folkhögskolestyr 72—78, led av Västmanlands läns landsting 75 — 78, av AK 76-81 (tillf utsk 76-77), domprost i Linköping 26 febr 77 (tilltr 79), TD 1 juni 77, ordf i dir för Ljungstedtska friskolan i Linköping från 79, insp för folkhögskolesem där från 79.

G 10 okt 1854 i Hov, Ög, m Anna Ulrika Maria Wallenberg, f 4 juni 1829 i Linköping, d 19 okt 1908 i Sthlm, Kat, dtr till kh Johan Ulrik W o Andrietta Petronella Chierlin.

Biografi

Under sina sista år i Linköpings gymnasium o sina första i Uppsala åtnjöt L Tranérska legatet, som ålade innehavaren att årligen författa 200 latinska verser. Latin blev hans huvudämne i examen. Hans magisteravhandling belönades med filosofiska fakultetens premium o kallelse till docent. När adjunkturen i grekiska blev ledig, sökte L emellertid befattningen o fick den efter att ha speciminerat genom att till latin översätta en hårdläst grekisk handskrift. Han hade under studietiden som lektionsgivare o informator förvärvat undervisningsvana. Uppsalastudenterna uppskattade hans flärdlösa o effektiva sätt att undervisa.

Efter några år sökte L grekprofessuren i Lund. Där hyste på 1850-talet majoriteten av akademiska konsistoriet ovilja mot vad man kallade "nerrullade Upsaliter", o L:s speci-menavhandling o provföreläsning blev ytterst omilt mottagna. Först efter tryckta polemiska inlagor från båda sidor o invecklade intriger blev L kompetentförklarad o utnämnd. I Lund skänkte L nytt liv åt undervisningen i grekiska som under den arkitekturintresserade professor C G Brunius legat i lägervall. Sina grundliga kunskapsgivande föreläsningar höll han helst på latin. Tillsammans med latinprofessorn A Lysander inrättade han 1866 ett klassiskt filologiskt seminarium, där deltagarna skulle fa tillfälle att närmare lära känna sina lärare o övas i textkritik o i att tala de språk de studerade. Lundastudenterna ansåg L vara en sträng, ofta kitslig tentator o ogillade att han som den ende av professorerna hade hatten på under föreläsningarna, en vana som han tycks ha fört med från Uppsala. I samarbete med C A Walberg gav han 1862 ut ett alltjämt i bruk varande svenskt-grekiskt lexikon. Efter föreläsningar han hållit i Sthlm publicerade han 1865 Om grekernes theater och skådespel. Textkritik var hans starka sida i vetenskapen. Till den framväxande jämförande språkkunskapen ställde han sig kallsinnig.

Som väl insatt i undervisningsfrågor blev L censor, när mogenhetsexamen från 1864 förlades till läroverken, o 1865 ledamot i språkundervisningskommissionen. I en uppsats i NT, Några ord om skolfrågan i Norden, föreslog han, att undervisningen i läroverken skulle delas på två linjer, en klassisk o en naturvetenskaplig, med respektive latin o fornnordiska som huvudspråk. När han senare blev ledamot av Kommittén för granskning av läroverksstadgan, ställde han sig bakom ett betänkande, som föreslog att alla elever skulle läsa latin från första klassen.

L:s huvudintresse var knappast vetenskapen; praktiska värv lockade mer. Han författade en avhandling i Nya testamentets exegetik o prästvigdes i Lund 1866. Förgäves sökte han bli domprost i Linköping men erhöll något år senare motsvarande tjänst i Västerås. L ansågs vara klen teolog o medelmåttig predikant men fick nu utlopp för sin praktiska duglighet o sin lust att leda o ordna. Han blev en idérik o arbetsvillig ledamot av landsting o stadsfullmäktige o ordf i Västmanlands fornminnesförening. Han hörde till grundarna av Tärna folkhögskola, intresserade sig för Västerås arbetarförenings strävanden, arbetade för att staden skulle få järnvägsförbindelser o representerade den vid sex riksdagar o två kyrkomöten. Som riksdagsman var han konservativ men ställde sig utanför partierna o samarbetade ogärna med dem som stod längst till höger. Han vann uppskattning, när han strävade för en gedignare folkundervisning, men hade AK:s flertal emot sig, när han stred för latinet. Av olika skäl — bl a yrkade han på allmän värnplikt — var han illa tåld av lantmannapartiet. Han talade varken ofta eller länge men studerade frågorna grundligt o förfäktade sina åsikter med klar framställningskonst o stundom hänsynslös uppriktighet. Som politisk vilde hade han emellertid små möjligheter att påverka den förberedande behandlingen av riksdagens ärenden.

