N Herman Lindholm

Född:1875-03-17 – Malmö Karoli församling, Skåne län
Död:1955-12-24 – Örgryte församling, Västra Götalands län

Möbelsnickare, Kommunalpolitiker, Fackföreningsfunktionär, Nöjesparksdirektör


Band 23 (1980-1981), sida 492.

Meriter

Lindholm, Nils Herman, f 17 mars 1875 i Malmö, Caroli, d 24 dec 1955 i Gbg, Orgryte. Föräldrar: timmermannen Jöns Håkansson L o Bengta Nilsdtr. Möbelsnickarlärling i Malmö 90-95, gesäll i Sthlm 95-97, i Norrköping, Örebro, Karlstad, Uppsala, Umeå, Luleå o Malmberget 97-99, i Gbg 99-08, ombudsman för träarbetarnas samorganisation i Gbg 00, ordf i Gbgs arbetarekommun 01—08, led av styr för arbetsförmedl i Gbg 02-03 o 06-07, ordf i styr för ab Folkets hus 05, i styr för fören Gbgs koloniträdgårdar 05-30, led av stadsfullm i Gbg 06-26 (v ordf 19-23, ordf 24-26, led av ett flertal kommunala beredn:ar o komm:er), av egnahemsnämnden 07—17, revisor för ab Gbgssystemet 07—09, kamrer i Gbgs arbetarefören 08—50, revisor för styr for pensionering av stadens arbetare o betjänte 10—12, för drätselkammaren 12—13 o för ab Gbgs skeppsdockor 15—17, led av drätselkammarens andra avd 15-24 (ordf 19-24), av styr för Bostads ab Framtiden 15 — 35 (ordf 26—35), v ordf i styr för Bostads ab Nutiden 17 — 50, för Gbgs frihamn 20—34, led av styr för Slottsskogsvallen 23 — 25, av järnvägsrådet 23 — 25, av styr för Gbgs restaurang ab 23 — 25, för ab Gbgssystemet 23-29, för Gbgs flyghamnsab 23-42 (ordf 29-42), för Olof o Caroline Wijks stiftelse 25—45 (v ordf 39—45), för Lisebergs ab 25-43 (ordf 25-30) o dess VD 32-42, huvudman för Gbgs sparbank 25 — 38, led av byggn: nämnden 27 — 34.

G 30 maj 1902 i Gbg, Haga, m Emilia Josefina Gustafsson, f 27 dec 1879 i Norrköping, d 25 juni 1966 i Gbg, Johanneberg, dtr till fabriksarbetaren Carl Fredrik G o Albertina Josefina Jonsson.

Biografi

Herman L föddes i ett arbetarhem i Malmö o försörjde sig efter tre klasser i folkskolan bl a som vallpojke, brödutkörare, vedhuggare o bageribiträde. 15 år gammal kom han i snickarlära. Fem år senare fick han sitt gesällbrev som möbelsnickare o arbetade sedan på olika håll i landet. Fackligt o politiskt engagerad alltsedan ungdomen tillträdde han 1900 en befattning som ombudsman vid träarbetareförbundets avd i Gbg o fick med tiden alltmer krävande uppdrag, bl a som ordf för Gbgs arbetarekommun, som under hans ledning avsevärt ökade sitt medlemsantal. I samband med ordförandeskapet for arbetarekommunen fick han också i uppdrag att ordna dess bibliotek med de av F Sterkys efterlevande skänkta böckerna som grundval. Under L:s växlingsrika liv skulle framför allt arbetareföreningen i Gbg bli hans livsuppgift. Här anställdes han 1908 som kassör o behöll titeln kamrer i denna fram till 1950, även om det egentligen var han som hela tiden var eldsjälen i dess alltmer utvidgade verksamhet.

L blev tack vare sin utomordentliga duglighet mycket snart uppmärksammad av stadens arbetare o invaldes för första gånger 1906 i Gbgs stadsfullmäktige, där han son första o ensam arbetarrepresentant skulle sitta under flera år. I o med 1922 års val blev det socialistiska genombrottet ett faktum : Gbg. Socialdemokrater o kommunister ficl tillsammans mer än 55 % av rösterna. Två år senare blev L den förste socialdemokratiske ordf i fullmäktige. Här skulle hans begåvning o kunnighet komma väl till pass, o med sina engagemang i en rad styrelser, nämnder, kommittéer o utredningar kom han att bli en av Gbgs mest ansedda o betrodda kommunalmän. Det har ifrågasatts om någon i Gbg haft så många kommunala förtroendeuppdrag som L. Ett starkt socialt patos ger sig ofta tillkänna i hans värnande om arbetarklassens intressen. Så drev han t ex en energisk kamp för att få staden att i egen regi uppföra billiga bostäder åt de fattiga arbetarna o deras familjer. Som den praktiske man han var nöjde han sig inte bara med att besluta om dessa i drätselkammaren utan bistod ofta arkitekter o ingenjörer med råd hur staden på bästa sätt skulle kunna bygga lika billigt o bra som de privata byggherrarna. Efter en motion av L 1916 var två kommunala pensionärshem färdiga att tas i bruk 1921. Bland motioner som han själv skrev eller anslöt sig till kan fö nämnas sådana som hade till syfte att ekonomiskt stödja arbetslösa eller att ordna inhägnade lekplatser för stadens arbetarbarn. L var dessutom en varm anhängare av koloniträdgårdsrörelsen o gjorde betydande insatser för denna i sin hemort.

Mest känd utåt blev L för sina insatser i samband med Göteborgsutställningen 1923, o trots att denna på grund av det osedvanligt dåliga vädret blev ett ekonomiskt fiasko, lyckades han dock genomdriva att dess nöjesfält, Liseberg, blev bevarat o kommunaliserat. 1926 avsade sig L plötsligt både ordförande o ledamotskapet i stadsfullmäktige, fastän han hade en betryggande politisk majoritet bakom sig. Det har spekulerats mycket om orsakerna till detta steg, o några förklaringsgrunder kan vara att han inte trivdes med sina representativa uppgifter o att han kände sig främmande för de strider som rasade inom det socialdemokratiska partiet vid denna tid. L var under en följd av år Lisebergs direktör o den drivande kraften i dess utveckling till en modern o mycket vacker nöjespark. Den höga standard som utmärker Liseberg torde i hög grad kunna räknas som L:s förtjänst. Han blev också känd av en vidare allmänhet för sina insatser på trafik- o sportflygets område. Som ordf bl a i Gbgs flyghamns ab verkade han oförtrutet för att skaffa staden flygfält.

L var individualist o gick sina egna vägar. Det stod då o då strid om honom, i synnerhet när han gav uttryck åt sin sparsamma läggning. Det fanns i hans natur en märkvärdig blandning av viljestyrka o ömsinthet, o trots att han skulle komma att umgås med "de stora" under sitt långa verksamma liv, kände han sig alltid som en småfolkets man.

Författare

Sven Erik Täckmark



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Tidningsurklipp i AA.

I Elison, Arbetarrörelse o samhälle i Gbg 1910— 22 (1970), s 58 f; Gbgs stadsfullm, 1-3 (1963-71); Motioner i Gbgs stadsfullm; Sv folkrörelser, 1 (1936). - Nekr i GHT o GP 27 dec 1955.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Herman Lindholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10595, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2019-09-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10595
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Herman Lindholm, urn:sbl:10595, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2019-09-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se