Meriter

Lindstedt, Johan Magnus, f 14 juli 1844 i Långasjö, Kron, d 18 mars 1919 i Torsås, Kalm. Föräldrar: hemmansägaren Carl Petersson o Kristina Gummesdtr. Skolstudier i Växjö o Karlskrona, inskr vid UU vt 69, teor teol ex där 31 jan 70, prakt teol ex där 24 maj 70, prästv i Ljungby 17 juli 70, upprätthöll flera prästtjänster på Oland o i Kalmar-trakten 18 juli 70— 15 aug 75, bla i Långlöt 1 maj 71 — 1 juni 72, i Torsås 1 juni 72— 1 maj 73 o 1 sept 73-1 febr 74 o i Kalmar 1 febr 74-15 aug 75, komminister i Löt o Alböke, Kalm, 24 maj (tilltr 1 sept) 75, dessutom tf komminister i Föra o Persnäs, Kalm, 1 sept 75—15 okt 76 o 17 dec 76—7 febr 77, pastoralex i Kalmar 21 sept 78, kh i Borgholm 14 mars 79, ordf i stadsfullm där 80—sept 92, kh i Torsås 4 april 91 (tilltr 93), led av styr för Kalmar-Torsås järnvägsab 97 — 09, kontraktsprost i Södra Möre kontrakt 1 maj 04—30 april 12, v ordf i centralstyr för Allm sv prästfören 03—13, led av kyrkomötet 08, 09 o 10. — Teol hedersdr vid UU 31 okt 17.

G 23 maj 1871 (lysn i Lösen, Blek, 30 april) m Inga Maria Hedström, f 9 april 1832 i Lösen, d 12 april 1919 i Torsås, dtr till lantbrukaren Carl Peter H o Helena Grönlund.

Biografi

Som den förste kyrkoherden i Borgholm hörde L till de mest drivande krafterna, när det gällde att skapa förutsättningar för staden att bli en attraktiv badort. Hans åtgärder sågs inte överallt med blida ögon, eftersom de ledde till skattehöjningar. Åtgärderna medförde dock så småningom ett ökat välstånd för staden o till sist erkändes allmänt, att L i allt verkat för Borgholms bästa. L kom, sedan han tillträtt kyrkoherdebefattningen i Torsås 1893, att göra mycket betydelsefulla insatser för den isolerade bygden med dess stagnerande näringsliv. Han understödde i tal o skrift livligt planerna på en järnväg mellan Kalmar o Torsås o tillhörde Kalmar-Torsås järnvägsab:s styrelse under många år.

L tog också energiskt itu med praktiska frågor i samband med församlingsarbetet. I Torsås restaurerades kyrkan o prästgården, o han verkade för uppförandet av ett nytt ålderdomshem o tillkomsten av en ny begravningsplats. Dessutom tog han initiativet till en högre folkskola, som blev fröet till en kommunal mellanskola, för vilken han under några år var inspektor o hyste ett livligt intresse.

Mest känd torde L vara för sitt initiativ till bildandet av Allmänna sv prästföreningen (A.S.P.), en sammanslutning som under årens lopp, inte minst under Ludvig Lindbergs (s 227) ordförandeskap, skulle komma att spela en utomordentlig roll för kyrkan o prästerskapet. Av det första protokollet framgår, att L lämnat förslag till stadgar. Han hoppades, att det hos prästerskapet allmänt kända behovet av en fastare sammanslutning nu skulle gå i uppfyllelse (1 sept 1903). Vid A.S.P.:s första allmänna möte i Örebro 1904, då L fungerade som ordförande, redogjorde han för hur tanken på en sammanslutning av detta slag hade väckts hos honom. Han såg i en sådan en möjlighet för prästerna att råda bot på den alltmer tilltagande avkristningen o materialismen. Vid föreningens möten spelade L alltid en uppmärksammad roll, o han intresserade sig särskilt för prästernas löner o befordringsfrågor. Han manade också till stor försiktighet vid indragning av tjänster. Även när det gällde prästernas sammanhållning inom det egna stiftet, skulle L göra sig starkt gällande. Så bildades 1914 efter ett förslag av honom ett sk diakoniråd i Kalmar stift, som främst hade socialt-kyrkligt arbete på sitt program, o i anslutning till detta bildades året därpå, också på hans initiativ, Kalmar stifts diakonikrets, som bla avsåg att befrämja en bättre församlingsvård inom stiftet. Vid de kyrkomöten där L var närvarande väckte han en rad ibland ganska omfattande motioner, som bl a tog upp frågor om kristendomsundervisningen, årliga prästmöten inom stiften, diakonistyrelse i varje församling o förbättrande av själavården vid lasarett o barmhärtighetsinrättningar. Beträffande undervisningen hävdade han (1910), att någon annan lärobok än Luthers lilla katekes inte skulle auktoriseras. Han hade en hög uppfattning om denna o ansåg den vara alltigenom ekumenisk o passande för alla tidsåldrar.