När domprostämbetet i Linköping 1876 åter blev ledigt, kallades L trots hårt motstånd men med stöd av sin inflytelserike svåger landssekreterare A Wallenberg till 4:e provpredikant. Inom väckelsen såg man i L ett djävulens redskap, o biskop E Bring, som kände honom från Lund, ansåg honom alltför världslig. När L blev vald utföll det bättre än man fruktat. Han tog krafttag mot separatismen men också mot superi o osedlighet, o mycket försonades, när han som sin adjunkt antog en av de ledande bland de väckta prästerna. I skilda frågor var han ett stöd för biskopen, o samarbetet dem emellan blev det bästa möjliga. Som domprost var L självskriven ordf i styrelsen för Ljungstedtska friskolan. Denna hade sitt ursprung i en donation av kinasvensken A Ljungstedt o hade avsetts bli en yrkesförberedande skola. I en serie tidningsartiklar — senare utgivna i bokform — visade L hur stadens myndigheter misstolkat donators vilja o använt donationen till att bekosta den folkskoleundervisning som staden lagenligt skulle sörja för. L:s krav att Ljungstedts avsikt skulle respekteras vann fullständig framgång först efter hans död.

I de skilda omdömena om L råder enighet om hans intelligens, energi, flit o trofasthet i vänskap. G Billing lastar honom för hans i olika sammanhang burdusa uppträdande, o hans minnestecknare Stenhammar konstaterar, att "hänsynsfull finkänslighet" inte var hans styrka. I Kjellberg skriver, att L visserligen var "ett stycke styv prelat", men att han också var en omutlig o svekfri man som med öppet visir stred för vad han ansåg vara rätt.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev m m i Linderska arkivet i KrA. Brev till L från bl a J Ericsson o P P Waldenström i KB. Biogr meddel m m i UUB. - Brev från L i KB, LUB, RA, UUB o VHAA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Quaestiones Ovidianae. [Akad avh.] Specimen 1—2. Upsaliae. 1. ... de genere heroidum. [Preses C E Zedritz. 1851.] 22 s. 2. ... de ingenio amatorii carminis Ovidiani. [1852.] 46 s. — Svärdet Lyra. Skandinaviska sånger af Utis. Upsala 1848. 28 s. [Pseud.] - Hymn [undert: L.] (Z Göransson, Ord till musiken vid philosophiae magister-promotionen i Upsala den 16 juni 1851, Upsaliae u å, 4:o, s [7]). — Verser vid tillfället afsjungne (A W Staaf mil, Vid invigningen af den från Christiania damer till Upsala student-corps förärade fana ... 4 november 1852, Upsala 1852, s 7). Även sep: Vid invigningen av ... fana. Upsala 1852. 4:o. (4) s. [Anon.] — Carmina Latina. Upsaliae 1855. 54 s. — [Brev om Hypereides' tal till Polyeuctos] (Zeitschrift fur die Alterthumswissen-schaft, Jahrg 15, 1857, Wetzlar, 4:o, sp 517-523). — Quasstionum Homericarum specimen (Philolo-gus, Zeitschrift fur das klassische Alterthum, Jahrg 12, 1857, Göttingen, s 385-394). - De Solonis elegia quas vnodr)xai eig eavröv inscribitur quaes-tiones nonnullae (ibid, 13, 1858, s 499-507). - De rerum dispositione apud Antiphontem et Andoci-dem oratores Atticos commentatio. [Akad avh, Lund.] Upsaliae [1859]. 87 s. [Annan uppl:] 1859. — En befordringsfråga i Lund. 1—2. Upsala 1859. 1. Philosophiska fakultetens i Lund protokoll af den 26 maj 1859 öfver kompetensbetänkande i och för återbesättande af en grekisk profession. Med bifogade anm. VI, 72 s. 2. J. G. Eks "Nya belysning öfver 'Ett befordringsmål i Lund'". Till sitt vetenskapliga innehåll skärskådad. 47 s. — Svenskt-gre-kiskt lexikon. Upsala 18[50-]62. 4:o. 535 s. (Tills med C. A. Walberg [s 62-64, 197-262, 369-437, 520—535 av L].) — Litteratur [rec av arb av A A Aulin] (Tidskrift för Sveriges läroverk, 1859—1861, Upsala 1862, s 232-240). - Om grekernes theater och skådespel. Föreläsningar hållna i Stockholm under vintern 1864-65. Sthlm 1865. 124 s, 2 pl. -Dionysos-theatern i Athen. Om resultaterna af de senast anställda gräfningarna å platsen för Dionysos-theatern i Athen (Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörvetenskap, årg 7, 1865, Sthlm, 4:o, s 129-148, 158-160, 3 pl, även sep, 24 s, 3 pl). -De vi et ratione avveidrjOEtoc, ex Novo testamento repetenda commentatio theologica. [Akad avh.] Lundae [1865]. 47 s. — Om den methodiska behandlingen af de klassiska språken vid elementarläroverken (Pasdagogisk tidskrift, årg 1, 1865, Sthlm, s 65—76). — Om philologiska och paedago-giska seminarier (ibid, s 329—348). — Om metriska öfningar i latin och grekiska (ibid, 2, 1866, s 191 — 199). — Bidrag till grekiska språkets synonymik (ibid, 3, 1867, s 97-113). - Betyg och betyg eller läroverksstadgan § 62 och universitetsstatuterna § 148 (ibid, s 196-201). - Predikan på Fastlags söndag, hållen i Lunds domkyrka 1867. Lund 1867. 