Christian Linning

Född:1714 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1779-03-20 – Stockholms stad, Stockholms län (begr i Stockholm Tyska)

Möbelsnickare


Band 23 (1980-1981), sida 725.

Meriter

Linning, Christian, trol dp 10 aug 1714 i Sthlm, Kat, d 20 mars 1779 (enl bouppt) trol i Sthlm (begr 25 mars i Ty). Föräldrar: klädesmakaren Johan L o Anna Elisabet Svan. Blev elev hos snickaren Christopher Wellendorph dy sommaren 30, gesäll 4 okt. 34, mästare i snickarämbetet 31 okt 44, burskap som borgare 11 mars 46, ålderman från 7 nov 72, allt i Sthlm.

G 1) 27 nov 1744 i Sthlm, Maria, m Maria Christina Pihl, dp 24 aug 1723 där, ibid, d 15 nov 1746 (enl bouppt) trol i Sthlm (begr 19 nov i Maria), dtr till snickaråldermannen Sven P o Maria Nyberg; 2) 26 maj 1747 i Sthlm, Ty, m Maria Christina Wolff, dp 3 dec 1706 där, ibid, d 20 febr 1771 (enl bouppt) trol i Sthlm (begr 24 febr i Ty), dtr till snickaren Mickael W o Maria Christina Wulff samt förut g m snickaren Johan Hugo Fürloh.

Biografi

Ännu på 1920-talet visste man föga om L:s produktion. Man kände till ett fåtal arbeten med hans namn, skrivet med bläck, men alla möbler med stämpeln CLN hade felaktigt sammanställts med Ludvig Neijber dy (under den felaktiga förutsättningen att denne även hade förnamnet Carl). Det var först då Gustaf Upmark o något senare Sigurd Wallin (1931) påvisat förekomsten av stämpeln CLN tillsammans med en skriven signatur "af Linning" på ett flertal byråar o bord som man kunde överblicka hans stora produktion av rokokomöbler: salsskåp, byråar, skrivbyråar o sekretärer, spelbord, toalettbord, schatull etc.

L:s mästerstycke 1744 var ett stort salsskåp av traditionell senbarock typ med två stora dörrar o faner av valnöt. Hans övriga tidiga arbeten, några i valnöt fanerade byråar av senbarock typ med en låg uppsats på skivan, visar så stor likhet med Fürlohs signerade byråar att man måste förutsätta en direkt påverkan. Vid sitt andra gifte 1747 med Fürlohs änka övertog L dennes verkstad. Först på 1750-talet började L arbeta i rokokostil av fransk karaktär. Tydligast återspeglas variationerna i hans utveckling, då man granskar den långa raden av rokokobyråar som bär hans signatur. De stilistiskt sett äldsta pjäserna har framsidans tre lådor stramt markerade som tre våningar, åtskilda av ornerade metallister. I nästa stadium försvinner de horisontala listerna o ersätts av böljande bladrankor, som inramar hela fasaden. Endast den översta lådans nederkant markeras med en diskret avsats i fanerytan. I det sista stadiet tillåts ingenting bryta fasadens helhet. Innanför de slingrande rambeslagen täcker rutfaneret hela ytan, o lådornas skarvar är nära nog osynliga.

Praktiskt taget alla L:s möbler är helfanerade i olika ädla träslag: valnöt, plommon, olivträ o jakarandaliknande träslag såsom königsholz, palisander, amarant etc. Vanligen har de stora buktiga ytorna lagts i rutfaner inom bårder av ett avvikande träslag. De gjutna metallbeslagen är alltid ciselerade o förgyllda. L:s arbeten når inte upp till den lätta elegansen i exempelvis Lorentz Nordins sekretärer, formerna är något tyngre o robustare, men den hantverksmässiga kvalitén är genomgående av högsta klass.

L:s dtr Anna Elisabeth L (1748-77) var g m ebenisten Georg Haupt (bd 18). L:s son Johan Christian L (1749-1801) fick sin utbildning till snickare hos fadern. Hans mästerstycke (mästare 7 maj 1779) utgjordes av ett lågt byråliknande skåp, som två år tidigare beställts av Gustav III o som sannolikt ritats av Jean E Rehn. Skåpet med sina tunga stenformer, fasadens intarsia o de sex låga benen intar en särställning i L:s œuvre. Närmast erinrar det om den byrå som Nils Petter Stenström några år senare utförde för prinsessan Sofia Albertina. L:s senare produktion omfattar huvudsakligen skrin o schatull med inventiös inredning för skrivdon, serviser etc. De är utvändigt helfanerade i mahogny o saknar all ornamental utsmyckning. Mot de mörka träytorna bildar smala mässingslister en effektfull kontrast, typisk för den sengustavianska modestilen.

L:s sonson Christian Arvid L (1781 — 1843) fick sin utbildning vid FrKA o blev 1810 agré vid akademin. Som skulptör utförde han ett flertal porträtt av den k familjen o adelspersoner. Av K M:t fick han 18 okt 1815 tillstånd att överta den lilla lergodsfabriken vid Ulvsunda, där han tillverkade vaser, krus, serviser o småskulpturer i klassicistisk stil, närmast inspirerad av wedgwoodfabrikens produkter. Han överflyttade 1828 till Finland. L:s insatser som skulptör är relativt obetydliga, men han försvarar väl sin plats i den sv keramikens historia.

Författare

Erik Andrén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Christian L: Bouppteckn:ar 1747/ 2:32, 1771/2:92o 1779/1:502, SSA. - HAhnlund, Människor o murverk i kvarteret Cepheus 25 (SSEÅ 1972/73); E Andrén, Snickare, schatullma-kare o ebenister i Sthlm under skråtiden (1973); C L. En möbelsnickare for 200 år sedan (NordM:s utställn:kat68, 1950); E Fischer, Sv möbler i bild, 1 (1938); S Fogelmarck, C L (Sv hem i ord o bild 1950, s 56-57); I Henschen o S Blomberg, C L (Sv möbellexikon 1961); M Lagerquist, Rokokomöbler signerade av ebenister o schatullmakare i Sthlm (NordMH 31, 1949); dens, Liten sv möbelhist från Lunds horisont (Kulturen 1967); dens, Georg Haupt. Ebeniste du Roi (1979); dens, Möbelhandeln i Sverige intill år 1780. Studier i rokokotidens möbelhantverk o möbeldistribution (1981); SKL; SMoK; S Wallin, Christian L. Möbelsnickaren som konstnärsindivid eller skråbroder (Fataburen 1931); dens, NordM:s möbler från sv herremanshem, 2 (1933). Johan Christian L: SMoK; SKL; Wallin, a a. Christian Arvid L: OA:s skriv:er till K M:t vol 344: 8 mars 1809 (ang av L sökt stipendi- um); Kommerskoll:s skriv:er till K M:t, vol 349: 18 jan 1816; Statskontorets skriv:er till K M:t vol 183: 18 febr 1820 o vol 195: 12 mars 1823; allt i RA. E C[ronlun]d, art om L (SMoK); M Lagerquist, Ulf-sunda fabrique. En keramisk industri vid 1700-talets slut o 1800-talets början i Bromma (Bromma hembygdsfören:s årsskr, 10, 1939); L Looström, Till den gamla Ulfsundafabrikens hist (Sv slöjd-fören.s tidskr 1907); SKL.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christian Linning, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10747, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Andrén), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10747
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christian Linning, urn:sbl:10747, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Andrén), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se