Eric Gustaf Lindström

Född:1792-09-18 – Kristine församling, Västra Götalands län
Död:1865-11-29 – Kristine församling, Västra Götalands län

Affärsman, Filantrop, Kommunalman, Riksdagsman


Band 23 (1980-1981), sida 664.

Meriter

1 Lindström, Eric Gustaf, f 18 sept 1792 i Gbg, Kristine, d 29 nov 1865 där, ibid. Föräldrar: handlanden Benjamin L o Elisabeth Maria Helling. Undervisn i hemmet, handelsanställn i Gbg 06—20, burskap som handlande 20, deläg i firma Fiedler, Lindström & Co 20, grundare avo deläg i tobaks-o handelsfirman Lindström & Brattberg 26— 49, led av dir för Sahlgrenska sjukh 30—33, av borgerskapets äldste 34—42, av styr för Willinska skolan 34—59, av dir för Gbgs sparbank 42-63, ordf där 55-63, allt i Gbg, led av riksdagens borgarstånd 44/45 o 47/48 (led av bankoutsk, förstärkta statsutsk, förstärkta lagutsk o förstärkta KU 44/45, av statsutsk o förstärkta bankoutsk 47/48), led av dir för fattigförsörjndnrättn i Gbg 46—47, ordf där 47, fullm i handelsfören 47 —51, led av styr för arbetarbostäderna från 49, av dir för pensionsinrättn för sjukliga o ålderstigna tjänstehjon 51—64, ordf där 55—61, led av allm folkskolestyr från 58, v ordf där från 60, led av stadsfullm från 63, allt i Gbg.

G 27 april 1823 i Gbg, Domk, m Carolina Johanna Linderoth, f 25 sept 1792 i Snöstorp, Hall, d 29 okt 1864 i Gbg, Kristine, dtr till kh Johan Peter L o Catharina Maria Boman.

Biografi

L växte upp i en religiös handelsmannafamilj i Gbg. Efter 10 månaders skolundervisning o efter utbildning i handelsämnen hos fadern kom L att under två års tid tjäna i herrar Liedblads o Sjögrens handelsrörelse som bodbetjänt. Som 16-åring erhöll han tjänst hos handelsmannen Magnus Fiedler i dennes tobakshandel o blev denna firma trogen i 12 år. Vid sin avgång 1820 sägs han "ha ådagalagt den berömligaste flit, största oförtrutenhet samt sällsynta omtanke uti uträttande av sina göromål". L erhöll nu burskap som handlande i Gbg o blev delägare i firman Fiedler, Lindström & Co. 15 april 1826 grundade han i kompanjonskap med Johan Reinhold Brattberg (g m L:s syster Susanna Lydia L) tobaks- o snusfabriken o handelsfirman Lindström & Brattberg. Firman inrymdes i fastigheten Kungsgatan 46 (nuv biografen Victoria), ett fastighetskomplex som L inköpt redan 1820. Tobaksfabriken fanns i gårdshuset mot Kyrkogatan, där man även hade en bod för försäljning av snus o tobak. Åt Kungsgatan låg kontor o bostäder, o på gården fanns verkstadslokaler o stora stallbyggnader. Firman kom att under generationer förbli i släktens ägo o utvecklades under L:s ledning till en av de större firmorna inom denna bransch i Gbg. Efter Brattbergs död 1841 var L ensam ägare; 1847 inträdde sonen Bernhard Julius L (L 2) som delägare.

Redan tidigt engagerade sig L politiskt o blev 1826 ledamot av Gbgs stads taxeringskommitté. Hans många kommunala o samhälleliga uppdrag koncentrerades till särskilt tre områden; fattigvården, skolväsendet o bostadssituationen. Under intryck ay läkaren Pehr Dubb (bd 11), som L under dennes sista år samarbetade med i styrelsen för Sahlgrenska sjukhuset, intresserade han sig för frågor rörande fattigvårdens anordnande i Gbg. Som ledamot i direktionen för fattigförsörjningen skall han bl a ha starkt medverkat vid tillkomsten av försörjningsinrättningen vid Drottningtorget o vid utarbetandet av 1846 års reglemente för Gbgs fattigvårdsinrättning. Sedan L 1849 dragit sig tillbaka från affärsverksamheten, fick han möjlighet att i än högre grad än tidigare ägna sina krafter åt samhällsarbete. L var i många år ledamot av direktionen för pensionsinrättningen för sjukliga o ålderstigna tjänstehjon. Hans religiösa o sociala sinnelag framgår även av hans intresse for o ledamotskap av Bibel- o missionssällskapet, Sällskapet De fattiges vänner o Kristine kyrkoråd.