15 s. — Några ord om skolfrågan i Norden. 1—2 (Nordisk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur, årg 2, 1867, Lund, s 553-569, 732-762, även sep, 47 s, även = Paed tidskr, 4, 1868, [omsl:] Supplement-h 1). — [Rec av Livius-litt] (Paed tidskr, 5, 1869, s 257-277). - Matt. 28:1 ... (Teologisk tidskrift, årg 10, 1870, Upsala, s 229-241). — Några drag ur familjelifvet hos forntidens greker. Föredrag hållet i Kongl. vetenskapsakademiens hörsal i okt. 1869 (Tidskrift för hemmet, tillegnad Nordens qvinnor, årg 12, 1870, Sthlm s 139-163). — Andaktsord vid lektor L. A. A. Ahlins jordfästning ... 1869 (Pedagogisk tidskr, 6, 1870, s 7-12). — Om liturgiens betydelse i och för kulten inom den evangeliskt lutherska kyrkan. Afh vid prestmö-tet i Westerås år 1871. Sthlm 1871. 4:o. 50 s. -Predikan hållen i Westerås domkyka på den sex- hundrade årsdagen af kyrkans invigning den 16 augusti 1871. Westerås 1871. 24 s. — Predikan å klagodagen den 20 oktober 1872, hållen i Westerås domkyrka. Westerås 1872. 16 s. — [Reservation] (Underdånigt betänkande och förslag afgifna den 23 juli 1872 af den för revision af gällande läroverksstadga ... förordnade komité, Sthlm 1872, 4:o, Reservationer, s 9—22). — Tal vid Svenska bibel-sällskapets allmänna sammankomst den 24 mars 1875. Sthlm 1875. 26 s. ([Omsl:] Svenska bibel-sällskapets sextionde årsberättelse 1874jemte Tal ... [:2].) — Concilii archaeologici Holmiensis sociis peregrinis tumulos Upsal. visentibus ... [sign verser 12 aug 1874] (Congrés international d'anthropologie & d'archéologie préhistoriques, Compte rendu de la 7e session, Stockholm, 1874, Sthlm 1876, s 33). - Om bildning och halfbild-ning. Föredrag hållet vid läsårets afslutande ... 28 april 1877 (Redogörelse för Vestmanlands län vid Tärna förlagda folkhögskolas verksamhet ..., kurs 1, 1876-1877, Lund 1877, s 33-37). - Om rätt-fardiggörelsen af tron enligt Skriftens intyg. Föredrag vid prestmötet i Westerås den 27 juni 1878. Westerås 1878. 4:o. 21 s. (Handlingar rörande prestmötet i Westerås 1878 [bilaga].) — Permbref från Westmanland (Westmanlands fornminnesförenings årsskrift, 2, Westerås 1879, s 70—72). — Hvartill tjänar folkhögskolan? (Föredrag vid ... afslutning den 2 maj 1879) (Redogörelse för Vestmanlands ... folkhögskolas verksamhet ..., 3, 1878-1879, tr 1879, s 38-45). - Om husandakten. Tal vid Linköpings stifts bibelsällskaps högtidsdag ... (Berättelse om Linköpings stifts bibelsällskaps fyrationdefjerde sammankomst den 11 maj 1880, Linköping 1880, s 69—99, även sep, 31 s, [ny uppl] 1881, 24 s). — Ljungstedtska friskolan i Linköping och dess öden. [1]—2. Linköping 1882. 1. Anteckningar. 110 s. 2. Belysning af "Kommit-terades utlåtande angående Ljungstedtska skolans verksamhet och Linköpings folkskoleväsende.". 46 s. — Till högvördiga domkapitlet i Linköping. Linköping 1882. 22 s. [Undert; förklaring över besvär från metodistpastor R Cederberg.] — Smärre bidr i de nämnda Philologus o Paedagogisk tidskr o i bl a Läsning för bildning och nöje ... red af V. F. Palmblad, Upsala, 1848, Theologischer Jahresbe-richt ... hrsg von W Bauck, Wiesbaden, Upsala-posten 1858 o Sthlms posten; akad orationer i Upps vid Oscar I:s död 1859 o i Lund vid jubileet 1868; verser bl a vid Albert Israel Gustaf Lagerfelts begravning 1851 o till professor J. F. Hesse (i hebr övers av J T Nording) 1855, Upsala, på latin vid kronprins Carls o prinsessan Lovisas bröllop 1850, Upsaliae, ärkebiskop C F Wingårds begr 1851 o P D A Atterboms 1855, Lunda:, biskop C E Fahl-crantz' minne 1871, Arosiae, Anders Hedners begr 1873, Linköping, Lars Erik Bobergs o Agatha Charlotta Munktells bröllop 1874, Arosiae, o astronomen G Svanbergs avgång 1875, Upsaliae. Utgivit: Michaélis Pselli in Platonis de animx procreatione pracepta commentarius nunc pri-mum ex codice Bibliothecae acad. Upsaliensis edi-tus emendavit Latine reddidit commentariis et pro-legomenis persecutus est C W L. [Även grek tit. Akad avh.] Upsaliae 1854. X, 70 s. — J E Lund- gren, Solonis Atheniensis elegiam Latine reddendi periculum. [Akad avh.] Upsaliae 1854. 4:o. 10 s. — Hyperidis oratoris Attici pro Euxenippo in Po-lyeuctum oratio. Recognovit apparafum criticum addidit CWL. [Även grek tit.] Upsaliae 1856. 18 s. - riegi töjv löecbv å o nkaxmv Aéyet. Ex cod. Upsal. (Philologus, Jahrg 16, 1860, Göttingen, s 523—526). — Granskning av Bibelkommissionens senaste proföfversättning af Nya testamentet, i underdånigt utlåtande till Kongl. maj:t afgifven af Westerås domkapitel. Med några tillägg. Sthlm 1875. 73 s.

