Zakarias Lindmark

Född:1833-01-30 – Arvidsjaurs församling, Norrbottens län (I Glommersträsk)
Död:1893-08-28 – Arvidsjaurs församling, Norrbottens län

Lantbrukare, Folkskollärare, EFS-predikant


Band 23 (1980-1981), sida 519.

Meriter

Lindmark, Zakarias, f 30 jan 1833 i Glom-mersträsk, Arvidsjaur, Nb, d 28 aug 1893 där. Föräldrar: hemmansägaren Zakarias Nilsson o Margareta Jonsdtr. Erhöll undervisn i hemmet, lantbrukare, studier vid P A Ahlbergs missionsskola i Vetlanda 64—65, ambulerande lär i Arvidsjaur 65 — 77, erhöll Evangeliska fosterlandsstiftelsens (EFS) kolportörsbetyg 68, EFS:s kolportör o predikant i Västerbotten o Lappmarken från 68.

G 28 dec 1856 i Arvidsjaur m Anna Fredrika Johansdtr, f 10 juli 1833 där, d 8 okt 1907 där, dtr till bonden Johan Svensson o Anna Maja Renberg.

Biografi

L växte upp som den yngste av åtta syskon i ett av gammalluthersk fromhet präglat hem. Tidigt ådagalade han livligt temperament o andliga gåvor av ovanligt mått. Han hjälpte först till i familjejordbruket men fick som nygift eget lantbruk. Efter definitiv religiös omvändelse 1860 som följd av en livshotande sjukdom (halsböld) framträdde han med vittnesbörd i trängre kretsar i hemtrakten. Där var det sedan generationer tillbaka brukligt att om söndagarna hålla sk "byböner" i stugorna under lekmannaledning enligt stats-kyrklig gudstjänstritual. Trots konventikelförbudet (upphävt 1858) hade detta skett fullt legalt o med prästerskapets gillande på grund av de alltför långa avstånden till sockenkyrkorna.

Föreståndaren för en vid 1850-talets slut grundad lapsk missionsskola i Glommersträsk N J Carlsson fäste sig vid L o rådde honom att söka inträde vid pastor P A Ahlbergs missionsskola, Ahlsborg, i Vetlanda. Det var ett vågsamt steg för en 31-årig man med hustru o tre barn o ringa teoretisk underbyggnad. Tack vare begåvning o flit inhämtade han de medstuderandes försprång o blev en av de främsta bland årskursens 30 elever. Kort före hans avresa till missionsskolan hade ett av L:s barn dött, o förlusten av de två andra barnen i tät följd tvang honom att våren 1865 avbryta kursen o återvända hem.

L antogs nu till skollärare i Arvidsjaurs vidsträckta församling (6090 km2). En ambulerande, strapatsrik tillvaro i ett vid denna tid o dessa trakter föga ansett yrke, skulle fylla de följande tretton åren av L:s liv. Med ryggsäcken fylld av undervisningsmateriel måste han i alla väder till fots eller på skidor ta sig fram till ensliga, bristfälligt underhållna lokaler o egenhändigt göra dem nödtorftigt beboeliga o ändamålsenliga. Efter den ordinarie skoldagens slut, som vanligen omfattade 8—10 lektioner i olika ämnen, fortsatte han vid fyratiden på em med bibelförklaringar. Till dessa infann sig ofta även skolbarnens föräldrar o äldre syskon i sådan mängd, att salen blev trängselfylld. L kunde i sin dubbelroll som pedagog o predikant väl utnyttja lärdomarna från året vid missionsskolan, där han utom mångsidig kunskap fatt möjlighet att praktisera som söndagsskollärare vid det till skolan knutna barnhemmet o som kolportör i omnejden.

