Meriter

Lindström, Karl Arvid, f 15 jan 1866 i Hedemora landsförs, t 25 okt 1944 i S:t Nikolai, Söd (nu Nyköping). Föräldrar: byggmästaren Anders Erik L o Maria Charlotta Kihlström. Mogenhetsex vid h a l i Falun 28 maj 85, inskr vid UU ht 86, FK där 25 maj 89, extra elev o lär vid Tekn elementarskolan i Örebro läsåret 89—90, arbetare vid ASEA:s verkstad i Arboga 1 juni 90—91, förest för provnings- o experimentavd där 91—april 95, för ASEA:s beräknings- o konstruktionsavd i Västerås april 95-04, led av stadsfullm där 01-03, konsult ing vid ASEA 04—05, extra lär i elektroteknik vid KTH 31 maj 04—07, prof i teoretisk elektroteknik där 31 aug 07, i elektromaskinlära där 3 okt 13 (tilltr 1 jan 14) —16, förest för konsult avd vid ASEA i Västerås 16-22, konsulting där 22-34. - LVA 11, fil hedersdr vid UU 31 okt 17, LIVA 19, Hed-LIVA 31.

G 23 aug 1896 i Vadstena m Lovisa Wilhelmina (Mimmi) Magnusson, f 11 juli 1866 i Högbo, Gävl, d 18 dec 1964 i Västerås, dtr till lantbrukaren Per Gustaf M o Emma Vilhelmina Öhman.

Biografi

Arvid L härstammade från en jordbrukar-o järnbruksmiljö i Bergslagen. Han visade tidigt prov på studiebegåvning o fick, trots föräldrarnas knappa ekonomiska resurser, tillfälle att bedriva läroverks- o universitetsstudier, vilka avslutades 1889 med en fil kand:examen med matematik, fysik o astronomi som huvudämnen. Under ett läsår var L extra elev o samtidigt lärare vid Tekniska elementarskolan i Örebro, där han studerade mekanik, maskinlära, maskinritning o byggnadslära. Han stod i valet mellan att ägna sig åt lärarbanan o att bli ingenjör. I Örebro fanns vid denna tid Jonas Wenström, pionjär för starkströmsteknik i Sverige o konstruktör vid det företag som 1890 skulle bli Allmänna sv elektriska aktiebolaget (ASEA). L hade blivit intresserad av elektroteknik, varför han kontaktade Wenström, som beredde honom en plats som praktikant på företagets dåvarande verkstad i Arboga. L visade snabbt fallenhet för beräknings- o konstruktionsarbete, o under de första åren av 90-talet fick han alltmer ansvarsfulla uppgifter i det snabbt växande ASEA.

Wenström avled 1893, o hans efterträdare Ernst Danielson lämnade 1895 ASEA för att bli konsulterande ingenjör. L var därefter ASEA:s konstruktionschef till 1904, även om Danielson — Sveriges då ledande starkströmstekniker — återvände som vice VD 1900. Efter Wenströms o Danielsons pionjärinsatser inom likströms- o växelströmsteknik, kraftöverföringsteknik, elektrisk valsverksdrift m m var det angeläget för ASEA att systematisera de vunna erfarenheterna så att de kunde tillämpas inom en växande organisation. L kom därför att utarbeta metoder för beräkning o provning av elektriska maskiner, som skulle göra den nya tekniken lätthanterlig o mer rutinmässigt tillämpbar för konstruktörer. L:s arbete resulterade även i ett antal tidskriftsartiklar, där nya rön presenterades. Han utarbetade under dessa år nya konstruktioner o uppfinningar, som kom att tillämpas både inom ASEA o utomlands: polomkopplingsbar trefasmotor (tillsammans med Robert Dahlander), hysteresispådrag för trefasmotorer m m.

Av de större industrianläggningar där L:s insatser var av stor betydelse kan särskilt nämnas Norsk Hydros ljusbågsugnar i Notodden, byggda enligt Birkeland-Eydes metod för utvinning av luftens kväve. ASEA levererade den elektriska utrustningen till dessa enligt konstruktioner som tillkommit under L.s ledning. Han utarbetade därvid de erforderliga beräkningarna av elektriska o magnetiska förhållanden i ugnarna o löste flera av de svåra praktiska problemen vid den nya metodens tillämpning.

Från 1904 började L tjänstgöra som tf professor vid KTH:s nyinrättade avdelning för elektroteknik. Genom sitt tidigare arbete hade han ovanligt goda förutsättningar att bygga upp undervisningen i detta ämne, men en bidragande orsak till att han lämnade ASEA kan ha varit vissa samarbetssvårigheter med den 1903 tillträdande nye verkställande direktören J S Edström. 1907 blev L professor i teoretisk elektroteknik, i praktiken även elektromaskinlära. 1913 delades professuren, varvid L blev professor i sistnämnda ämne. Genom kombinationen av teoretiska insikter, praktisk industriell erfarenhet o pedagogisk förmåga kom han att spela en stor roll för utbildningen av de elektroingenjörer som erfordrades, när elektroindustrin o elanvändningen snabbt expanderade.

