Meriter

Lindh, Ernst, f 18 juli 1879 i Norrtälje, t 23 april 1954 i Sthlm, Gust Vasa. Föräldrar: handl Nils L o Johanna (Hanna) Charlotta Jonsson. Mogenhetsex vid h a l i Uppsala 25 maj 99, elev vid KTH 15 sept 99, avgångsex från dess fackavd för väg- o vattenbyggnadskonst 30 april 03, reservofficersex 04, underlöjtn i fortifik:s reserv o bitr ing vid väg- o vattenbyggnadsstyr 16 dec 04, kontrollant o arbetsledare vid fortifik:s kasernbyggn:arbe-ten i Umeå 05—08, löjtn i fortifik:s reserv 13 juni 08, löjtn i väg- o vattenbyggnadskåren (VVK) 18 nov 10, förste byråingenjör o chef för arméns kasernbyggnadsnämnds byrå 1 febr 09—18, sakk hos försvarsberedn 13, kapten i fortifik:s reserv o i VVK 6 juni 18, byggnadschef för o led av kasernbyggnadsnämnden 1 april 19 — 25, sakk hos Statens byggnadsbyrå 20—21, led av byggnads-styr.sakk juni 23—dec 25, major i fortifik.s reserv o i VVK 31 dec 24, byggnadschef o led av byggnadsstyr 25—46, ordf i sv arméns reservofficersförb 25—40, led av reservbefälssakk okt 25-jan 27, överstelöjtn i VVK 19 dec 30, överste o chef där 1 juli 34—46, led av byggnadsindustrisakk sept 34—dec 37, av civila byggnadsutredn aug 40—dec 44, ordf i militära byggnadsutredn aug 40—sept 44, ensam utredare ang verkstadsskolelokaler sept 42 —febr 43, led av Sveriges standardiseringskommission 43—45, av komm ang fortifikations- o byggnadsförvaltn:utredn maj 44—dec 45. - LKrVA 43.

G 1) 29 nov 1908 (-19) i Härnösand m Elin Amanda Johnsson, f 7 febr 1873 i Loftahammar, Kalm, d 4 maj 1963 i Sthlm, Kungsh, dtr till statdrängen Carl Gustaf J o Anna Helena Josefina Persdtr; 2) 7 sept 1919 i Sthlm, Matt, m Alma Elisabet Gustafson, f 14 sept 1885 där, Kungsh, t 23 april 1957 där, Matt, dtr till fabrikören Anders G o Hilma Josefina Svanström, samt tidigare g Thorén.

Biografi

Det var en meriterad byggnadschef som byggnadsstyrelsen 1925 erhöll, när L flyttade över dit från kasernbyggnadsnämnden. Han hade då redan beklätt flera kommitté- o sakkunniguppdrag bla hos tredje försvarsberedningen 1913 o Statens byggnadsbyrå 1920 o hade som ledamot av byggnadsstyrelsesakkunniga 1923 — 25 varit med om att dra upp riktlinjerna för en ny organisation av detta verk.

Som ansvarig för uppförande o kontroll av statens förvaltningsbyggnader nedlade L ett stort arbete på att införa hög kvalitet på material o arbetsutförande; bla betongkontrollen utvecklades starkt under hans byggnadschefstid. L hade därvid gott stöd i sin medarbetare byrådirektör Nils Royen. Antalet projekt som var i gång samtidigt rörde sig om 50—100, o som byggare av riksformat benämndes han ibland sin tids Gustav Vasa. Vissa byggen utfördes på entreprenad, t ex posthus o telestationer, medan institutioner o sjukhus byggdes i egen regi. Som exempel på de senare kan nämnas Lantbrukshögskolan i Uppsala, S:t Lars sjukhus i Lund o Karolinska sjukhuset i Sthlm, Sidsjöns mentalsjukhus, flera kasernbyggnader mm.

Under L:s tid organiserades också de regionala byggnadskontor som sedan blivit mönster även för andra verk. L var överhuvudtaget en god organisatör o deltog i flera utredningar under sin byggnadschefstid, t ex 1940 års civila byggnadsutredning. Han var ledamot av kommittén för byggnadsteknisk forskning o även en av de första som deltog i standardiseringsarbetet för byggbranschen. L var som chef omtyckt, gav klara besked o tyckte om att bära en blomma i knapphålet.

L:s andra karriär skedde inom Väg- o vattenbyggnadskåren (VVK), där hans yrkeskunskaper o organisationsförmåga kom försvaret till nytta. Han deltog i olika statliga utredningar för reservbefäl o var även lång tid ordf i Sv arméns reservofficersförbund. I samband med L:s utnämning till kårchef 1934 överfördes kåren till försvarsdepartementet — tidigare hade den tillhört kommunikationsdepartementet. L var således den förste som bröt sambandet med Väg- o vattenbyggnadsstyrelsen. Härigenom betonades VVK:s militära inriktning. L hävdade o fick gehör för sin åsikt att genom rekrytering av kvalificerad väg- o vattenbyggnadsteknisk personal med reservofficersutbildning till en samlad personalkår, VVK, kunde försvaret tillförsäkras det bästa urvalet för de befattningar som krävde en sådan kvalifikation. Som överste o chef för VVK tjänstgjorde L på deltid o med egen chefsexpedition fram till 1946. Förutom att han hävdade sin kårs intressen omhuldade han även den militära idrotten.

Författare

Bo Broms

Källor och litteratur

Källor o litt: H Bratt, nekr över L i KrVAH 1954; Byggn:styr:s årsberättelser; K Väg- o vattenbyggn-kåren 1851-1937 (1937) o 1851-1951 (1951); SvTeknF. - Nekr i SvD 25 april 1954.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst Lindh, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10572, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Broms), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10572
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst Lindh, urn:sbl:10572, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Broms), hämtad 2024-04-26.