På nyåret 1868 sammanträffade L i Sthlm med C O Rosenius, som gav honom Evangeliska fosterlandsstiftelsens kolportörsbetyg för Västerbotten o Lappmarken. Han fortsatte likväl som skollärare jämsides med förkunnargärningen till 1877, då han blev predikant på heltid. Skelleftebygden, som blev hans huvudsakliga verksamhetsfält med Arvidsjaur, Jörn o Arjeplog som centralorter, upplevde under 1870-talet en väckelsens vårflodstid. Den andliga atmosfären hade nu mildrats. Borta var nästan helt de skarpa motsättningarna sedan seklets början mellan de sk "gammalläsarna", vilka troget hållit fast vid Luther o de klassiska postillorna, o de sk "nyläsarna" o deras separatistiska utlöpare i herrnhutisk eller schartauansk riktning, vilka hårt kritiserat "de nya böckerna" (bl a Lindbloms katekes 1811 o Wallins psalmbok 1819) o ställt sig i harnesk mot statskyrkan. Nu gjorde parterna i stället gemensam front mot den nymodiga waldenströmska försoningsläran.

I den långa raden av lekmannapredikanter, som verkade i de nordnorrländska distrikten, avtecknade sig flera pregnanta personligheter, bl a "domsbasunen från Lappmarken" Johan Zakrisson, L:s äldre bror. Men huvudet högre än de övriga såväl kroppsligt som andligt var ändå L, som med sin resliga gestalt o skarpskurna profil tedde sig som en efterföljare till de gammaltestamentliga profeterna. Hans klara stämma o genomträngande blick ingav respekt, hans livliga mimik o kraftfulla gester imponerade o skapade högtidlig feststämning vart han kom. Han var snar till både skämt o allvar, svårfyndig o rannsakande o obarmhärtigt genomskådande hyckleri o självisk beräkning. Det var nog mer än skämt, när biskop Lars Landgren (bd 22) i Härnösand sade sig gärna ha velat se L som sin efterträdare i ämbetet. Historiefloran om honom är ymnig o mångskiftande.

Såvitt man kan utläsa av L:s fåtaliga predikningar i tryck var hans förkunnelse av klar väckelsetyp med täta utrop o hänvändelser till åhörarna. Den kan närmast betecknas som tematisk till sin uppbyggnad. Stycken ur det upplästa bibeltextsammanhanget återkommer som inpräntande hammarslag o bildar den bärande tonen i den bibeltrogna utläggningen. Innehållsligt tar han med förkärlek upp eskatologiska ämnen o visar sig där troligen påverkad av sin lärare pastor Ahl-berg, som i sitt organ Smålands missionstidning publicerade utförliga kommentarer till Bibelns profetiska böcker (Daniels bok o Johannes' uppenbarelse). — Outtröttligt fortsatte L till veckan före sin död sina långa o ansträngande predikofärder trots alltmer vacklande hälsa.

Författare

Gunnar Wallin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Föredrag vid missionsmöte i Piteå den 28 juli 1892. Skellefteå 1911. 14 s. - Två predikningar ... (Stenografiskt upptecknade.) (C Edquist, nedan a a 1911, s 109-126).

Källor och litteratur

Källor o litt: C Edquist, Z L (1911); dens. Läseriet i Skelleftebygden under 1800-talet (1917), sill o 144; K A Fellström, Från fromhetslivet i Skelleftebygden (1947), s 164 o 167; dens, Från kyrkbacken. Historiska anteckn:ar från Skelleftebygden (1950), s 253; Hector (sign), Ett litet bidr till förökad känned om kolportörväsendet ... (Sv medborgaren 1875, nr 24); A Hofgren, Med Gud o hans vänskap. EFS genom 100 år (1956); Z L[idma]n, Z L (Budbäraren 1893, nr 10); dens, Z L (Varde ljus! Missionskal rdr år 1894, 1893, s 123-131); T Norin, EFS i Arvidsjaur 100 år (Budbäraren 1977, nr 49); Norrbottens-Posten 2 febr, 7 sept o 11 sept 1893; N R[odén], Z L (Sv folkrörelser, 2, 1937); SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Zakarias Lindmark, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10625, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10625
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Zakarias Lindmark, urn:sbl:10625, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se