Sitt andra huvudintresse, skolväsendet, fick L tillfälle att odla inom allmänna folkskolestyrelsen från 1858. Redan 1839 hade han invalts i kommittén till "föreslående av åtgärders vidtagande gent emot fattiga barns försummade uppfostran", ett uppdrag som ledde till inrättandet av småbarnsskolor. Som mångårig ledamot i styrelsen för Willinska fattigfriskolan medverkade han aktivt till grundandet av dess slöjdavdelning. 1865, i sitt sista levnadsår, utfärdade han tillsammans med SA Hedlund (bd 18) en inbjudan till stadens tongivande damer att sammanträda för att diskutera en plan för en undervisnings- o övningsanstalt för äldre flickor i husliga förrättningar. Detta initiativ ledde till inrättandet av Praktiska hushållsskolan i Gbg.

För förbättrandet av bostadssituationen i Gbg kom L att spela stor roll. 1847 föreslog han på allmän rådstuga, att en kommitté för utredning av frågan om ändamålsenliga o billiga arbetarbostäder skulle tillsättas. Han hävdade, att fattigdomen inom den arbetande klassen tilltagit avsevärt o att en av orsakerna härtill var bristen på bostäder till rimliga hyror: en arbetskarl fick betala en tredjedel o därutöver av månadsförtjänsten i hyra. Kommittén tillsattes o L blev dess drivande kraft. Arbetet ledde till att arbetarbostäder uppfördes på ett av staden gratis upplåtet område, den sk Kaponnierängen, vid nuv Skansgatan i Haga. Tomten bebyggdes av ett enskilt bolag, sedan man upptagit ett av staden garanterat lån, vilket förmedlats av L genom hans kontakter med Gbgs sparbank. Byggnationen omfattade 1849 tio större o mindre envåningshus av trä, innehållande tvårums-, enrums- o spisrumslägenheter. Senare tillkom ytterligare tre större boningshus av trä jämte tvätthus, bakstuga o andra uthus, o i dessa kunde inte mindre än fyrtio lägenheter uthyras. Samtliga byggnader revs vid sekelskiftet.

Som riksdagsman i borgarståndet vid riksdagarna 1844/45 o 1847/48 slöt sig L till det liberala partiet. Han var en mycket flitig motionär o deltog bla i aktionerna mot de sedelutgivande privatbankerna, verkade för järnvägars byggande, intresserade sig för tullfrihet på sv export o for strängare bestämmelser for brännvinsutskänkning. Han motsatte sig uppförandet av ett nationalmuseum o reserverade sig mot den föråldrade kröningsståten med hänvisning till statens dåliga finanser.

Vid sin död testamenterade L varierande penningsummor till välgörande ändamål: barnhuset, handelsföreningen, Willinska fattigfriskolan, räddningsinstitutet på Hisingen, Sällskapet De fattiges vänner, pensionsinrättningen för ålderstigna o sjukliga tjänstehjon. Ändamålen för hans välgörenhet ger en god bild av hans livslånga intressen. Han beskrivs av sin samtid som en människa med ordningssinne o pliktkänsla, vars liv karaktäriserades av ihärdigt arbete o djupt allvar.

Författare

Per Clemensson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt; Gbgs rådhusrätts bouppteckn:ar 1866, nr 321, handelssocietetens i Gbg prot 1 febr 1820 o ansökn:handl:ar (privatarkiv B 1), allt i GLA.

A Attman, Gbg 1863-1913 (Gbgs stadsfullm 1863-1962, 1:1, 1963); BachCl; C R A.son Fredberg, Från vår merkantila o industriela verld, 1 (1897); H Fröding, Gbgs donatorer från äldre tid intill våra dagar, 1—4 (1911-25); dens, Berättelser ur Gbgs hist under nyare tiden [5] (1924); Gbgs stadsfullm; S Gulin, Gbgs hjärta, 2 (1978); [] C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 12 (1874); H L Lundh, Praktiska hushållsskolan i Gbg (1965); Millqvist; O E Olsson, Gbgs folkskolor 1858-1958 (1958); E Som-marin, Gbgs sparbank (1945); Sv biogr lex, N F, 6 (1865-1868); Willinska stiftelsen i Gbg (1969). -Nekr över L i GHT 29 nov 1865 o i Ny ill tidn 1865, s 393.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric Gustaf Lindström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10690, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Clemensson), hämtad 2020-06-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10690
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric Gustaf Lindström, urn:sbl:10690, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Clemensson), hämtad 2020-06-06.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se