Meriter

2 Lindgren, Gustaf Malcolm Birch-, son till L 1, fl okt 1892 i Sthlm, Hedv El, d 6 sept 1969 där, Kungsh. Studentex vid Nya elementarskolan i Sthlm 12 maj 11, ord elev vid KTH 9 sept 11, avgångsex från dess fackavd för arkitektur 1 maj 15, elev vid konsthögskolans avd för byggnadskonst 15, avgångsex där 25 maj 17, bedrev arkitektverksamhet (från 49 under firma Gustaf Birch-Lindgrens arkitektkontor ab) i Sthlm från 15, arkitekt i byggnadsstyr från 18, inskr vid StH 21 sept 20, studier i konsthist där 20—22, studier av stadsplanering o sjukhusanläggn:ar i USA, bl a vid Harvard university o Massachusetts institute of technology 23 o 26, sakk i utredn om sjukvårdens byggande 26, arkitekt i fångvårdsstyr 30-61, disp vid KTH 28 sept 34, tekn dr där maj 44, led av fångvårdens bygg-nadskomm 56, av styr för bl a Fören för skidlöpningens främjande i Sverige o Fören (Ör sv hemslöjd (ordf), led av statens hemslöjdsråd 37. — FrKA:s kanslersmedalj 17.

G 1) 12 febr 1919(-51) i Sthlm, Joh, m Karin Gunborg Melin, f 29 sept 1895 i Gbg, Domk, dtr till grosshandl Peder M o Signhild Maria Christina Hagberg; 2) 19 juni 1951 i Sthlm, S:t Göran, m Karin Elisabet Emma Skribanovicz, f 3 dec 1901 i Riga, dtr till generalkonsuln Johan Ludvig S o Emma Charlotte Theophile John v Johneman.

Biografi

Gustaf L (från 1920-talet med dubbelnamnet Birch-L) började sin arkitektbana med en skolbyggnad 1915 men kom redan som ung naturligt in på arbeten inom vårdbyggandets fält genom faderns verksamhet som fängel-searkitekt. Hans specialintresse riktades dock mot lasarettsbyggandet, framför allt genom studieresor till USA på offentligt uppdrag o som Rockefeller-stipendiat under 1920-talet. Hans studier på detta område, kopplade till praktiskt projekteringsarbete, förde fram till disputation för tekn doktorsgraden på en avhandling om lasarettsbyggnader, o han blev därmed den förste i landet som disputerat inom ämnet arkitektur.

L:s arbeten som sjukhusarkitekt har fått sin prägel just av det inträngande o systematiska studiet av program, ekonomiska förutsättningar o tekniska funktionskrav. Han representerar sålunda en utpräglat funktionalistisk hållning till uppgiften, som resulterat i rationella sjukhus- o anstaltsbyggnader, med en knapphet o vårdad enkelhet i utformningen, som någon gång kan närma sig torftighet. Det var den analytiska delen av projekteringsarbetet som engagerade honom mer än den gestaltningsmässiga. L står därmed som representant för en generell trend, som både här o i andra länder gjort kroppssjukvårdens byggande till en specialistuppgift med tonvikt på lösning av komplicerade byggnadsprogram. I flera viktiga arkitekttävlingar om sjukhus prisbelönades L. Som internationell sjukhusexpert projekterade han eller medverkade som konsult i flera anläggningar, däribland undervisningssjukhuset i Söul i Korea o motsvarande anläggningar i Libyen, Libanon o Kuwait. L:s arkitektverksamhet i övrigt berör näraliggande fält, där man jämte skolor främst kan nämna ett par krematorier o administrations- o laboratoriebyggnader för industrier som Bofors o ASEA. En internationell framgång var ett 3:e pris i tävlingen om Nationernas förbunds hus i Geneve 1927. Sammanhang med hans engagemang i frilufts- o motororganisationer har anläggningar for Skid-o friluftsfrämjandet, däribland vid Frostavallen i Skåne, Fiskartorpet o Lida i stockholmstrakten o Storlien i jämtlandsfjällen. Han medverkade också till det första motellet i landet vid 50-talets början (i Fleninge, Malm) för KAK samt det första läkarhuset (i Vällingby).

1920- o 30-talens nya USA-inspirerade linje i sjukhusbyggandet, som innebar att man delade upp funktionerna på skilda block inom starkt koncentrerade anläggningar, har en karaktäristisk representant i lasarettet i Kalmar, som L projekterade vid 30-talets början, o som stod färdigt 1937. Bland hans tidigare arbeten ingår en serie epidemisjukhus o sanatorier, där man särskilt kan framhålla lung-kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala (färdig 1937, riven 1975). Här framträdde också i det yttre uttrycket en funktionalism med rena linjer o ljusa släta putsytor, som placerar byggnaden bland epokens arkitektoniskt framträdande verk. Samma drag präglar även Sollidens centralsanatorium vid Östersund o barnsjukhuset vid Haukeland universitetssjukhus i Bergen från 40-talet.

Bland de över femtio sjukhusbyggnader L arbetade med, däribland närmare tjugo större nybyggnader, hör Sahlgrenska sjukhusets nya centralkomplex i Gbg till de mest omfattande uppdragen, resultat av förstapriset i en tävling 1944. Det fullbordades 1959 o har vårdavdelningarna samlade till en 17 våningar hög skivformad byggnadskropp, medan klinikerna bildar anslutande lägre byggnadskroppar med ett sammanhängande inre kommunikationssystem. Samma principer i mindre skala representerar lasarettet i Uddevalla, som var resultat av en tävling 1947 o fullbordades 1963. Till samma period hör utbyggnaden av Akademiska sjukhuset i Uppsala med öron-, näs- o halsavdelning o psykiatrisk klinik, liksom projektet till utbyggnad av lasarettet i Lund med ett väldigt centralblock. Till det yttre framträder dessa byggnader med en rationell, formknapp tegelarkitektur, som släppt funktionalismens skarpa stildrag för en för det sv 1940-talet kännetecknande enkelhet. En särskild omsorg om detaljeringen inom denna knappa formvärld har byggnaderna i Uppsala.