L var en utmärkt själasörjare o predikant, som utom vid sina ordinarie gudstjänster i församlingens kyrkor också predikade i skolorna, där han med förkärlek anordnade extra gudstjänster med en rikare liturgisk utrustning. Bakom aktiviteten o entusiasmen dolde sig tungsinne o oro (herdaminnet). L plågades under hela sitt liv av ohälsa o sjukdom.

Författare

Sven Erik Täckmark

Arkivuppgifter

Brev från L till Afred Lindberg o A Molin i KB o strödda brev i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Barn och barnuppfostran. Predikan i Kalmar domkyrka vid årsfesten för Kalmar barnhem 1874. Kalmar 1874. 16 s. — Om den kristliga kyrkotukten. Satser ... Por vinnande af rättighet att undergå pastoralexamen ... Kalmar 1878. 32 s. — Adventbudskap eller Minnen från helgedomen. Kalmar 1882. 69 s. — Olands och Borgholms slotts historia i sammandrag af J. M. L. Borgholm 1882. 42 s. [Sign.] 2. uppl Kalmar 1885. 43 s", 1 pl, 1 karta. 3. uppf 1894. 40 s, 3 pl. 4.-6. uppl 1900, 1902, 1907. 40 s, 2 pl, 1 karta. - Vårt dop. Predikan hållen vid prestmötet i Kalmar den 17 juni 1885. Kalmar 1885. 15 s. [Handlingar rörande prestmötet i Kalmar år 1885, 7.] — Kristendoms-undervisning, med anslutning till vår antagna katekes, afsedd för flickskolor, konfirmander och hemmen. Kalmar 1886. II, 153 s. — Vänden om till Herren! Predikan på 1 böndagen 1889. Borgholm 1889. 22 s. — Nyårsdagen (Predikningar öfver kyrkoårets nya högmässotexter utg af Evangeliska fosterlands-stiftelsen, årg 2, Sthlm 1899, s 99-111). — Predikan vid vespergudstjänst i Kalmar domkyrka i sammanhang med Kalmar stifts bibelsällskaps 39:de allm sammankomst ... Kalmar 1904. 12 s. [Berättelse och redovisning af Kalmar stifts bibelsällskaps kommitté för åren 1899-1903 jämte protokoll och tal vid sällskapets 39:de allmänna sammankomst i Kalmar den 2 mars 1904, 3.] — Präst-löneregleringskommitténs betänkande och förslag beträffande den kyrkliga indelningen och organisationen. Inledningsföredrag (Allmänna svenska prästföreningens förhandlingar vid dess första allmänna möte i Örebro 23-25 augusti 1904, Örebro 1904, s 105-107). - Tal i Mortorps kyrka vid sorgc-festen den 25 oktober 1904 (Till kyrkoherde F. J. Auléns minne, Kalmar 1904, s 32-37; [ny uppl] Nybro (tr Kalmar) 1905). — Motiverade yrkande i anledning af prästlöneregleringskomiténs betänkande och förslag angående l:o) den kyrkliga indelningen och organisationen, 2:o) regleringen al prästerskapets aflöning. Kalmar 1905. 4:o. 25 s. — Försök till lärobok i kristendom för folk- och konfirmandskolor. Kalmar 1906. IV, 85 s. — Förslag till handledning vid undervisningen i den kristna tros-och sedeläran för folk-, söndags- och konfirmand- skolor. Kalmar 1909. VII, 96 s. — Minnesord vid prästmötet i Kalmar 1909 öfver de lärare i församlingarne inom Kalmar stift, som avlidit efter 1902 års prästmöte. [Rubr.] Kalmar 1910. 44 s. — Ungdomen och hemmet. Predikan på 9 sond. e. Tref. i Madesjö kyrka. Kalmar 1911. 18 s. — Hågkomster från hemmet (Växjö stifts hembygdskalender, årg 8, 1917, Växjö, s 69-74). — Talrika yttranden o reservationer i betänkanden samt motioner i Allmänna kyrkomötets protokoll o dess Bihang, saml 2, år 1908, 1909 o 1910.

Översatt: Th. C. Bcrnhoft, Följ Jesus, en bok för konfirmander, Sthlm 1884, 182 s."

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 14 mars 1879, nr 1, o A.S.P:s prot 1903, RA.

K-G Algotsson, Från katekestvång till religionsfrihet. Debatten om religionsundervisn i skolan under 1900-talet (1975); E E Areen, Borgholm. Stadens o badortens hist (Acta Oelandica, 2, 1924); L Eckerdal, Skriftermål som nattvardsförberedelse (1970); Handhar rör prästmötet i Växjö den 16, 17 o 18 aug 1921 (1922); E HilldofTo E W Edensvärd, Kalmar-Torsås järnväg 1899-1924 (1924); Kalmar hm, 3 (1948); E G Ljungqvist, När vi började (Minnesskr vid Allm sv prästförems 25-årsjubi-leum 1928, 1928); E Rodhe, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930). — Nekner över L i Barometern, DN o Kalmar läns tidn 19 mars, i Olandsbladet 20 mars 1919. '

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Magnus Lindstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10675, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10675
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Magnus Lindstedt, urn:sbl:10675, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-25.