Översatt: Prologen till Euripides' tragedi Hekabe (Paedagogisk tidskr, 3, 1867, Sthlm, s 353 1). -Solon till athenarne (ibid, s 398 1).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED konseljakter 16 dec 1859, nr 1, RA. Om utnämn:ar av upsalienses som prof:er i Lund under 1800-talet, O 46, KB.

W Bergstrand, Från 1881 års AK (1881); G Bil-ling, Levnadsminnen, ed A Pleijel (1955); Car-lander, 4: 1 (1904); N Carli, Ideella folkrörelser i Västerås (Västerås genom tiderna, 11:2, 1967); J G Ek, Ny belysn öfver "Ett befordnmål i Lund" (1859); O Hassler, Det legendariska Linköping (1977); dens, Narcissen på Stångån (1978); T Holmberg, Tidsströmningar o minnen (1918); J Johansson i Noraskog, Dagboksanteckmar 1869— 1877, ed E Holmkvist (1957); KlasslärarutbiJdn i Linköping 1843-1968 (ÅSU 136, 1979); U Linder, Glimtar från det Linköping, som är borta (1938); O Lindhe, Under sju biskopar (Hågk o livsintr, 25, 1945); Linköpings gymn:s hist 1627-1927 (1927); Linköpings hist, 4, 1863-1910 (1978); Linköpings hm (1919); A Schagerström, Vid min studentexamen i Uppsala 1869 (Hågk o livsintr, 17, 1936); W Sjöstrand, Pedagogikens hist, 3:2 (1965); E H T Stenhammar, C W L (Handhar rör prestmötet i Linköping 1888, 1888) ; W Swahn, Kyrkomöteskal 1868-1878 (1879); G Svanberg, Redovisn för cn lång lefhad (UUÅ 1949:1); K Tarschys, "Sv språket o litt:en"(1955); E Tegnér, Lund lör femti år sedan (Under Lundagårds kronor, 1918); P P Waldenström, Minnesanteckn:ar 1830—1875, ed B Nyrén (1928); A O Wallenberg o K A Wallenberg, Brevväxl mellan far o son (1962); O Wennås, Striden om latinväldet (1966); Västerås hm (1880); K A Ydén, M öfver Linköpings stift år 1888 (1888); S Åstrand, Reallinjens uppkomst o utveckl fram till år 1878 (ÅSU 137, 1976). - Nekner i Lunds Wcckoblad 21 okt, Ny ill tidn 18 nov, Vestman-lands läns tidn, Ostgöta corrcspondenten o Ostgö-tpn 21 okt 1882.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Wilhelm Linder, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10518, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2020-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10518
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Wilhelm Linder, urn:sbl:10518, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2020-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se