Bland L:s uppdrag för fångvårdsstyrelsen, där han 1930 efterträdde fadern, kan särskilt nämnas Skenas i Östergötland, Hall utanför Södertälje o Roxtuna norr om Linköping. Skenas (från 1939) var landets första ungdomsfängelse, en öppen anstalt, som också i sin bostadshus- eller internatskolemässiga utformning representerar 1930-talets nya hållning inom fångvården. Detsamma kan sägas om Hall, som skulle fungera som säkerhetsanstalt. Trots de säkerhetskrav som interneringen här ställer präglas byggnaderna av öppenhet o vårdad enkelhet. Roxtuna ungdomsfängelse från 1955 har intresse genom att man här prövat en uppdelning på små friliggande paviljonger.

Vissa av L:s övriga arkitektuppdrag bildar liksom fangvårdsanläggningarna en fortsättning av faderns verksamhet. Sålunda projekterade han ombyggnader av krematoriet på Norra kyrkogården i Sthlm o nya krematorieanläggningar i Karlstad o Västerås, den senare som resultat av en tävling. Han ledde några kyrkorestaureringar, däribland Gräsmark o Sunne i Värmland. Från fadern övertog han också engagemanget i hemslöjdsrörelsen o fungerade som styrelseledamot o ordförande i Föreningen för svensk hemslöjd. Sitt intresse for fjällsport utvecklade han inte bara aktivt under många vinterfärder utan också organisatoriskt, bland annat som en av initiativtagarna till Svenska iglooklubben, där han var ordförande. Hans byggnader för frilufts- o fjällsport utmärks av en robust enkelhet o omvårdnad, byggda i trä o med fin inpassning i landskapet.

Författare

Henrik O Andersson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (under namnet Birch-Lindgren); Norrbottens läns centralsanatorium i Sandträsk. [Rubr.] Sthlm 1932. 4:o. 9 s. [Sep ur Sveriges landstings tidskrift så.] — Två utredningar. Några jämförelser mellan utredningarna rörande Karolinska sjukhuset på Norrbacka och Stockholms stads centralsjukhus å Södermalm. På uppdrag av Skattebetalarnas förening verkställda. Sthlm 1932. 23 s. (Meddelanden från Skattebetalarnas förening, nr 27.) — Replik rörande Karolinska sjukhusets byggnadsfråga. [Rubr.] Sthlm 1932. 15 s. (Ibid, 29.) — Sahlgrenska sjukhusets byggnadsfråga. Kritisk granskning av den föreliggande utredningen, på uppdrag av ... Sthlm 1932. 11 s. (Ibid, 33.) — Göteborgs stads sjukhusplan. Kritik och förslag i anslutning till Stadskollegiets utlåtande. Sthlm 1933. 16 s. (Ibid, 35.) - Anvisningar för uppgörandet av förslag till mindre urngårdar, urn-murar och kolumbarier jämte planer m. m. över utförda eller planerade dylika anläggningar utarb. Sthlm 1933. 4:o. 92 s. (Tills med G Kinell.) -Svenska lasarettsbyggnader. Modern lasarettsbyggnadskonst i teori och praktik. [Avh, KTH.] Sthlm 1934. 4:o. XI, 288 s. - Hur man klär sig för vinterfältsport. Broschyr utg av K.A.K. och Skid-främjandet. Föredrag vid K.A.K:s fältsportafton den 2/1 1940. Sthlm 1940. 15 s. - Mat och provi-antering. Sthlm 1940. 15 s. (Centralkommittén för fältsport. Fältsportbroschyr nr 4.) — Den moderna sjukhusbyggnadskonstens utveckling i Sverige (Svenska sjukhus. En översikt av det svenska sjukhusväsendets utveckling till 1900-talets mitt [re-daktionskomm: E Eden mil], d 2, Sthlm 1948, 4:o, s 257 — 270). — Modern hospital planning in Swe-den and other countries. Sthlm 1951. 4:o. 109 s. — Ccntralplan for utbyggnad av centrallasarettet i Gävle uppgjord ... överlämnad år 1953. Gävle 1954 [omsl], 63 s, 1 kartbl. (Tills med H. Im-häuser.) — Sjuk- och hälsovårdsanläggningar (Bygg, handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad, 3. [omarb o utvidg] uppl, [bd 5 =] huvuddel 7—8. Husbyggnadsplanering / Samhällsplanering, Sthlm 1962, s 502-516). - Medv i bl a På skidor, Föreningens för skidlöpningens främjande i Sverige årsskrift, från 1929, Sthlm, o Sveriges landstings tidskrift, Sthlm, 4:o; uppmätningsritningar under namnet G Lindgren junior i: Skånska borgar i uppmätningsritningar, fotografiska avbildningar samt beskrivande text utg av A Hahr, h 11, Sthlm 1920 fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: Utdrag ur maskinskr släktbok (jfr s 446), Arkitekturmus, Sthlm.

G E Kidder Smith, Sweden builds (1950); SAR Ny sv arkitektur (1939); A Åman, Om den oflent-hga vården ... En arkitekturhistorisk undersökn (1976). - Nekner över L i DN o SvD 9 sept 1969.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf M Lindgren, Birch-, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10557, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik O Andersson), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10557
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf M Lindgren, Birch-, urn:sbl:10557, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik O Andersson), hämtad 2024-04-23.