Meriter

Lindestolpe, Johan, före adl Linder, f 1678 i Karlstad, d 24 mars 1724 i Sthlm (X 17). Son till kronobåtsmannen Johan Lind. Elev vid trivialskolan i Karlstad 90–94, vid gymn där 94–99, inskr vid Åbo akad 00, vid UU 30 juni 03, konsistorieamanuens där 05, inskr vid univ i Harderwijk 22 sept 06, disp pro gradu där 23 sept 06, studier vid univ i Leiden 06–07, medicus på sv örlogsflottan 09–10, prakt läk i Sthlm o brunnsläk vid Viksbergs brunn i Salem, Sth, från 11, assessor i Collegium medicum 15 juni 19, adl 5 dec 19.

G 1) m Anna Catharina Öhrner, d 1720 (enl kyrkoräk 16 maj för Sthlm, Klara), dtr till rådmannen i Uppsala Anders Ö o Margareta Nybom; 2) 4 dec 1720 (bröllopsvers) m frih Eva Christiana Cronhielm, dp 6 juni 1695 i Sthlm, Jak o Joh, t 20 dec 1770 (Marks v Würtenbergs genealogier, RHA), dtr till assessorn frih Jacob C o Sigrid Christina Klingstedt samt senare omg m sin kusin översten greve Axel Cronhielm.

Biografi

L kom från ett fattigt hem o måste under skoltiden i Karlstad mot ersättning hjälpa kamrater med läxor. Sina akademiska studier började han i Åbo, där det var billigare att läsa än i Uppsala. Ursprungligen hade L tänkt ägna sig åt naturvetenskapliga studier. Det var professor N Wallerius i Åbo som först inriktade hans intresse på läkarvetenskapen. 1703 inskrevs L i Uppsala o fick dels ett k stipendium, dels en amanuensbefattning. 1706 tilldelades han som medellös på nytt ett k stipendium, nu för en utländsk resa. S å avreste han över Wismar o Hannover till Amsterdam. Han inskrevs i Harderwijks universitetsmatrikel i sept 1706 o disputerade redan påföljande dag över ämnet "de venenis" — en då ännu otryckt avhandling som betygsattes som ett gott arbete o ledde till doktorsgrad. I samband med promotionen antecknades, att L med ed styrkt sin fattigdom o slapp undan med att betala endast 100 floriner för doktorsgraden. Redan i okt 1706 hade L i Leiden antecknat sig i Lutherska kyrkans gåvobok. Han studerade ett år vid Leidens univ o reste sedan omkring i Holland o besökte läroanstalter o enskilda vetenskapsmän i de större städerna. 1708 återvände han till Sverige o trädde i sv flottans tjänst. 1709–10 tjänstgjorde han på sv örlogsfartyg under kryssningar utanför Ingermanland. L återvände därefter till Sthlm o började arbeta som privatpraktiserande läkare. Han tjänstgjorde samtidigt som brunnsläkare vid Viksbergs brunn. Efter Stora nordiska krigets slut blev L assessor vid Collegium medicum. När han snart därefter adlades, hade det ursprungligen varit drottning Ulrika Eleonoras avsikt att förläna L:s läkarkollega Johan v Hoorn (bd 19) adelskap. Denne tackade emellertid nej, då han var av holländsk uradel. Hoorn rekommenderade sin gode vän L till adelskapet.

L:s verksamhetsområde som läkare framgår tydligt av hans bibliografi. Under sina akademiska studier i Uppsala o Leiden ägnade sig L åt de på denna tid grasserande könssjukdomarna, i synnerhet åt "fransosen" (lues eller syfilis). Hans forskningsarbete rörande denna sjukdom väckte internationell uppmärksamhet, o hans avhandling "de venenis" trycktes om så sent som 1739. En svenskspråkig version hade utgetts 1713. Sina egendomliga funderingar om sjukdomens uppkomst genom smitta från babianer hade han troligen fått från sin lärare i Uppsala L Roberg (Clemedson). L hänvisade härvidlag till Nils Matson Kiöpings resebeskrivning från 1660-talet.

Under sin militära sjötjänstgöring hade L kommit i beröring med böldpesten, o efter hans återkomst till Sthlm från de svåra sjöresorna utgavs av Collegium medicum 1710 en broschyr om hur befolkningen skulle förhålla sig när böldpest grasserade. L ansågs allmänt vara författaren till denna broschyr.

L ägnade sig inte uteslutande åt läkarens olika specialiteter. Den sv textilfärgningen utgjorde ett stort problem, som före L:s tid krävt import av färger. L utförde beträffande de inhemska färgerna ett omfattande forskningsarbete o utgav 1720 "Johan Linders svenska färgkonst med inländske örter...", som blev av nationalekonomisk betydelse. Ett rent botaniskt arbete var L:s Flora Wiksbergensis, i vilken han med latinska o sv namn förtecknat samtliga vid o kring brunnskurorten Wiksberg förekommande växter, träd m m. L var också poet o skrev vers på både latin o svenska. Under 1710-talet ägnade han kunglighetens födelsedagar nästan årliga hyllningsdikter. Efter kalabaliken i Bender tackade L i ett par olika dikter staden Bender o dess befolkning för att Karl XII kunnat räddas till livet. — Den totala solförmörkelsen i Sthlm 3 maj 1715 väckte stor uppståndelse o ansågs i Karl XII-krigens slutskede av många svenskar som olycksbådande. L sökte populärvetenskapligt astronomiskt förklara vad som skedde i samband med denna solförmörkelse.