1916 återvände L till ASEA, där han blev chef för den nyinrättade konsulterande avdelningen. Hans uppgift var främst att i samverkan med företagets större kunder lösa särskilt komplicerade tekniska problem för elektriska anläggningar. Den viktigaste frågan var valet av system för SJ:s elektrifiering: enfas växelström eller likström. L hörde till dem som förordade växelström, vilket även efter omfattande utredningar blev SJ:s val. Beslutet anses i hög grad ha bidragit till att de sv järnvägarna kunde elektrifieras på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt.

1922 lämnade L ASEA o började driva jordbruk på gården Mosstorp nära Nykö- ping. Han kvarstod dock under många år som rådgivare i företaget o fortsatte även sitt elektrotekniska författarskap.

Författare

Jan Glete

Arkivuppgifter

Handl:ar rör L:s verksamhet inom ASEA i ASEA:s arkiv, Västerås.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några beaktansvärda synpunkter i fråga om elektrisk drifkraft vid gruffält (Blad lör bergshandtcringcns vänner inom Örebro län, bd 10, [1896-1900^1 Nora [1896-11900, s 337-346). -Ar vexelström eller likström att föredraga, då elektrisk kraft användes för valsverksdrift? (ibid, 11, 1901-06, s 167-178, 181 f, 2 pl). - Bercchnung der characteristischen Kurven des Induktionsmotors (Elektrotechnische Zeitschrift (Centralblatt fur Elektrotechnik), Jahrg 23, 1902, Berlin, 4:o, s 521 !). — Eine neuc Gleichstrommaschine (ibid, 25, 1904, s 584 f). — Förslag till elektrisk utrustning af Statens kraftverk vid Trollhätte strömmar, utarb på Styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk uppdrag. [Omsl.l Gbg 1907. 22 s, 1 karta. (Tills med D Bergman, A Decker o T Holmgren; Meddelanden från Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk, n:o 3.) — Prof utförda å maskiner och transformatorer i kraftstationen, Tomteboda (R Dah-lander, Försöken med elektrisk järnvägsdrift utförda å Statens järnvägar åren 1905—1907. Berättelse afgifven till Kungl. järnvägsstyrelsen under medv afflere fackmän, Sthlm 1908, 4:o, s 199-211). — Några slag af s.k. tillsatsförlustcr hos elektriska maskiner och transformatorer. [Rubr.] [1-2.] Sthlm 1915-16. 32, 36 s. [Ur TT 1915.] - Några korlslutningsförsök å trefasgeneratorer. [Rubr.] Sthlm 1917. 24 s. [Ur TT s'å.] - [Stålprovning medelst elektriska motståndsmätningar, diskussionsinlägg] (Värmländska bergsmannaförening-ens annaler, 1917, Gbg, s 110). — [Hvilka fordringar böra ställas på en valsverksmotor, d:o] (ibid, s 121-131). — Samköming av elektriska kraftnät [jämte d:o] (ibid, 1921, s 5-25, 29 f)- - Jonas Wenström. En svensk föregångsman inom elektrotekniken (Svenska elektricitetsverks föreningen, minnesskrift utg med anl av dess 20-åriga tillvaro, Sthlm 1923, s 103-114). - Autosynchronous motors (The electrician, a weckly illustr journal of electrical enginccring vol 41, London 1923, 4:o, s 4 f, 54-56). — Anteckningar från elektroteknikens barndom i Sverige. Föredrag hållet i Sancte Orjens gille den 12 december 1929. Västerås 1930. 4:o. Ils. — Teoretiska grunder för elektrotekniken. Sthlm (tr Västerås) 1935. 132 s. - Bidrag i bl a TT, avd (Mekanik och) Elektroteknik, 1897, 1900, 1902, 1904-11, 1913-17, 1923, 1926-28, Sthlm, 4:o, samt ASEA* (egen) tidning, årg 8-9, 1916-17, 11-21, 1919-29, o dess engelska uppl ASEA-Journal, 2-4, 1925-27, Västerås, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 31 aug 1907, nr 13, o 3 okt 1913, nr 39, RA.

ASEA:s hist 1883-1948, 1-3 (1955-57); G Eriksson, Kartläggarna (1978); P Henriques, Skildringar ur KTH:s hist, 2:1-2 (1927); SvTeknF; Väd 1943. - Nekner över L i DN 28 okt o SvD 27 okt 1944.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Arvid Lindström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10683, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10683
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Arvid Lindström, urn:sbl:10683, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2024-04-16.