L hade ett förnämligt anseende som läkare o sökte medel mot de stora farsoterna. Det finns många gemensamma drag i L:s o Carl v Linnés karriärer. L sökte förbättra det botaniska kunnandet i Sverige, vilket Linné drev till fulländning. Båda doktorerade i Harderwijk i Holland o båda studerade efter doktorspromotionen i Leiden o andra holländska städer. Man kan spåra vissa likheter i L:s Tankar om frossan och kin-kina-barken 1717 o Linnés doktorsavhandling Hypothesis nova de febrium intermittentium causa 18 år senare.

Författare

Erik Wikland

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Latinska verser] (In honores magisterii ... Michaelis Fanth ab amplissima Fa-cult. philos. in Rcgia ad Auram academia ipsi me-ritissime collatos ad diem 14 Decemb. anno 1700, [Åbo] u å, s [3]). — Dissertatio de pomis Hesperi-dum. [Akad avh, preses T Rudeen.] [Åbo 1702.] (40) s. — Dissertatio medica de foeda luc dicta Venerea ... [Akad avh, preses L Roberg. Upsalia: [1705]. 47 s. — Gavotte, til ... assessoren uthi det Kongl. collegio mcdico hr doct. Magnus Bromell samt ... Anna Beata Enehielm, då the ... i Stockholm den 17 Decembr. anno 1707. sammanvigdes. Uooå. Fol. (4) s. [Undert; på vers.] — De venenis in gencre, & in specie exercitatio ... Lugduni Bata-vorum 1707. 267 s. [Ny uppl] 1708. 267 s, Index rerum et verborum [rubr] (32) s. [Utvidgad uppl:] Liber de venenis in ordinem rcdactus corollariis animadversionibus et indice illustratus auctore C G Stentzel. Francofurtii & Lipsia: 1739. (32), 1062, (41) s. — Kort underrättelse, huru man sig förhålla skal, när Gud land och rike med en grymm pesti-lentialisk fahrsoot straffa täckes, uppå Höga öfver-hetens nådiga befallning upsatt af Kongl. collegio medico ... [Sthlm 1710.] 28 s. [Anon.] [Ny uppl] Skara 1711. 35, (13) s. - Tanckar och anmärckningar öfver desse tijders pestilcntia. Sthlm 1711. 61 s. — Ad urbem Bendcram, Carolum regcm cum suis diutius remorantem, clegia. Hol-miae 1712. 4:o. (3) s. [Overs:] Then första elegia til staden Bender, från latinen öfvcrsatt på svensko, [jämte:] Ad urbem Bendcram elegia secunda, [och dess övers:] Then andra elegia öfver staden Bender, från latinen ... Sthlm 1712. 4:o. (8) s. [På vers.] — Ad urbem Benderam elegia tertia, post superatos, ad Gadebuscum Megalopolis oppidum, Danus, Saxonesque. Holmia: [1712]. 4:o. (4) s. [Anon; d:o.] — Tanckar om suurbrunnars kraft och verckan. Sthlm 1712. 66 s. Uplagde 2. ggn o formerade 1718. 73 s. — Underdånigste fägnad öfver Hennes kongl. maij:ts vår allernådigsta drottnings, rijks enkiedrottningens Hedewig Eleonoras födelsedag, som högtijdeligen firades i Stockholm then siundc och siuttijondc gången, åhr 1712. then 23 October. Uooå. Fol. (4) s. [Undert; på vers.] — ... Hennes konglig höghets, then durchleuchtigste och högborne arf-princessans Ulrica Eleonoras födelse-dag ... den 23Januarii åhr 1713. Sthlm uå. Fol. (4) s. — ... Hedewig Eleonoras födelsedag ... 1713 ... Sthlm uå. Fol. (4) s. -Tanckar om then smittosamme siukdomen fran-soser, och salivation eller dregel-curen. Sthlm 1713. 120 s. [Ny uppl] 1718. — Tanckar om matkar och skrijdfää i mcnniskians kropp. Sthlm 1714. 75 s. Uplagde 2. ggn o formerade 1718. 70 s. — Ad solem hyperboreum lunamque Turcicam elegia. Holmias [1714]. Fol. (4) s. [På vers.] — ... Ulrica Eleonoras födelsedag ... then siunde och tiugunde gången åhr 1714... Sthlm u å. Fol. (4) s. [Undert; d:o.] 1715 ... Sthlm u å. Fol. (4) s. - ... Hedewig Eleonoras ... födelse-dag ... 1715 ... Sthlm uå. Fol. (4) s. — In solemnissimam copulam augustissimi serenissimique paris, Fride-rici ... ut et Udalricae Eleonora? ... die 24. Martij anni 1715. epithalamium. Holmia: uå. Fol. (4) s. — Ad solem hyperboreum, cum sole coelesti ab australi redeuentem pläga, Luna quoque reju-venescente. Holmiae 1715. 4:o. (3) s. — Öfver sal. hr kyrkoherdens i St. Clara .,. magistri Simonis Isogari på trycket uthgångne Carla-seger-sköld. Uo [1715]. 4:o. (4) s. - Öfver advo-cat fiscalen i Kongl. Svea hofrätt ... Carl Eritz, samt ... Hedwig Pcring ... i Stockholm then 4. Deccmbris år 1716. Uooå. Fol. (4) s. - Ad Carolum regem, patria patrem clementissimum, ipso Caroli dic 28. Januarii 1716. [Sthlm] uå. 4:o. (3) s. — Flora Wiksbergensis eller Ett register uppå the träd, buskar, örter och gräs, som innom en fierdings väg kring suurbrunnen Wiks-berg, antingen på åkrar sås, eller vildt vexa, med theras brukeligaste namn på latin och på svensko. Sthlm 1716. 42 s. [Två varianter (av titelbl o s 3).] [Ny uppl] 1728. — Tanckar om frossan, och kin-kina barken. Sthlm 1717. 58 s. — In nuperam regis augustissimi tussim. Uo [1717]. 4:o. (4) s. [Undert: på vers.] — Ad Carolostadium Wermelandia: urbcm, Carolum regem hospitio excipientem. Hol-mia: [1718?]. 4:o. (4) s. — Suur-brunns frågor. Sthlm 1718. 50 s. [Två var.] — Johan Linders svenska färg-konst, med inländske örter, gräs, blommor, blad, löf, barkar, rötter, vexter och mineralier. Sthlm 1720. 115 s. [Tre var.] 2. ggn upl 1749. — Tankar om skörbugg, och rogfubben. Sthlm 1721. 68 s. — In adventum augustissimi regis Friderici ad acidulas Wiksbergenscs, die 7. Augusti anno 1721. Uooå. 4:o. (4) s. [Undert; på vers.] — Öfver slotsfogden i Stockholm ... Anders Drake, samt ... Sophia Louisa Psilanderhielm, på theras bröllops-dag ... then 20. Decembris, 1722. Sthlm uå. Fol. (4) s. — Intestinum partu- riens, seu Casus oppido rarus de cranio & costis fcetus per anum ejectis, descriptus (Acta literaria Svecia:, vol 1, 1720 ... 1724, Upsalia; & Stockhol-miae, s 370-373 [1723], även i Philosophical transactions, vol 33, 1724-1725, London 1726, s 171-174 [i nr 385]). — Observatio anatomica ... circa cadaver Arnoldi Ruchii, mercatoris, apertum a chirurgo Georgio Levin Jahn, die 8 Febr. 1716 (ibid, s 373—375). — Pestis bovina, per Scaniarn, Blekingiam, Hallandiam, Westro-Gothiam alias-que terras grassata, a. 1722. ex actis publicis Regii collegii sanitatis breviter descripta (ibid, s 404— 406). — Observati circa molam abdominalem gra-viditatem mentientem per annos XXI (ibid, s 406 f). — Auris menstruans, observata in ancilla nau-fragium passa, a:o 1716 (ibid, s 432-434). — Ele-phantiasis Mercurio curata (ibid, s 476—478). — Phtiriasis eodem curata modo (ibid, s 478 f). — Ex dentium dolore surditas & aphonia (ibid, s 536 f [1724]). — Acicula, per os deglutita, in sinistra reperitur atque exscinditur manu (ibid, s 602 i). -Arbeten o uppl intill 1720 under namnet Linder.

Källor och litteratur

Källor o litt: Adelsbrev, vol 20 (nov-dec 1719) o Collegium medicums prot, RA. L Roberg, Antecknar om sv läkare o O Celsius, Saml till sv biogr lex (X201)oX 17, UUB.

P J Bergius, Inträdes-tal, om Sthlm för 200 år sen ... [VA] (1758), s 188 f; G Broberg, Homo sapiens L. (Lychnos-bibl 28, 1975), s 239; C-J Cle-medson, Penicillium syphiliticum o några andra teorier om syfilis orsak o uppkomst (Med:hist Å 1968); G Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon ..., 2 (1779); V Lagus, Åbo akad;s student-matr, 1 (1891); S Lindroth, VA:s hist, 1 (1967), s 318; SMok; Porträtt af sv läkare o apotekare be-skrifna af N Sjöberg, 1-2 (1910); SLH 1:1 (1822); E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland, särdeles under 1600-talet (LUÅ, bd 33, 1897). s 162 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Lindestolpe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10536, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10536
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Lindestolpe, urn:sbl:10536, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-23.